virtuell valuta

(virtual currency) – valuta som bara existerar som sifferserier i datorer. Alltså en typ av elektroniska pengar som inte är knuten till nationella valutor, men som är avsedd att användas betalningsmedel som alternativ till kronor och dollar. Virtuella valutor brukar vara kryptovalutor. – Skilj mellan virtuella valutor och sådana ”låtsaspengar” som är avsedda enbart för användning i datorspel och virtuella världar. De kallas ibland för virtuella pengar.

[elektroniska pengar] [ändrad 24 april 2018]

Mt. Gox

en nerlagd marknadsplats för kryptovalutan bitcoin. I april 2014 ansökte företaget om att få träda i likvidation. – Mt. Gox webbsidor hade stängts redan i slutet av februari 2014 utan förklaring. Senare publicerades ett kort meddelande från företagets vd, Mark Karpeles. Det uppgavs då i medier att bitcoin till ett värde av en miljard dollar hade försvunnit från företaget. (Se artikel i International Business Times: länk.) – Mt. Gox, hemmahörande i Japan, köpte och sålde bitcoin. I början av 2013 gick 70 procent av all handel med bitcoin på Mt. Gox. Senare minskade andelen. Mt. Gox utsattes för flera attacker som tillfälligt stoppade handeln. Senare har det uppgetts att stora belopp, motsvarande en miljard dollar, av någon anledning har saknats under en lång tid. En del har återfunnits. Omständigheterna kring stängningen av sajten är oklara. – Mt. Gox stod från början för Magic: the gathering online exchange, och var då en mark­nads­plats för kort till datorspelet Magic: The gathering. (Mt. står alltså inte för mountain.) 2010 gick sajten över till att handla med bitcoin. – Se mtgox.com (från konkursförvaltaren, mest på japanska).

[kryptovalutor] [nerlagt] [ändrad 11 januari 2020]

peercoin

en kryptovaluta som lottar ut nya pengar bland användarna. – Peercoin utvecklades för att avskaffa de resurskrävande beräkningar som den mest kända kryptovalutan, bitcoin, använder för att dela ut nya pengar. Peercoin är också känt som ppcoin. – Se peercoin.net.

[kryptovalutor] [ändrad 15 februari 2018]

Ripple

en kryptovaluta, valutaväxlingstjänst och betalningstjänst. – Tjänsten Ripple växlar alla valutor enligt kurser som fastställs genom ett slags auktion. Man kan också göra betalningar i alla valutor. Dessutom finns Ripples egna pengar, vanligen kallade XRP. Till skillnad från hur det är med andra kryptovalutor kan man också sätta in pengar i Ripple. Tjänsten är bland annat utvecklad för att möjliggöra snabbare betalningar än med den mest kända kryptovalutan bitcoin. – Företaget bakom Ripple grundades 2012 och hette först OpenCoin (samma namn som ett helt annat företag, opencoin). OpenCoin bytte 2013 namn till Ripple Labs, 2015 till bara Ripple. – Se ripple.com.

[betalningar] [företag] [kryptovalutor] [ändrad 15 februari 2018]

opencoin

en organisation som utvecklar ett system för elektroniska pengar. Det är baserat på David Chaums principer för betalningar som är anonyma, men där den som betalar ändå vid behov kan bevisa att hon har betalat. – opencoin, som skrivs med litet o, ska inte förväxlas med OpenCoin, det företag som sedan 2013 heter Ripple. – Se opencoin.org (senast uppdaterad 2014).

[elektroniska pengar] [ändrad 15 februari 2018]

kryptovaluta

(cryptocurrency) – en typ av elektroniska pengar som ges ut med användning av krypte­ring. – Kryptovalutor finns inte som mynt eller sedlar, utan värdebärarna är siffer­serier som ägarna sparar i datorer. (I princip kan ägarna spara sifferserierna på papper, men betalningar kräver datorer.) Problemet med det är att sifferserier är enkla att kopiera, så i princip skulle samma person kunna betala många gånger med samma siffer­serie (samma peng) – se dubbelspendering. Detta förhindras genom att alla transaktioner noteras i en gemensam databas som är spridd bland deltagarna, en distribuerad liggare. Krypteringen gör att deltagarna ändå kan vara pseudonyma. – Krypto­valutor är en typ av virtuella valutor. Den mest kända kryptovalutan är bitcoin. – Se också crypto coin, stablecoin, litecoin, peercoin och Ripple. – Jämför med virtuella pengar.

