- – i mobiltelefoni: fast sändare och mottagare som mobiltelefoner ansluter till för att kunna ringa och ta emot samtal. – En basstation består av en styrenhet som avgör hur samtalen ska kopplas, en radioenhet som hanterar trafiken med de anslutna mobiltelefonerna och antennen. Detta brukar vara monterat på en mast eller, i städer, på en hög byggnad. Ett mobiltelefonnät består av många sammankopplade basstationer med täckningsområden som överlappar varandra (se cellular). De samordnar anslutningen av telefoner så att ett telefonsamtal inte ska brytas om telefonen lämnar en basstations täckningsområde, till exempel när samtalet kommer från en bil på väg. I stället lämnar den första basstationen automatiskt och omärkligt över samtalet till en annan basstation som är närmare telefonen (se handover). – Se också falsk basstation;
- – motsvarande för trådlösa datornätverk (wi‑fi). Men basstationer för wi‑fi kallas oftare för routrar eller accesspunkter.
[mobilt] [wi-fi] [ändrad 28 oktober 2019]