synavkodning – återskapande av det som en person ser genom avkodning av hjärnans elektriska signaler. – Synavkodning görs med maskininlärning: ett program för maskininlärning avläser impulserna i en försökspersons hjärna (med elektroder utanpå huvudet eller på annat sätt) samtidigt som försökspersonen får se bilder som programmet också ”ser”. Efter ett stort antal visningar lär sig systemet att återskapa bilderna enbart utifrån de elektriska impulserna i försökspersonens hjärna. De återskapade bilderna blir (när detta skrivs) inte perfekta, men rätt lika de bilder som visats för försökspersonen. – Se denna artikel från 2022: arxiv.org/pdf….
[experimentell teknik] [maskininlärning] [medicinsk teknik] [27 mars 2023]
gränssnitt för direkt koppling mellan hjärna och dator. – Det har experimenterats med hjärna‑dator‑gränssnitt sedan 1980‑talet. En praktisk tillämpning är att ge svårt rörelsehindrade möjlighet att styra proteser och annan utrustning med sina tankar. Detta har visat sig fungera. Det har också gjorts försök att åtminstone delvis återställa syn och hörsel. – Mer spekulativt är att ge människohjärnan direkt tillgång till datorsystems snabbhet och kapacitet. I det första fallet är det i huvudsak hjärnan som ger impulser till en dator. I det andra fallet skulle det bli det en interaktiv process där datorn hjälper hjärnan – ett slags klient‑server‑system. – Hjärna‑dator‑gränssnitt kan vara yttre, inre eller subkutana (under huden).
- – Yttre hjärna‑dator‑gränssnitt är elektroder som fästs på huvudet. Det går också att använda olika slags tomografi (skiktröntgen), men det förutsätter att människan ligger still i en liten tunnel. Man talar också om icke‑kirurgiska hjärna‑dator‑gränssnitt;
- – Inre hjärna‑dator‑gränssnitt är elektroder som opereras in i hjärnan – kirurgiska hjärna‑dator‑gränssnitt. Detta förekommer, men har praktiska och etiska problem;
- – Man kan också operera in elektroder under skalpen (subkutant) men utanpå skallbenet. Det kallas för semi‑kirurgiska hjärna‑dator‑gränssnitt.
– På engelska: brain‑computer interface, BCI. Benämningen brain‑machine interface (BMI) – hjärna‑maskin‑gränssnitt – används också. – Elon Musks företag Neuralink (neuralink.com) utvecklar hjärna‑dator‑gränssnitt.
[experimentell teknik] [medicinsk teknik] [15 mars 2023]
ett system för talsyntes som kan efterlikna individuella röster. – Med maskininlärning har VALL‑E ”lyssnat på” 60 000 timmar inspelat engelskt tal och lärt sig om uttal, röstläge, betoning, intonation och annat med variationer. Systemet behöver sedan, enligt uppgift, bara få tillgång några sekunder av en bestämd persons tal för att kunna imitera den personens röst vid uppläsning av skriven text. – VALL‑E har utvecklats av forskare på Microsoft och presenterades i januari 2023 – se denna artikel. – Microsoft uppges när detta skrivs (januari 2023) inte ha några planer på att släppa VALL‑E som produkt eller för testning. Företaget vill först se till att VALL‑E inte kan missbrukas genom att användas för djupfejk. – Namnet anspelar på DALL-E.
[användargränssnitt] [experimentell teknik] [språkteknik] [11 januari 2023]
tillämpning av neurovetenskap på ergonomi. – Neuroergonomi handlar om hur sådant som stress, känslotillstånd, trötthet och informationsöverbelastning påverkar förmågan att utföra arbetsuppgifter och att göra det på ett säkert sätt. Neuroergonomi kan också ha tillämpning på rehabilitering och stöd för personer som är på autismspektret eller har andra funktionsvariationer. (Neurovetenskap är studiet av hjärnan och nervsystemet.) – På engelska: neuroergonomics.
[arbetsliv] [forskning] [hälsa] [7 september 2022]
ett forskningsprojekt för att utveckla ett plagg som kan överföra information till dövblinda. – Resultatet har blivit plagg som västar och klänningar, men också en kontorsstol, som kommunicerar med bäraren (respektive den sittande) genom ett mönster av vibrationer, så kallade haptogram. Projektet Suitceyes inleddes 2018 och avslutades 2021. Det leddes från högskolan i Borås (hb.se). – Se smarttextiles.se/2021….
[avslutat] [forskningsprojekt] [smarta kläder] [tillgängligt] [4 juli 2022]
syntetisk encellig biologisk varelse. – En xenobot består av vävnader från djur, och har utvecklats med stöd av datorprogram för att utföra bestämda arbetsuppgifter eller handlingar. De är mindre än en millimeter stora, kan ha en livslängd på flera veckor och har en viss förmåga till självläkning. Det diskuteras ifall xenobotar också skulle kunna föröka sig. – Det har tagits fram xenobotar som kan utföra arbetsuppgifter tillsammans, till exempel att fösa små föremål framför sig. Detta har gjorts genom ett slags syntetiskt naturligt urval med stöd av datorprogram. Ett föreslaget användningsområde är att använda xenobotar för att samla in plast i haven. – Den förste som utvecklade xenobotar var Douglas Blackiston (douglas‑blackiston.weebly.com) 2019, se denna artikel: pnas.org/doi…. (brukar fungera, trots eventuell överstrykning). – Namnet: Efter den afrikanska grodan xenopus laevis och med bot för robot. Det har inget direkt att göra med grekiska xeno-, främling. – Se också grey goo.
[biovetenskap] [forskning] [robotar] [ändrad 10 mars 2023]
webbplats som tillhandahåller olovligt kopierade forskningsartiklar eller annan svåråtkomlig information. – Skuggbibliotek återpublicerar sådant som annars är dolt bakom betalväggar eller andra skydd. Ordet används i synnerhet om sajter som kopierar forskningsartiklar och publicerar dem gratis. Detta sker därför att de traditionella vetenskapliga tidskrifterna anses ta orimligt mycket betalt för åtkomst till artiklarna. Förr fanns artiklarna i tryckta tidskrifter som fanns att läsa på bibliotek, nu finns de bakom betalväggar. – Se till exempel LibGen och Sci‑Hub samt Open access 2020. – Skuggbibliotek kan också publicera olovliga kopior av annat material. – På engelska: shadow library. – Se också piratbibliotek.
[forskning] [gratis] [pirat] [upphovsrätt] [ändrad 17 januari 2022]