[kryptovalutor] [ändrad 10 december 2017]

Chaum, David

amerikansk expert på kryptering, grundare av företaget Digicash† (nerlagt), varm förespråkare för rätten till anonymitet på internet. (Se hans artikel från 1992 i Scientific American: länk, arkiverad.) – Chaum visade redan 1981 hur man kunde sända ospårbara krypterade meddelanden på internet, så kallad onion routing (lökskalsadressering). Hans metod har realiserats i nätverket Tor. – Chaums system för elektroniska pengar, eCash, gjorde det omöjligt att spåra betalaren, samtidigt som betalaren kunde bevisa att hon hade betalat. Ett fåtal organisationer använde systemet i slutet av 1990‑talet. – Efter att Digicash gick i konkurs 1998 gjorde David Chaum sig osynlig i flera år. Men 2004 presenterade han ett förslag till säkrare röstning: ett sätt för väljare att kontrollera att deras röst verkligen har räknats i valet. David Chaum samarbetade 2011 med projektet Scantegrity (troligen nerlagt). – På konferensen Real World Crypto i San Francisco i januari 2016 (rwc.iacr.org) förhandspresenterade Chaum ett krypto­system som heter Privategrity. Det ska kunna köras på en mobiltelefon utan märkbar fördröjning. – Se chaum.com/privategrity. – David Chaums webbsidor finns på chaum.com.

[elektroniska pengar] [david chaum] [kryptering] [personer] [personlig integritet] [ändrad 8 april 2018]

bitcoin

Stort B genomstunget av två vertikala streck. I vitt mot orange bakgrund i en cirkel
Bitcoinmärket.

ett slags elektroniska pengar som bara finns på internet. Det är en så kallad kryptovaluta. Förkortas BTC eller XBT. – Bitcoin fungerar utan någon central institution och är oberoende av alla statliga valutor. Pengarna, som är långa sifferserier, genereras i ett icke-hierarkiskt nät­verk som alla som vill kan gå med i. Den som löser en komplicerad matematisk upp­gift blir ägare av ett antal nya bit­coin. (De som gör det kallas för miners, grävare eller brytare. De använder special­byggda kraft­fulla datorer, grävardatorer, även kallade brytardatorer.) – Systemet är konstruerat så det aldrig kan finnas fler än cirka 21 miljoner bitcoin. Antalet nyskapade bitcoin som tillförs minskar månad för månad tills det blir stopp. Därefter kommer antalet bitcoin i cir­ku­la­tion att långsamt minska, eftersom bort­­tappade bitcoin inte går att återskapa. – Bitcoin växlas mot vanliga pengar, och kursen har varierat från en amerikansk cent till över hundra tusen kronor. Våren 2014 var kursen rätt stabil, oftast mellan 2 000 och 3 000 kronor, men under hösten 2014 sjönk kursen stadigt. I oktober 2016 hade priset för en bitcoin åter gått upp, till 5 300 kronor, och i december 2017 kostade en bitcoin över 130 000 kronor. Därefter sjönk växelkursen: i slutet av februari 2018 kostade en bitcoin 83 000 kronor, i mars 2020 var kursen 75 000 kronor. – Varje be­talning med bit­coin registreras permanent i bitcoinnätverket för att den som har en bit­coin (=en sifferserie) inte ska kunna spendera den mer än en gång (se dubbelspendering). Sifferserien, blockkedjan (block chain), förlängs för varje transaktion, så den inne­håller hela sin historia. Men alla transaktioner är ändå, eller kan vara, anonyma. (Om förstärkt anonymitet, se Coinshuffle.) – Valutan bygger på ett för­slag från 2008 av pseudonymen Satoshi Nakamoto, som också var med och startade bitcoinnät­verket. Eftersom betalningar med bitcoin är praktiskt taget omöjliga att spåra förekommer det att kriminella använder bitcoin för betalningar. Bland annat av den an­led­ningen för­klarade Thailands centralbank i oktober 2013 alla transaktioner med bitcoin för olagliga. – Se också Mt. Gox. – En ingående analys av bitcoin från 2012 av krypteringsexperterna Dorit Ron och Adi Shamir finns här. – I slutet av 2015 uppstod en konflikt i bitcoinvärlden därför att många bitcoin hade nått den maximala längden för blockkedjan. I den praktiska realiseringen av bitcoin hade man satt en maximal längd, trots att detta inte är teoretiskt nödvändigt. Men när blockkedjan har nått maximal längd går det inte att göra fler betalningar, vilket innebär att bitcoinet blir värdelöst. En grupp i bitcoin­världen vill därför starta en förgrening av bitcoin. En sådan lanserades i augusti 2017, se Bitcoin cash. – I Sverige är bitcoin lagliga, men pengarnas juridiska status har varit omtvistad. I november 2013 inleddes en rätte­gång om hur bitcoin ska hanteras skattemässigt, se denna artikel i Computer Sweden. Det gäller främst ifall växling av bitcoin ska vara momspliktig. Först bestämde Skatterätts­nämnden 2013 att handel med bitcoin inte ska vara momspliktig, läs mer här. Men sedan bestämde Skatteverket 2014 att bitcoin ska räknas som en vara, inte som en valuta, och att växling av bitcoin därför räknas som för­sälj­ning respektive köp, och beskattas med moms (länk). Detta överklagades till EU‑domstolen, som 2015 bestämde att växling av bitcoin inte är momspliktig (länk). Bitcoin ska alltså skattemässigt behandlas som andra valutor. – Läs mer på bitcoin.org och se Wikipedia (länk). – IDG:s artiklar om bitcoin: länk.

