(hotspot) – yta, ord eller bild på webbsida med en hyperlänk: om man för muspekaren till klickpunkten och klickar så öppnas den webbsida som hyperlänken länkar till. Alltså den grundläggande funktionen på alla webbsidor. – Jämför med pekpunkt.
(right click) – även: sekundärklicka – klicka på höger musknapp. – Högerklick används oftast för att öppna en sammanhangsberoende meny. Termen sekundärklicka används ibland, eftersom den är neutral i förhållande till höger- och vänsterhänta. Om musknapparna är omkastade så att höger och vänster musknapp har bytt plats, till exempel för vänsterhänta användare, bör ”högerklicka” normalt tolkas omkastat, det vill säga att det betyder att man ska klicka på den vänstra musknappen. – På Macintosh finns det som regel bara en musknapp, så där är ordet högerklicka meningslöst. Motsvarande handling på Mac är att klicka på den enda musknappen samtidigt som man håller ctrl‑knappen nertryckt. Detta kallas för att sekundärklicka eller ”ctrl‑klicka”. – Se också vänsterklicka.
(BARD) – amerikansk tjänst som tillhandahåller talböcker och böcker i punktskrift (braille) åt personer som inte kan läsa tryckta böcker. Tjänsten är tillgänglig för amerikanska medborgare och personer bosatta i USA. – Se Library of congress:(länk).
(ACAT) – ett program som hjälper personer som varken kan använda händerna eller tal för att kommunicera med hjälp av dator. – Programmet omfattar bland annat ett simulerat tangentbord, blickstyrning, talsyntes och ordprediktion: när användaren börjar skriva ett ord gissar programmet vilket ord hon tänker skriva och föreslår det. Om det är rätt behöver användaren bara bekräfta, annars fortsätter hon att skriva ordet. Prediktionen anpassas till sammanhanget, alltså, enkelt uttryckt, till vilka andra ord som står i närheten. – ACAT utvecklades på Intel för den berömda fysikern Stephen Hawking(1942–2018), som var svårt rörelsehindrad, och som kunde tala enbart genom att använda talsyntes. I augusti 2015 släppte Intel ACAT som öppen källkod i förhoppningen att fristående utvecklare skulle anpassa det till andra behov och förbättra det. – Se 01.org.
isometriskt perspektiv, isometrisk projektion – ett enkelt sätt att avbilda tredimensionella föremål på papper eller annan plan yta. – Isometrisk projektion tar ingen hänsyn till det avbildade objektets tänkta avstånd till betraktaren, utan allt avbildas i samma skala. En kub ritas som en sexkant som består av tre lika stora romber. Man avbildar alltså tre av kubens sex sidor. Vinklarna i hörnen som möts i mitten avbildas som 120 grader. Schattering (skuggor och dagrar) kan användas för att antyda djup. Andra kroppar avbildas på motsvarande sätt. – Isometrisk projektion används ofta i teknisk konstruktion, där det tänkta avståndet från betraktaren ofta är irrelevant. Isometriskt perspektiv används i en del datorspel. Det ger lite mer djup än ren tvådimensionell grafik, men objektens utseende förändras inte, oavsett var de befinner sig på bildskärmen. – Se också äkta 3d. – På engelska: isometric. – Mer i Wikipedia.
– web ontology language – ett språk för beskrivning av samband mellan ord i naturliga språk. (Se ontologi.) – Owl är ett verktyg för den semantiska webben. Med språket kan man beskriva för datorprogram hur olika begrepp hör ihop: ek är ett slags träd; träd är ett slags växt, och så vidare. Det finns tre varianter: Owl Lite, Owl DL och Owl Full. – Läs mer på W3C:s webbsidor (länk). – Läs också om OWL i Wikipedia. – Läs också om det nyare SWRL;
– Owl – ett stereoskopiskt tittverktyg utvecklat av rockmusikern Brian May (brianmay.com). Det är en anordning av plast som man monterar en smart mobil i och håller framför ögonen. Med en särskild app kan man samtidigt visa två bilder av samma motiv, tagna ur något olika vinklar, på mobilens bildskärm. Ögonen ser var sin av bilderna. Resultatet blir en tredimensionell effekt. Det är samma princip som i View-Master† och i Google Cardboard. – Se londonstereo.com;
bok som är inläst i digital form och som säljs i bokhandeln eller på nätet. – Förr fanns ljudböcker på band eller på CD, numera laddar man ner dem från nätet och lyssnar på dem från smart mobil. – Observera: Man skiljer mellan ljudböcker och talböcker: de senare är avsedda enbart för blinda och synskadade. (Båda sorterna kallas för audio books på engelska; talböcker kallas ibland för talking books.) – Jämför med e-bok.