Swartz, Aaron

Porträtt av Aaron Swartz.
Aaron Swartz.

(1986——2013) – avliden amerikansk programmerare och aktivist för fri­het på inter­net. – Aaron Swartz var bland annat med om att ut­­veckla RSS, och del­tog i stan­dard­i­se­rings­­arbete på W3C. Han grundade före­­taget Info­­gami, som gick ihop med Reddit, och 2006 såldes till för­­laget Condé Nast. Han arbetade också en kort tid på tid­­skriften Wired. – Som aktivist var han med i den framgångsrika kam­panjen mot lag­­för­­slaget SOPA, startade Watchdog.net och Demand Progress (länk). Han pro­test­e­ra­de också mot be­­hand­ling­en av Chelsea Manning (tidigare Bradley Manning, se Wikipedia), som åtalades och fälldes för att ha läckt hemlig militär in­­for­ma­tion till Wiki­­leaks. – Aaron Swartz blev åtalad för att han under 2010 och 2011 hade laddat ner ett stort antal artiklar från JSTOR (länk), en webb­­plats för olika typer av aka­de­miskt material och artiklar. Han på­stods ha gjort det från en dator som han olov­ligen hade placerat i ett ut­rymme på MIT. – Trots att JSTOR inte ville gå till dom­stol åtalades Swartz för data­­­intrång och riskerade upp till 35 års fängelse. En upp­görelse mellan åklag­aren och Swartz advokater skulle dock ha gett Swartz bara sex månaders fängelse. Men den 11 januari 2013 på­­träff­a­des Swartz död i sitt hem. Han hade be­gått själv­­mord. Det har senare fram­­kommit att Secret service spanade på Swartz tills han dog. – Själv­­mordet väckte starka re­­ak­tioner, och rätts­väsendets be­­hand­ling av Swartz har bland annat tagits upp i USA:s kon­­gress. – Se Aarons lag och CFAA. – Aaron Swartz day and international hackathon (aaronswartzday.org) anordnas sedan 2013 varje år i början av november (före Swartz födelsedag den 8 november).

– Två dokumentärfilmer om Aaron Swartz är:

  • Killswitch: the battle to control the internet från 2014 (killswitchthefilm.com);
  • The internet’s own boy: the story of Aaron Swartz, också från 2014 (länk).

[aaron swartz] [aktivism] [personer] [rättsfall och skandaler] [spelfilmer] [årsdagar] [ändrad 27 oktober 2017]

Internet freedom day

högtidsdag som instiftades till minnet av kampanjen som ledde till att lagför­slaget Stop online piracy act (SOPA) röstades ner i USA:s kon­gress 2012. Dagen skulle firas den 18 januari varje år med början 2013, men tycks ha fallit i glömska efter 2014. – Se internetfreedomday.net (arkiverad).

[årsdagar] [ändrad 1 mars 2018]

Lösenordsbytardagen

20 januari varje år. Då ska alla byta lösen­ord. – Lösen­­ords­­bytar­­dagen instiftades år 2010 av tidningen PC för alla (länk). – Se losenordsbytardagen.se. – Du kan testa styrkan i lösen­­ord på MSB:s webbplats, se länk. – I denna artikel (borttagen) från januari 2017 hävdar Anne Marie Eklund LöwinderInternetstiftelsen att man inte bör byta lösenord om det inte är nödvändigt och om man har ett lösenord som är bra. – Se också lösenordsförnyelse.

[lösenord] [års­dagar] [ändrad 26 februari 2019]

Cyber Monday

påhittat namn på måndagen efter Thanksgiving i USA –– den dag då folk påstås börja köpa jul­klappar på nätet. – Be­­näm­­ningen (se cyber) in­fördes i november 2015 av bransch­­orga­­ni­sa­­tionen Shop.org i USA, och fick snabbt genom­­slag. – Bakgrund: Cyber Monday hör ihop med Black Friday, dagen efter Thanks­­­giving. Thanks­giving firas alltid fjärde tors­­dagen i november, och är helg­dag i USA. Black Friday är alltså en kläm­­dag, alltså ledig dag för många, och brukar räknas som den dag då jul­­handeln börjar. Black Friday heter så för att det är den dag då bu­tikernas för­­sälj­ning för hela året börjar gå ihop (”in black”). Cyber Monday (som inte är en ledig dag) hittades på för att skapa en liknande tradition för webb­­shopping. I slutet av 2010‑talet har man börjat tala om Black Friday även i Sverige, och hela veckan kallas också för Black Week i Sverige. – Cyber Monday allas också för eDay eller e‑Day. – Jämför med Singles’ day.

[e-handel] [årliga evene­mang] [ändrad 14 november 2017]

Lovelace, Ada

Porträtt av Ada Lovelace.
Ada Lovelace

(1815—1851) – engelsk matematiker, utgivare av det första kända datorprogrammet. – Under några år samarbetade hon med Charles Babbage om hans mekan­iska dator, analys­maskinen, som aldrig blev byggd. – Ada Lovelaces rykte som ”den första programmeraren” bygger på hennes över­sätt­ning av en artikel från 1840 av Luigi Federico Menebrea (se Wikipedia), på engelska ”Sketch of the analytical engine invented by Charles Babbage” (länk). I sina kommen­tarer, som tar dubbelt så mycket utrymme som Menabreas text, redo­visade hon en komplett algoritm för att lösa en mate­ma­tisk uppgift. Men hon föreslog också att analysmaskinen skulle kunna användas till annat än mate­matik, till exempel för att analysera och komponera musik. Där var hon mer än hundra år före sin tid. Hon gjorde också det första inlägget om vad som nu kallas för artifici­ell intelli­gens, se Lady Lovelaces invänd­ning och Lovelacetestet. – Programspråket Ada är upp­kallat efter Ada Love­lace, liksom utmärkelsen Love­lace medal. – Se också Ada Initiative. – Biografiskt: Ada Love­lace föddes som Ada Byron. Hon var dotter till poeten lord Byron (se Wikipedia). Hon lärde sig mate­ma­tik av sin mor Anna Isabella Byron, född Milbanke (se Wikipedia), som hade ett djupt intresse för matematik. Som gift hette Ada först Ada King efter sin make, William King. Namnet Love­lace fick hon när hennes man 1838 ärvde titeln earl av Lovelace. – Läs mer om Ada Love­lace i denna artikel av Howard Rhein­gold. – Ada Lovelace day firas sedan 2009, från 2012 den 15 oktober. – Se findingada.com.

[ada lovelace] [it-historia] [personer] [årsdagar] [ändrad 14 maj 2018]

Handduksdagen

Bild på handduk och texten Always know where your towel is Towel day May 25
Don’t panic.

(Towel day) –– högtidsdag som firas varje år den 25 maj. –– Hand­­duks­­dagen samman­­faller händelse­vis med Geek pride day, med årsdagen av premiären 1977 på den första Star Wars-filmen och med the glorious 25 May i Terry Pratchetts Discworld. –– Se towelday.org. –– Se också detta hand­duks­­inlägg från den inter­natio­nella rymdsta­tionen ISS: länk.

[års­dagar] [ändrad 24 maj 2017]