kinesiska rummet

John Searle. Foto: University of Chicago.

(the Chinese room) – tankeexperiment som sägs visa att en dator inte kan anses äga mänsklig intelligens. – Tanke­experi­mentet formu­le­rades 1980 av filo­sofen John Searle (1932) i artikeln ””Minds, brains and programs””. Det var avsett som en motpol till Turing­testet. I  det ”kinesiska rummet” finns en människa och en dator som kan läsa kinesiska och som kan be­svara frågor ställda på kinesiska lika bra som en människa. (Datorn klarar alltså Turing­testet på ki­ne­s­iska.) Människan i rummet kan däremot inte ett ord kinesiska, men hon kan sköta datorn. Om hon, genom en lucka i dörren, får en fråga skriven på kinesiska kan hon mata in de kinesiska tecknen i datorn, få ett svar på kinesiska och lämna ut svaret genom luckan till fråge­ställaren. Efter­som det ingår i förut­sätt­ningarna att datorn kan formulera rimliga svar på frågor har fråge­ställaren (som kan kinesiska) utanför dörren ingen anled­ning att tro annat än att svaret har skrivits av en människa. Men uppen­bar­ligen har människan i rummet ingen aning om vare sig svaret eller frågan. – Searles poäng är att det inom ramen för experi­mentet inte är någon grund­läggande skillnad mellan människans och datorns för­stå­else av frågorna och svaren. Ingen av dem förstår vad tecknen betyder. Detta tyder enligt Searle inte på någon intelli­gens i bety­delsen ’för­stå­else’, det är bara en rent mekanisk mani­pu­la­tion av symboler enligt givna regler. Man kan säga att Searle vänder Turing­testet upp och ner. – John Searles webb­sida finns här. – Artikeln ”Minds, brains and programs” finns här.

[ai]