Ctrlsec

hemlighetsfull hackar-grupp som blev känd i mars 2015 när den i sam­arbete med Anonymous och Ghostsec kart­lade och publi­cerade namnen på 9 200 Twitter-konton som var, eller påstods vara, knutna till terrorist­orga­nisa­tionen Islamiska staten, IS. Konto­namnen publicerades på sajten xrsone.

[avslöjanden] [hackare] [ändrad 27 december 2017]

Ghostsec

hemlighetsfull hackar-grupp som i mars 2015 i sam­arbete med Anonymous och Ctrlsec kart­lade och publi­cerade 9 200 Twitter-konton som var, eller påstods vara, knutna till terrorist­orga­nisa­tionen Islamiska staten, IS. Konto­namnen publicerades på sajten XRSone.

[avslöjanden] [hackare] [ändrad 3 januari 2018]

WikiLeaks

en webbplats och organisation som publicerar hemliga dokument från regeringar, storföretag och andra organisationer. – Wiki­Leaks grundades 2006, och har sedan dess gjort tusen­tals hemliga dokument offent­liga. De som lämnar in dokument till Wiki­Leaks är anonyma, ofta även för WikiLeaks. Wiki­Leaks har bland annat publi­cerat dokument om hur fångar på Guantánamo Bay behandlas, om censur i Kina, om Scientologi­kyrkan och om den så kallade Climate­gate­skandalen. I april 2010 släppte Wiki­Leaks en video som visade hur ameri­kansk trupp i Irak sköt ihjäl runt tio civila och två reportrar från Reuters. 2017 släppte WikiLeaks information om CIA:s verktyg för avlyssning och övervakning, se Vault 7. Wiki­Leaks har fått flera journa­list­iska ut­märk­elser. Wiki­Leaks är hemlig­hets­fullt, men drivs av en organisa­­tion som heter The Sunshine Press. – Wiki­Leaks drivs av fri­vill­iga och finansi­eras av dona­tioner. Efter­som bland annat konto­korts­före­tag blockerar dona­tioner till Wiki­Leaks startades i slutet av 2012 organisa­tionen Freedom of the press foundation för att slussa bidrag till Wiki­Leaks. – Wiki­Leaks har inget att göra med stift­elsen Wiki­media och är inte heller någon wiki. – Grundare av Wiki­Leaks är australi­ensaren Julian Assange. 2010 anklag­ades Julian Assange i Sverige för sexuella övergrepp. Efter att han först hade förhörts och därefter lämnat Sverige begärdes han häktad, och i december 2010 greps han av polisen i England. Han hölls därefter mot borgen i hus­arrest i England medan engelska dom­stolar prövade den svenska åklagarmyndighetens begäran om utläm­ning. Sommaren 2012, efter att beslutet om utläm­ning hade blivit defini­tivt, tog Assange sin tillflykt till Ecuadors ambassad i London och begärde politisk asyl. Han fruktade att han, om han utlämnades till Sverige, kommer att skickas vidare till USA och ställas inför rätta där för spioneri. Ecuador beviljade honom asyl den 16 augusti 2012. Den 11 april 2019 återkallade Ecuador Assanges asyl och lät brittisk polis komma in på ambassaden och gripa Assange. I maj 2019 dömdes han till 50 veckors fängelse för att ha smitit från borgen. – I november 2018 blev det känt att det finns ett hemligt åtal i USA mot Julian Assange – se artikel i The Guardian. – Förunder­sök­ningen mot Julian Assange i Sverige lades ner den 19 maj 2017. Filmen Risk från 2016 handlar om Assange, se IMDb (länk). – Se wikileaks.org. – I december 2010 startade avhopp­are från WikiLeaks en liknande organisation, Open­Leaks†, som inte blev något, och 2012 startade hackargruppen Anonymous sajten Paranoia. – Läs också om Anti Leaks.

[avslöjanden] [ändrad 2 maj 2019]

ParAnoIA

en webbsajt som skulle publicera läckta hemliga dokument. Öpp­nades i mars 2012 av hackar­gruppen Anonymous. Ett mål var att till­handa­hålla dokument i väl­ordnad och över­skåd­lig form i stället för att bara lägga ut tusentals sidor text. Hittills (2019) har inga kända avslöjanden kommit från ParAnoIA, och verksamheten verkar ligga nere. – Namnet ParAnoIA påstods stå för ”Potentially alarming research: Anonymous intelligence agency”. Skrevs ibland Par:anoia, Par‑anoia eller Par_anoia. – Se Anonymous webbsidor (från 2012 – med fördröjning). – Jäm­för med Wiki­leaks.

[aktivism] [avslöjanden] [hackare] [ändrad 26 april 2019]

OpenLeaks

nerlagd organisation och sajt för förmedling av läckta hemliga dokument, startad i december 2010 av en avhoppare från WikiLeaks. – Open­Leaks skulle, liksom WikiLeaks, ta emot dokument från olika källor, men till skillnad från WikiLeaks inte publicera dem för all­män­heten. I stället skulle do­ku­menten att göras till­gängliga för utvalda mottagare, som i sin tur kunde publicera dem. Det är inte känt ifall Open­Leaks någonsin har läckt något. Webbsidan openleaks.org hänvisade 2017 till en isländsk sajt. – Läs mer om OpenLeaks i artikeln ”This machine kills secrets” av Andy Green­berg i tidskriften Wired: länk. (Greenberg har också skrivit en bok med samma namn.) Läs också Wikipedias artikel om Open­Leaks grundare Daniel Domscheit‑Berg. – Se också Paranoia.

[avslöjanden] [nerlagt] [ändrad 8 februari 2019]