(favicon) – liten ikon, en bokstav hög, som visas till vänster om webbadressen (URL:en) i adressfältet på webbläsare och i bokmärkeslistor (”favoriter”, därav det engelska namnet favicon). Den kan vara en kraftigt förenklad bild, ofta bara en bokstav med anknytning till den webbsida som den hör ihop med. – Sajtikoner kallas också på svenska för urlikoner. Datatermgruppen rekommenderar termerna adressikon eller adressymbol (länk). – Sajtikoner infördes av Microsoft i Internet Explorer under namnet favicons, men nu finns de i alla webbläsare. – Se också X‑Face.
[grafiskt användargränssnitt] [webbläsare] [ändrad 4 september 2018]
- – om pekskärmar på mobiltelefoner och surfplattor, se svepa (alternativt: svajpa);
- – dra – dra ett kontokort eller annat kort eller biljett genom en läsare för att betala eller bli insläppt. Även: att hålla kortet intill en kortläsare. Används om kort och biljetter med magnetremsa och även om kontaktlösa kort (rfid och nfc) som man håller upp intill läsaren. – Ordet swipe används ibland också som substantiv om själva kortet, och om den avgift som säljaren betalar för kontokortsbetalningar. – Jämför med smygavläsning (skimming).
[användargränssnitt] [betalningar] [mobilt] [språktips] [ändrad 8 maj 2012]
ljusruta – text eller bild som ”hoppar ut” från en webbsida och som visas i ett större, ljusare fält samtidigt som resten av webbsidan blir mörkare. Detta händer när man klickar på text eller bild som är programmerade för den effekten. Klickar man sedan på ljusrutan återgår den till sitt ursprungliga utseende. Det är en effekt som kan programmeras med JavaScript. Ljusrutor tillåter ofta att man bläddrar, så att man till exempel kan visa bildspel i ljusrutan. – Lightbox betyder egentligen ljusbord – en bakgrundsbelyst matt glasskiva som används för betraktning av diabilder och negativ.
[gränssnittskomponenter] [webbpublicering] [ändrad 22 maj 2020]
en amerikansk lag om att myndigheters it‑system ska vara tillgängliga för medborgare och anställda med funktionsvariationer, utom när det blir orimligt kostsamt. – Läs mer här. – Till lagen hör specifika bestämmelser om hur den ska tillämpas. Kraven gäller bara för federala myndigheter, men eftersom de är it‑företagens största enskilda kund har lagen fått genomslag även i den privata sektorn.
[funktionsvariation] [lagar] [ändrad 14 april 2022]
färgruta, färgprov, mönsterruta, mönsterprov – klickbar ruta som visar en färg eller ett mönster. Används på postordersajter för att man lätt ska kunna växla mellan olika färger eller mönster på en vara. Ursprunglig betydelse: tygprov. – Även: Swatch, schweizisk tillverkare av armbandsur.
[e-handel] [gränssnittskomponenter] [ändrad 2 juli 2019]
- – förkortning för Advanced audio coding – en standard för ljudkomprimering med högre ljudkvalitet än MP3, och med mindre utrymmeskrav för den komprimerade filen. Utvecklad av det tyska Fraunhofer‑institutet (länk). Fullständigt namn: MPEG‑4 AAC. En äldre version är MPEG‑2 AAC. – AAC har antagits som komprimeringsprogram för digitalradio‑standarden DRM. – AAC användes också i Apples iPod†, men AAC är inte en teknik som Apple äger, vilket många tror. – En vidareutveckling av AAC är high‑efficiency AAC, HE‑AAC, ibland marknadsförd som AAC+;
- – augmentative and alternative communication, se alternativ och kompletterande kommunikation.
[förkortningar på A] [komprimering] [ljudinspelningar] [tillgängligt] [ändrad 13 maj 2019]
styrning av datorer med hjälp av blicken. – Blickstyrning förutsätter att datorns bildskärm har utrustning som med hög exakthet kan se vilken del av bildskärmen som användaren riktar blicken mot. Användaren kan då använda bildskärmen som en pekskärm, men utan att använda fingrarna: det räcker med att rikta blicken mot den punkt som man annars skulle sätta fingret på. Det krävs att man håller kvar blicken en mycket kort tid. – Med ett virtuellt tangentbord kan man också mata in text genom att titta på de olika bokstäverna. Kallas också för ögonstyrning. – Se också Tobii och EyeX. – Jämför med blickspårning (eye‑tracking), som innebär att man undersöker vilken del av bildskärmen som betraktaren tittar på, och hur länge.
