OneCoin

en falsk kryptovaluta som har använts i ett globalt bedrägeri. – OneCoin lanserades 2015 och drog in pengar genom att anordna kurser i form av ett ponzibedrägeri. Kurserna, som uppges ha lockat flera miljoner deltagare, uppgavs handla om kryptovalutor generellt, men hade snarare formen av väckelsemöten. OneCoin existerade inte som kryptovaluta: man kunde visserligen köpa OneCoin, men ”valutan” var inte kopplad till en blockkedja och var i praktiken lika användbar som Monopolpengar. Redan 2017 sattes OneCoin upp på Finansinspektionens varningslista, och liknande varningar utfärdades i många länder. Trots det fortsatte människor att falla för bedrägeriet. – Bakom OneCoin stod initiativtagaren, bulgariskan Ruja Ignatova, försvunnen sedan 2017 och efterlyst, och svensken Sebastian Greenwood. Greenwood greps 2018 av thailändsk polis och har utlämnats till USA, där han sitter i häkte och rättsliga förhandlingar pågår (oktober 2021). Greenwood anklagas för bedrägeri och stämpling till penningtvätt. I december 2022 ska han ha erkänt (men han hade då ännu inte ställts inför rätta). Ignatovas bror, Konstantin Ignatov, som tog över ledningen när Ignatova försvann, greps 2019 i USA och har valt att samarbeta med utredningen. I Kina har 98 personer med anknytning till OneCoin gripits. – Den norska säkerhetsexperten Bjørn Bjercke (länk) har varit ledande i att avslöja bedrägeriet. Han blev misstänksam när han 2016 blev ombedd av OneCoin att konstruera en blockkedja – samtidigt som han kunde se att Ruja Ignatova på OneCoin-möten hade påstått att OneCoin redan hade en blockkedja. Bjercke samarbetar bland annat med aktivister från rörelsen Anonymous. Han har blivit hotad flera gånger, och bor numera på hemlig plats. Bjercke drar slutsatsen att OneCoin har beskyddare på hög nivå. – Sajten onecoin.eu stängdes i slutet av 2019.

[bluff och båg] [försvunnet] [it-relaterad brottslighet] [kryptovalutor] [rättsfall] [ändrad 19 december 2022]

DCEP

digital currency electronic payment – en digital centralbankspeng från Kinas centralbank (www.pbc.gov). – DCEP, eller DC/EP, motsvarar Kinas valuta renminbi (RMB), även kallad yuan (CNY), med kursen 1:1. Den kallas också för e‑RMB och e-CNY. – I ett uttalande i december 2019 (länk) förnekade Kinas centralbank att den då gav ut digitala pengar, och varnade för bedragare som erbjuder handel med ”DCEP”. Men i augusti 2020 inleddes försöksverksamhet i några kinesiska provinser (se denna länk). Det uppges att DCEP ska vara baserat på en blockkedja (vilket förhindrar dubbelspendering), men det är ingen kryptovaluta i strikt bemärkelse, eftersom det är centralbanken som kontrollerar den. Myndigheterna kommer att kunna kartlägga alla betalningar som görs med DCEP. – Utländska besökare på de olympiska vinterspelen i Beijing 2022 uppmuntras att betala med DCEP.– Om varför den kinesiska valutan ibland kallas för yuan, ibland för renminbi, se denna artikel i Investopedia.

[förkortningar på D] [elektroniska pengar] [ändrad 29 december 2021]

Coinminer.Statinko

ett botnät för kryptokapning som använder YouTube för kommunikation mellan de kapade datorerna (zombies). Meddelandena läggs in i den beskrivande texten till YouTube‑videor. Anledningen till att man gör så är att anrop till YouTube är så vanliga att program som granskar datorers internetanrop för att upptäcka meddelanden till och från skadeprogram inte reagerar på dem. – Läs mer på Welivesecuritys webbsidor. – Statinko är ett botnät som i andra former är känt sedan 2012 och som troligen kommer från Ryssland eller dess grannländer, men Coinminer.Statinko upptäckes i december 2019.

[kryptovalutor] [skadeprogram] [4 december 2019]

Zuck bucks

  1. – se under Diem;
  2. – benämning på ett slags interna pengar som Facebook (Meta) eventuellt kommer att införa för betalningar på Facebook och Instagram. Det är inte meningen att ”Zuck bucks” ska användas som vanliga pengar. Omtalades först i början av 2022.

[jargong] [kryptovalutor] [ändrad 8 april 2022]

Diem

(tidigare: Libra) – en aldrig realiserad kryptovaluta som Facebook först tänkte lansera under 2020, först uppskjuten till 2021, såld 2022. – Det var meningen att Libra skulle ha ett stabilt värde (se stablecoin). Valutan, som förhandspresenterades 2019, skulle backas upp av värdepapper och pengar på bankkonton, och växlingskursen skulle vara knuten till en så kallad korg av ”vanliga” valutor (med pappersmyntfot). Men i december 2020, när Libra bytte namn till Diem, var budet att Diems kurs skulle vara direkt knuten till dollarn. – Libra stöddes i början av flera andra stora företag, bland annat PayPal, MasterCard och Visa, i organisationen Libra Association. Men i oktober 2019 drog sig först PayPal ur Libra Association och några dagar senare gjorde MasterCard, Visa och några andra företag samma sak. – I december 2020 bytte Libra namn till Diem för att markera organisatorisk självständighet, underförstått gentemot Facebook. Libra Association blev då Diem Association (diem.com…). Diem Associations intellektuella tillgångar och andra tillgångar såldes i januari 2022 till Silvergate Capital Corporation (silvergate.com) – se pressmeddelande (länk). – Libra kallades ibland för ”Zuck bucks” efter Facebooks grundare Mark Zuckerberg. – Se diem.com. – Diem ska inte förväxlas med betaltjänsten Facebook Pay.

[kryptovalutor] [namnbyte] [nerlagt] [ändrad 8 juli 2022]