Zoom

  1. – se zoomning, digital zoom och optisk zoom;
  2. Zoom – en amerikansk videokonferenstjänst. – Zoom, som grundades 2011, tillhandahåller videokonferenser över internet gratis för små grupper av privatpersoner och avgiftsbelagda tjänster för företag. Zoom har blivit en allmän benämning på videokonferenser, även när de görs med andra tjänster. – Under Covid 19‑pandemin med början 2020 har användningen av Zoom ökat kraftigt, samtidigt som tjänsten har beskyllts för att ha låg säkerhet och dåligt skydd av personlig integritet. Det förekommer Zoombombning, vilket innebär att kriminella hackare tar sig in i andras Zoom‑konferenser och förolämpar eller hotar de andra deltagarna. För att kunna göra det behöver de bara ha konferensens webbadress, som är lätt att gissa. Videokonferenser sägs också trötta ut deltagarna – se Zoom fatigueZoombombning var ett av årets nyord 2020 enligt Språkrådet (länk) och Språktidningen (länk). – Zooms påstående om att kommunikationen mellan konferensdeltagarna var krypterad visade sig vara felaktig, vilket företaget så småningom medgav. Installationsprogrammet för Zooms klientprogram för Macintosh har beskrivits som ”malware” eftersom det aktiverar datorns kamera och mikrofon utan ägarens vetskap. Det har också uppgetts att Zoom samlar in personliga data om användarna och säljer dem vidare till Facebook. – Version 5 av Zoom (se pressmeddelande) från april 2020 uppgavs ha höjd säkerhet. – Se zoom.us. – IDG:s artiklar om Zoom: länk.

[företag] [it-säkerhet] [kameror] [skandaler] [videoteknik] [årets nyord] [ändrad 19 januari 2023]

nudge

knuff, puff – nudging – diskret påverkan i syfte att leda personers beteende i önskad riktning. – För att man ska tala om nudging får det inte förekomma tvång eller uppenbara försök att påverka. Ett exempel är frukostbuffén som, i stället för att uppmana gästerna att ”inte ta mer mat än du kan äta” bytte ut tallrikarna mot mindre. Gästerna tog sedan mindre mat utan att märka skillnaden. På svenska används också ordet beteendedesign, som 2019 var ett av årets nyord (se denna länk). På engelska talar man också om choice architecture. – Begreppet nudging blev omskrivet med boken Nudge: Improving decisions about health, wealth, and happiness (länk) från 2008 av Richard Thaler (länk) och Cass Sunstein (länk). Richard Thaler fick 2017 Riksbankens pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne (länk). Ordet nudge i denna och liknande betydelser hade dock använts tidigare. – Som motpart till nudge har man börjat använda ordet sludgeslam. Med sludge menas sådant som gör det svårare för människor att göra ett val (se också valfrihetsparadoxen).

[beteende] [marknadsföring] [årets nyord] [ändrad 22 december 2022]

sharent

”barndelare” – förälder som lägger ut för många bilder och annan information om sina barn på sociala nätverk. – Barndelning kan inte bara vara genant för barnen, särskilt när de blir äldre, det kan också göra information om barnen tillgänglig för oönskad marknadsföring, annan påverkan eller värre saker. – Ordet: sammandragning av share (dela) och parent. Även: sharenting (”barndelning”). – Sharenting var ett av årets nyord 2019 enligt Språkrådet (länk) och Språktidningen (länk).

[barn] [exhibitionism] [jargong] [sociala nätverk] [årets nyord] [ändrad 15 september 2021]

deepfake

”djupfejk” – falsk information som så genomarbetad att den verkar äkta, även för skeptiska personer. –  Uttrycket deepfake användes först om förfalskade videor – se till exempel ansiktsbyte. Numera används ordet också om alla slags falska nyheter som verkar trovärdiga – deepfake news. Uttrycket deepfake, som också stavas deep fake, har varit i bruk sedan mitten av 2010‑talet. En ingående beskrivning finns i The Guardian (från 2020). – Man talar också om fabricerade medier (fabricated media). – Deepfake var ett av årets nyord 2019 enligt Språkrådet (länk) och Språktidningen (länk). – Se också boken Deepfakes – the coming infocalypse av Nina Schick (ninaschick.org), utgiven 2020. – Motsatsen, lätt genomskådade falska nyheter, kallas ibland för shallowfake eller shallow fake. – I september 2019 inleddes projektet Deep fake detection challenge, DFDC, med målet att utveckla program för att upptäcka sådana förfalskningar. Bakom projektet står bland annat Facebook, Microsoft och flera universitet och forskningsinstitut. – Se Facebooks webbsidor. – I januari 2023 införde Kina regler mot deepfakes: om de alls förekommer måste de märkas tydligt.

[källkritik] [årets nyord] [ändrad 11 januari 2023]

cybersoldat

informell beteckning på soldat med kompetens inom it-säkerhet. – Cybersoldaternas uppgift är att skydda både försvarets it-system och andra samhällsviktiga it-system mot attacker och manipulation. – Ordet cybersoldat användes av överbefälhavaren Micael Bydén i ett anförande på Folk och Försvars konferens i januari 2019se denna länk. (Se också cyber och cyberwarrior.) – Cybersoldat var ett av årets nyord 2019 enligt Språkrådet (länk) och Språktidningen (länk).

[krig] [yrken] [årets nyord] [ändrad 27 december 2019]

surveillance capitalism

”övervakningskapitalism”, ”övervakningsekonomi” – benämning på hur de stora it‑företagen kartlägger och analyserar användarnas beteenden i syfte att möjliggöra riktad marknadsföring och förutse trender. De mest kända exemplen är Facebook och Google. – Uttrycket surveillance capitalism kommer från boken The age of surveillance capitalism (2018, länk) av den amerikanska forskaren Shoshana Zuboff (shoshanazuboff.com). – Se också Silicon Values (2021, länk) av Jillian York (jilliancyork.com). – Övervakningsekonomi var ett av årets nyord 2019 enligt Språkrådet (länk) och Språktidningen (länk). – Läs också om techfeodalism.

[kartläggning] [årets nyord] [ändrad 20 januari 2023]