tillfälligt eller för gott avsluta arbetet med ett program eller en fil på ett ordnat sätt. Alla ändringar sparas, processer avslutas och tillfälliga filer raderas. – Observera att avsluta i detta sammanhang inte nödvändigtvis betyder att göra klart eller slutföra arbetet. Man kan, när det gäller datorprogram, avsluta ett halvfärdigt arbete för att arbeta vidare en annan gång. När det gäller interaktivt arbete som arbete med program som ordbehandlare eller kalkylark kan datorprogrammet inte ”veta” när arbetet är slutfört. Men om det gäller förlopp med ett uppenbart slut, som installation av program eller uppdateringar, använder man för tydlighetens skull ofta ordet slutföra. – För att avsluta använder man en instruktion under menyn Arkiv (File) eller motsvarande tangentbordskommando. Avsluta heter Exit i Windows, Quit på Mac. Allt arbete sparas då och filen lagras på hårddisk eller SSD. – Mer drastiska sätt att sätta stopp, som att helt enkelt stänga av datorn eller tvångsavsluta, kan leda till att information försvinner eller blir svår att hitta. – Skilj mellan avsluta och avbryta (cancel).
[applikationer] [programkörning] [ändrad 13 september 2019]
app som registrerar joggning, cykling och gång. Den har utvecklats av Google och är avsedd för smarta mobiler med operativsystemet Android. Google Fit använder data från telefonernas inbyggda sensorer, och kan fungera ihop med andra appar för träning. Kan laddas ner från Google Play (länk).
[android] [appar] [ändrad 8 februari 2018]
elastiska linjer – i ritprogram: en funktion som snyggar till nätverksgrafer genom att förkorta, alternativt förlänga linjerna mellan noderna. Resultatet ska bli att nätverket blir mer kompakt och överskådligt. En förklaring på engelska finns här.
[applikationer] [bildbehandling] [nätverk] [ändrad 1 maj 2020]
-
- – på internet: avskiljningstecken i domäner, som i computersweden.idg.se. Utläses punkt på svenska och dot på engelska. – Namn på toppdomäner som .com och .se skrivs vanligtvis med punkt före när namnen står för sig själva. En ensam punkt, dot, står också för rotzonen i domännamnssystemet. Den punkten ska stå sist i domänens namn, men sätts normalt inte ut eftersom den är förutsägbar;
- – i e-postadresser: användarnamn kan delas upp med punkter, till exempel maria.johansson@acme.se. Gmail ignorerar punkter i användarnamn: mejl till maria.johansson@epost.se kommer fram även om avsändaren skriver mariajohansson@epost.se eller maria.jo.hansson@epost.se. Det går alltså på Gmail inte att registrera varianter av samma användarnamn där bara punkterna skiljer. – Se dot account;
- – det minsta måttet i typografi. Det finns en europeisk och en amerikansk punkt:
- – en europeisk punkt, ”ciceropunkt”, är exakt 0,375 millimeter enligt den standard som gäller sedan 1973. Tolv europeiska punkter blir en cicero, 4,5 millimeter. (Före 1973 var en punkt något större, ungefär 0,376 millimeter med motsvarande aningen större mått på en cicero.) Förkortningen för en europeisk typografisk punkt är 1p;
- – amerikansk typografisk punkt:
- – numera: ”postscriptpunkt”, 0,352777… millimeter, exakt 1/72 tum. Tolv punkter bli en pica som alltså är exakt 1/6 tum eller 4,287… millimeter. Detta är det mått på punkt som används i sidbeskrivningsspråket Postscript;
- – i äldre amerikansk typografi är en punkt, ”picapunkt”, 0,35136 millimeter. Det går då 72,29 punkter på en tum och en pica blir då 4,216 millimeter. En amerikansk typografisk punkt förkortas 1pt.
– Typografiska punkter används numera bara för att ange teckenstorlek. Tidigare brukade man ange satsyta (textmassans längd och bredd) och indrag i cicero, men numera anges sådana mått i millimeter. – Skillnaden mellan europeiska och amerikanska punkter är över sex procent, alltså tillräckligt stor för att vara märkbar. (Skillnaden mellan de två olika amerikanska punktstorlekarna är däremot knappast märkbar.) I program för datorstödd typografi brukar man kunna ställa om mellan cicero och pica. Traditionellt används cicero i Sverige, men eftersom de typografiska programmen kommer från USA använder många pica i stället, ofta utan att vara medvetna om det;
- – observera att i versionsnumrering använder man punkt som avskiljare mellan huvudversionsnumret och det (eller de) nummer som står för mindre förändringar. Version 3.10 är tionde omarbetningen av version 3, det är inte, som i matematik, samma sak som version 3.1. Punkten motsvarar inte decimalkomma, så den ska inte bytas ut mot kommatecken vid översättning;
- – skiljetecknet punkt används på engelska som decimaltecken där vi på svenska använder decimalkomma. Talet pi skrivs 3,14… på svenska men 3.14… på engelska;
- – skiljetecknet . kallas på engelska för stop eller full stop;
- – se också halvhöjd punkt (tecknet ·).