– Termer:

  • – bitcoin address – bitcoinadress – speciell krypterad e‑post­­adress för betalningar med bitcoin. Varje användare kan skaffa hur många bitcoinadresser som helst. Det rekommenderas att man använder en ny för varje be­talning för att för­svåra kart­­läggning av be­talningar. Bitcoinadressen fungerar tekniskt sett som en publik krypterings­nyckel;
  • – bitcoin mining – att gräva bitcoin, bit­coin­generering – att lösa ett matema­tiskt problem i en serie av ständigt nya och allt svårare problem. Att lösa det matematiska problemet innebär att lägga ett block till blockkedjan. Den som först löser ett sådant problem får en blockbelöning. Den var från början 50 bit­coin, men halveras regelbundet;
  • – bitcoin network – bitcoin­nät­verket – det nät­verk som håller reda på alla trans­­aktioner med bitcoin. Nätverket är spritt över ett stort antal datorer, och alla som använder bit­coin kan delta. Det finns ingen central server;
  • bitcoin wallet – bitcoin­plån­bok, plån­boks­fil, plånbok – program som man kan installera för att be­tala och ta emot be­talningar med bit­coin. Plån­boken inne­håller också ägarens bit­coin­­adresser. – Cold wallet – kall plånbok – bitcoinplånbok som inte är ansluten till internet och alltså skyddad mot hackare. – Hot wallet – het plånbok, varm plånbok – bitcoinplånbok som är ansluten till internet och används för betalningar och för att ta emot betalningar;
  • – block chain – se blockkedja.

[kryptovalutor] [blockkedjor] [ändrad 10 mars 2020]

Cashkort

varumärke för ett nerlagt svenskt kort för be­talning med elek­tron­iska pengar. Det fanns runt år 2000, men av­veckla­des efter några år. An­vänd­aren satte in pengar elek­tron­iskt på själva kortet, som alltså funge­rade som en plån­bok: det fanns ingen backup för pengarna på kortet. Om man tappade Cash­­kortet förlo­rade man pengarna på kortet. Kunderna tycks inte ha accep­te­rat, eller ens ha för­stått det. Kortet utf­ärda­des av ett antal svenska banker. Man betalade genom att sätta kortet i särskilda kortläsare.

[elektroniska pengar] [nerlagt] [ändrad 13 februari 2018]