[användargränssnitt] [bildskärmar] [styrdon] [tillgängligt] [ändrad 19 juni 2019]
(eye-tracking) – mätning av vad människor tittar på. Görs genom att ögonens rörelser filmas med videokamera när försökspersonen tittar på en bildskärm. Systemet ställs först in genom att ögonens positioner registreras när försökspersonen tittar på förutbestämda punkter på bildskärmen. Ett datorprogram kan sedan knyta ögonrörelser till små delar av bildskärmen. – Blickspårning används i psykologisk forskning, inom användbarhetsstudier för test av användargränssnitt, inom marknadsföring för test av reklam samt som hjälpmedel av rörelsehindrade i stället för mus och tangentbord. I mitten av 2010‑talet har det också kommit för vanliga datorer. – Jämför med blickbeteende och blickstyrning, som innebär att man styr datorn med blicken i stället för med fingrar och mus. – Kallas ibland för blickdetektion, vilket är den tyska termen; utrustningen kallas då för blickdetektor.
– Överkurs: Det har visat sig att ögat bara uppfattar en liten del av bildskärmen (eller något annat som man tittar på) åt gången. Helhetsbilden uppkommer därför att blicken hela tiden flackar över bildskärmen, även när man tror att man har blicken fäst på en punkt. Rörelserna sker på bråkdelar av sekunder.)
[användargränssnitt] [psykologi] [styrdon] [tillgängligt] [ändrad 19 juni 2019]
(autostereoscopic) – om tredimensionella bilder: glasögonfri – med 3d‑effekt (djupverkan) som betraktaren uppfattar utan speciella glasögon. Autostereoskopi är en teknik som i mitten av 00‑talet användes på bildskärmar. De försågs med små avskärmningar mellan lodräta rader av bildpunkter. Avskärmningarna är så små att de knappt märks, men de blockerar varannan rad med bildpunkter för vänster öga och varannan rad med bildpunkter för höger öga. Det går därför att visa två olika bilder samtidigt, en för varje öga. Om bilderna föreställer samma motiv, men med förskjutning i sidled, uppkommer en stereoskopisk effekt. Metoden fungerar, men bara om betraktaren sitter rakt framför bildskärmen. Nyare, experimentella tekniker använder en inbyggd kamera i bildskärmen för att se var betraktarens ögon finns, och anpassar bildvisningen till det. – På mässan CES 2023 visade Asus upp en bärbar dator, Vivobook Pro 16X (asus.com/laptops…), med autostereoskopisk bildskärm.
[3d] [bildskärmar] [ändrad 8 januari 2023]
(window) – avgränsat utrymme som visas på bildskärm, oftast utformat som en rektangel med ram. – Flera fönster kan visas samtidigt, eventuellt överlappande. – Fönster är en grundläggande komponent i grafiska användargränssnitt. Fönstren gör att användaren enkelt kan överblicka information i flera dokument eller program, antingen genom att ha dem öppna intill varandra eller genom att snabbt växla mellan dem. Varje aktivt program kan disponera ett eller flera fönster. Fönster är flyttbara, kan förstoras och förminskas, kan överlappa och dölja varandra, och de kan döljas eller krympas till små symboler. De kan också öppnas och stängas. Om det som ska visas i fönstret inte får plats brukar man kunna skrolla det med skrollningslister. Ibland kan man också zooma, det vill säga förstora eller förminska innehållet. Bildskärmsytan bakom fönstren kallas för skrivbordet eller arbetsytan. – Mindre fönster med speciella funktioner kallas för rutor, till exempel dialogrutor, textbubblor eller paletter. – Första kommersiellt framgångsrika fönstersystemet kom 1984 med Macintosh, men idén hade utvecklats på 1970‑talet av Xerox PARC, som utgick från hur folk hanterar pappersark på skrivbord. – På smarta mobiler och surfplattor används inte fönster på samma sätt som på persondatorer, eftersom det är svårt att handskas med fönster på små ytor. Vanligtvis får det aktiva programmet fylla hela bildskärmen.
[grafiskt användargränssnitt] [ändrad 8 december 2020]