utformning av ny teknik för att den ska likna något gammalt och välkänt. – Exempel är när reglage i grafiska användargränssnitt liknar mekaniska reglage. Digitalkameror har ljudeffekter hämtade från mekaniska kameror, till exempel klickljud som från en kameraslutare. Grafiska användargränssnitt förses med ytstrukturer som liknar trä eller textil, och förses med skuggor och dagrar som ger en tredimensionell effekt. – Ordet används också om rent dekorativa formtillägg, som det att kryssningsfartyg har stora skorstenar som i själva verket bara är tomma skal, eller att många personbilar fortfarande har en grill i fronten, trots att det inte behövs för kylningen. – Under 2013 blev skeuomorfism omodernt. Först kom Microsoft med det nya, ”platta” användargränssnittet till Windows 8. Sedan kom Apple med en lika platt omdesign av användargränssnittet i iOS. – Se också ljudikon. – Ordet: Sammansatt av grekiska skeuos – kärl, verktyg, och morfe – form. På engelska: skeuomorphism. – Observera: Stavas med e–u–o.
(Indie UI) – en nerlagd arbetsgrupp som utvecklade en standard för att skilja mellan vad användaren vill ska hända på en webbsida och hur användaren uttrycker detta. – Vanliga interaktioner är att skrolla, bläddra och zooma. Detta kan göras på många sätt: med mus, med styrplatta, med knapptryckningar, med pekskärm eller med gester. Arbetsgruppens mål var att den som utvecklade en webbsida inte skulle behöva tänka på hur användaren interagerade med sidan. Detta kallas för generisk interaktion. Independent user interface working group tillsattes 2012 av World wide web consortium, W3C, men lades ner 2016. – Se we.org/WAI/IndieUI (inaktuell).
interaktion med webbsida med möjlighet för användaren att använda valfria styrdon och andra metoder. Man ska alltså kunna använda många sätt för att få saker att hända på en webbsida: mus, styrplatta, knapptryckningar, pekskärm, röststyrning och gester. – Att programmera en webbsida för generisk interaktion (se generisk) innebär att man beskriver handlingar som att skrolla på en webbsida, zooma på en bild eller att ändra inställningar på ett sätt som är oberoende av vilket styrdon som används. – Se också Independent user interface working group†. – På engelska: generic interaction.
– Digitalt anpassat informationssystem, DAISY – en internationell standard för digitala talböcker. (Alltså inlästa böcker avsedda för blinda och synskadade.) – DAISY efterliknar de möjligheter som finns i tryckta böcker. Det finns alltså innehållsförteckningar, sidnummer, möjlighet till sökning och man kan lämna bokmärken. – DAISY utvecklades av svenska Talboks- och punktskriftsbiblioteket, numera Myndigheten för tillgängliga media(länk) med början 1988, och har blivit en internationell standard som förvaltas av The DAISY Consortium, se daisy.org. Artikel om DAISY:s historia, se här;
– to sing Daisy – att avsluta något för gott, att stänga av en dator för sista gången. Uttrycket anspelar på en scen i filmen 2001: ett rymdäventyr (se IMDb: länk) där datorn HAL sjunger sången ”Daisy” (på svenska ”Isabella”, även känd som ”På en bicykel gjord för två”) medan den successivt stängs av. – Se detta klipp på Youtube: länk;
inläst bok för blinda och synskadade. – Talböcker används även av andra personer som har funktionsvariationer som gör att de inte kan läsa tryckta böcker. – Talböcker bör skiljas från ljudböcker, som är till för alla. Talböcker brukar ha tekniska funktioner som gör det lätt att orientera sig i dem. De brukar vara i formatet Daisy. Framställningen av talböcker är reglerad i lag (se denna länk) och finansieras med skattepengar. Talböcker får bara lånas ut till personer som behöver dem, och de får inte säljas i bokhandeln. Både talböcker och ljudböcker kallas för audio books på engelska, men talböcker kallas ibland också för talking books.
– Finder – filhanteraren i Macintosh. Visas i det fönster som man använder för att söka och ordna filer. Finder kommer fram om man klickar på symbolen för Finder (ett kvadratiskt leende ansikte) eller om man klickar på ⌘-n på skrivbordet. – Finder har funnits på Macintosh sedan den första Macen 1984, och kallas för Finder även på svenska;
(1944—2005) – amerikansk programutvecklare, initiativtagare till ApplesMacintosh. – Jef (stavas så) Raskin anställdes 1978 på Apple, först som ansvarig för publikationer. Han började 1979 utveckla det som skulle bli Macintosh, först kallat Annie. Steve Jobs† arbetade då på datorn Lisa†. Jobs gick så småningom över till Macintoshprojektet, och tog över det från Raskin, som sa upp sig 1982. – Raskin hade tänkt sig en enklare och annorlunda dator än den Macintosh som kom 1984. Raskin föredrog huvudsakligen textbaserade användargränssnitt. Efter att han slutade på Apple arbetade han som konsult och skribent. I bokenThe humane interface (sammanfattning finns här) beskrev han ett nytt användargränssnitt, senare omdöpt till Archy. Archy kan studeras och laddas ner på webbplatsen The Raskin Center(länk). – En film om Jef Raskin finns här. – Hans skrift The Mac and me finns på Internet Archive: länk. Ett alternativt användargränssnitt för Mac är uppkallat efter Raskin – se raskinformac.com.