[domäner] [matematik] [typografi] [ändrad 3 december 2022]
ett bildspels-program från Microsoft. – PowerPoint är det absolut vanligaste programmet i sitt slag. Namnet PowerPoint har därför blivit en generisk beteckning på bildspel som körs från dator, det vill säga att bildspel ofta kallas för PowerPoint-presentationer, även om de är gjorda med ett annat program. Andra bildspelsprogram brukar kunna öppna bildspel i PowerPoints filformat (pptx, förr ppt) och även kunna spara egna bildspel i PowerPointformat. – PowerPoint ingår i programsviten Microsoft Office. – PowerPoint utvecklades 1987 för Macintosh på företaget Forethought, som senare samma år köptes av Microsoft. – Se Microsofts webbsidor (länk).
[applikationer] [ändrad 9 februari 2022]
(DME) – ett avvecklat system för hantering och samordning av program på en organisations mobiltelefoner. – DME utvecklades av det danska företaget Excitor, som 2014 såldes till japanska Soliton (solitonsystems.com). – DME hanterade program för e‑post, kalendrar, kontakter och annat på de flesta vanliga mobiltelefoner. Systemet bestod av server och DME‑klienter, som måste installeras på varje telefon. I januari 2021 meddelande Soliton att DME avvecklas. – Se Solitons webbsidor.
[applikationer] [mobilt] [nerlagt] [ändrad 31 januari 2021]
Extensible business report language – XML‑baserat språk för uppmärkning av ekonomisk information. XBRL kan användas för bokföring, bokslut, redovisning, offerter, kreditupplysningar, börsdata och annan ekonomisk information. Informationen presenteras för mänskliga läsare i traditionell form på datorskärmen, men har dolda så kallade taggar skrivna i XBRL. Taggarna beskriver informationen i detalj så att den kan bearbetas av datorprogram, till exempel ”hällas in” i ett kalkylark. – Läs mer på xbrl.se.
[applikationer] [förkortningar på X] [xml] [ändrad 21 mars 2018]
(PIM) – hantering av personlig information som kalender, adresser, anteckningar, komihåglista, e-post och bokmärken. Program som kallas för personal information managers brukar ha kalender, adressregister, anteckningar och komihåglista, eventuellt fler program. Sådana program körs ofta på smarta mobiler och kan synkas med program på persondatorer eller på webben. – Det första spridda programmet i genren var Sidekick† på 1980‑talet. På 1990‑talet blev det populärt med handdatorer för personlig information, främst Palm†, som ofta synkades med program på persondatorer. Programtypen har sedan dess flyttat över till mobiltelefoner. – I allmän betydelse handlar personlig informationshantering om konsten att hantera all digital information som vi behöver ha tillgång till för eget bruk.
[personliga data] [ändrad 14 mars 2018]
ett sättningsprogram för tekniska, matematiska och naturvetenskapliga texter, utvecklat av Don Knuth under åren 1978—1989. – Programmet gör att sådant som inte kan sättas med vanliga ordbehandlare och layoutprogram, till exempel matematiska och kemiska formler, kan sättas med god typografisk kvalitet. TeX är skrivet i öppen källkod, och finns i många versioner för olika ändamål. Det sprids ofta tillsammans med Metafont. – Läs också om LaTeX. – Knuth vill att namnet TeX ska uttalas som ”tech” med tyskt ach‑ljud. – Läs mer i Wikipedia.
[ordbehandling] [typografi] [ändrad 10 augusti 2022]
- – infoga – lägga till text i ett dokument utan att ta bort befintlig text. Befintlig text förskjuts åt höger. – Se infogningsläge;
- – tangent för växling mellan infogningsläge och överskrivningsläge i ordbehandling. – Insert‑tangenten finns på många tangentbord, men fyller sällan någon funktion, eftersom infogningsläge numera är det normala. Överskrivningsläge används nästan aldrig i moderna program. Om man av misstag har aktiverat överskrivningsläge kan man återgå till infogningsläge genom att trycka på Insert‑tangenten, som ibland är märkt INS.
- – Insert-tangenten kan i vissa program också användas för kopiering och inklistring. Ctrl+insert ger, efter markering, funktionen kopiera, skift+insert ger funktionen klistra in.
[användargränssnitt] [ordbehandling] [tangentbord] [ändrad 24 augusti 2018]