Section 508

amerikansk lag om att myndigheternas it-system ska vara tillgängliga för funktionshindrade medborgare och anställda, utom när det blir orimligt kostsamt. – Läs mer här. – Till lagen hör specifika bestämmelser om hur den ska tillämpas. Kraven gäller bara för federala myndigheter, men eftersom de är it-före­tagens största enskilda kund har lagen fått genomslag även i den privata sektorn. – Fler lagar.

AAC

  1. förkortning för Advanced audio coding –– en standard för ljudkomprimering med högre ljud­kvali­tet än MP3, och med mindre utrymmes­krav för den kom­pri­me­rade filen. Ut­veck­lad av det tyska Fraunhofer‑institutet (länk). Full­­stän­d­igt namn: MPEG‑4 AAC. En äldre version är MPEG‑2 AAC. –– AAC har an­ta­gits som kom­pri­me­rings­pro­gram för digitalradio‑standarden DRM. – AAC an­vänds också i Apples iPod, men AAC är inte en teknik som Apple äger, vilket många tror. –– En vidare­­ut­veck­­ling av AAC är high‑efficiency AAC, HE‑AAC, ibland mark­nads­­förd som AAC+;
  2. augmentative and alternative com­mu­ni­ca­­tion, se alter­na­tiv och kompletter­ande kom­­mu­­ni­­ka­­tion.

[förkortningar på A] [ljudinspelningar] [tillgängligt] [ändrad 13 maj 2019]

blickstyrning

styrning av datorer med hjälp av blicken. – Blickstyrning förutsätter att datorns bildskärm har utrustning som med hög exakthet kan se vilken del av bildskärmen som användaren riktar blicken mot. Användaren kan då använda bildskärmen som en pekskärm, men utan att använda fingrarna: –det räcker med att rikta blicken mot den punkt som man annars skulle sätta fingret på. Det krävs att man håller kvar blicken en mycket kort tid. – Med ett virtuellt tangentbord kan man också mata in text genom att titta på de olika bokstäverna. Kallas också för ögonstyrning. – Se också Tobii och EyeX. – Jäm­för med blick­spårning (eye-tracking), som innebär att man undersöker vilken del av bildskärmen som betraktaren tittar på, och hur länge.

[användargränssnitt] [bildskärmar] [styrdon] [tillgängligt] [ändrad 19 juni 2019]

blickspårning

(eye-tracking) – mätning av vad människor tittar på. Görs genom att ögonens rörelser filmas med videokamera när för­söks­personen tittar på en bild­skärm. Systemet ställs först in genom att ögonens positioner registreras när försöks­personen tittar på förut­bestämda punkter på bild­skärmen. Ett dator­program kan sedan knyta ögon­rörelser till små delar av bild­skärmen. – Blick­spårning används i psyko­logisk forskning, inom användbarhetsstudier för test av an­vändar­gräns­snitt, inom marknads­föring för test av reklam samt som hjälpmedel av rörelse­hindrade i stället för mus och tangentbord. I mitten av 2010‑talet har det också kommit för vanliga datorer. – Jämför med blick­beteende och blick­styrning, som innebär att man styr datorn med blicken i stället för med fingrar och mus.

– Överkurs:Det har visat sig att ögat bara uppfattar en liten del av bild­skärmen (eller något annat som man tittar på) åt gången. Helhetsbilden uppkommer därför att blicken hela tiden flackar över bildskärmen, även när man tror att man har blicken fäst på en punkt. Rörelserna sker på bråkdelar av sekunder.) 

[användargränssnitt] [psykologi] [styrdon] [tillgängligt] [ändrad 19 juni 2019]

autostereoskopisk

(autostereoscopic) –– om tredimensionella bilder: ”glas­ögon­fri” –– med 3d‑effekt (djup­verkan) som betraktaren uppfattar utan speciella glasögon. – Autostereo­skopi är en teknik som sedan mitten av 00‑talet används på bildskärmar. De förses med små avskärmningar mellan lodräta rader av bildpunkter. Avskärm­ningarna är så små att de knappt märks, men de blockerar varannan rad med bild­punkter för vänster öga och varannan rad med bild­punkter för höger öga. Det går därför att visa två olika bilder samtidigt, en för varje öga. Om bilderna före­ställer samma motiv, men med för­skjut­ning i sidled, uppkommer en stereo­skopisk effekt (som i View‑Master). Metoden fungerar, men bara om be­trakt­a­ren sitter rakt framför bild­s­kärmen. Nyare, experi­mentella tekniker använder en inbyggd kamera i bildskärmen för att se var betraktarens ögon finns, och anpassar bild­visningen till det.

[3d] [bildskärmar] [ändrad 23 januari 2019]

fönster

(window) –– avgränsat utrymme som visas på bild­skärm, oftast ut­format som en rektangel med ram. – Flera fönster kan visas sam­tidigt, even­tu­ellt över­lappande. – Fönster är en grund­lägg­ande kom­po­nent i grafiska användar­gräns­snitt. Fönstren gör att an­vänd­aren enkelt kan över­blicka informa­tion i flera doku­ment eller program, antingen genom att ha dem öppna intill varandra eller genom att snabbt växla mellan dem. Varje öppet program dis­po­nerar ett eller flera fönster. Fönster är flytt­bara, kan förstoras och för­minskas, kan över­lappa och dölja var­andra, och de kan döljas eller krympas till små symboler. De kan också öppnas och stängas. Om det som ska visas i fönstret inte får plats brukar man kunna rulla det med rullnings­lister. Ibland kan man också zooma, det vill säga för­stora eller förminska inne­hållet. Bild­skärms­ytan bakom fönstren kallas för skrivbordet eller arbets­ytan. – Mindre fönster med spe­ci­ella funktioner kallas för rutor, till exempel dialog­rutor, text­bubblor eller paletter. –– Första kommersi­ellt framgångsrika fönster­systemet kom 1984 på Mac­intosh, men idén hade ut­veck­lats på 1970‑talet av Xerox PARC, som utgick från hur folk hanterar pappers­ark på skriv­bord. – På smarta mobiler och surfplattor används inte fönster på samma sätt som på datorer, eftersom det är svårt att handskas med fönster på små ytor. Van­ligt­vis får det aktiva pro­gram­met fylla hela bild­skärmen.

[grafiskt användargränssnitt] [ändrad 27 april 2018]

näthinneprojektion

visning av bilder genom att de projiceras direkt på ögats nät­hinna (retina). Den som bilderna (som kan vara rörliga) visas för ser bilderna hängande i luften fram­för sig, men ingen annan ser dem. – Bilderna har ingen materiell existens, utan är så kallade virtuella bilder. Man talar på engelska därför om virtual retinal display. Det finns ett fåtal kommersi­ella pro­­dukter för näthinne­projektion (se Wikipedia). Tekniken kan an­­vändas i så kallade interaktiva glas­­ögon. – På engelska: retinal projection.

[bildskärmar] [ändrad 7 augusti 2017]

gorillaarm

Hand och arm som vidrör bildskärmen på en bärbar dator med Windows 8 eller 10.
Dålig idé, tycker Apple.

(gorilla arm) –– gorillaarmsyndromet –– värk och trötthet i armen efter lång­varig användning av uppåtstående pekskärm. Ordet har använts av amerikan­ska ergonomer sedan 1980‑talet. – Apple har uppgett att risken för att användarna får gorillaarm är skälet till att inte Apples datorer (men där­emot surfplattor och mobiltelefoner) har pekskärm. –– Se artikel i Wired (länk).

[it-relaterade hälsoproblem] [pek] [ändrad 28 mars 2017]

calm technology

lugn teknik, stillsam teknik –– användbar och kraftfull teknik som inte stör, och som inte märks när det inte behövs. –– Ut­trycket myntades 1988 av den amerikanska forskaren Mark Weiser† som motsats till ”hot technology”. Weiser ansåg att ny teknik inte borde utformas för att väcka uppmärksamhet, att den inte borde förses med nya läckra gräns­snitt, utan att ny teknik borde smälta in i bakgrunden och kommu­ni­cera med oss genom subtila förändringar. Han nämnde före­bilder som pennor, skor och bilmotorer: –en bra bil­motor hörs knappt, men vi hör ändå på ljudet om något är fel.

[användargränssnitt] [ändrad 3 november 2018]