bitcoin

Stort B genomstunget av två vertikala streck. I vitt mot orange bakgrund i en cirkel
Bitcoinmärket.

ett slags elektroniska pengar som bara finns på internet. Det är en så kallad kryptovaluta. Förkortas BTC eller XBT. Bitcoin var den första kryptovalutan. – Bitcoin fungerar utan någon central institution och är oberoende av alla statliga valutor. Pengarna, som är långa sifferserier, genereras i ett icke‑hierarkiskt nätverk som alla som vill kan gå med i. Den som löser en komplicerad matematisk uppgift blir ägare av ett antal nya bit­coin. (De som gör det kallas för miners, grävare eller brytare. De använder specialbyggda kraft­fulla datorer, grävardatorer, även kallade brytardatorer.) – Systemet är konstruerat så det aldrig kan finnas fler än cirka 21 miljoner bitcoin. Antalet nyskapade bitcoin som tillförs minskar månad för månad tills det blir stopp. Därefter kommer antalet bitcoin i cirku­la­tion att långsamt minska, eftersom borttappade bitcoin (ingen kommer i håg sifferserien) inte går att återskapa. – Bitcoin växlas mot vanliga pengar, och kursen har varierat från en amerikansk cent till över fyra hundra tusen kronor. Våren 2014 var kursen rätt stabil, oftast mellan 2 000 och 3 000 kronor, men under hösten 2014 sjönk kursen stadigt. I oktober 2016 hade priset för en bitcoin åter gått upp, till 5 300 kronor, och i december 2017 kostade en bitcoin över 130 000 kronor. I februari 2021 nådde kursen för en bitcoin över 400 000 kronor. – Varje betalning med bit­coin registreras permanent i bitcoinnätverket för att den som har en bitcoin (=en sifferserie) inte ska kunna spendera den mer än en gång (se dubbelspendering). Sifferserien, blockkedjan (block chain), förlängs för varje transaktion, så den inne­håller hela sin historia. Men alla transaktioner är ändå, eller kan vara, anonyma. (Om förstärkt anonymitet, se Coinshuffle.) – Valutan bygger på ett för­slag från 2008 av pseudonymen Satoshi Nakamoto, som också var med och startade bitcoinnätverket. Eftersom betalningar med bitcoin är praktiskt taget omöjliga att spåra förekommer det att kriminella använder bitcoin för betalningar. Bland annat av den anled­ningen för­klarade Thailands centralbank i oktober 2013 alla transaktioner med bitcoin för olagliga. – Se också Mt. Gox. – En ingående analys av bitcoin från 2012 av krypteringsexperterna Dorit Ron och Adi Shamir finns här. – I slutet av 2015 uppstod en konflikt i bitcoinvärlden därför att många bitcoin hade nått den maximala längden för blockkedjan. I den praktiska realiseringen av bitcoin hade man satt en maximal längd, trots att detta inte är teoretiskt nödvändigt. Men när blockkedjan har nått maximal längd går det inte att göra fler betalningar, vilket innebär att bitcoinet blir värdelöst. En grupp i bitcoinvärlden vill därför starta en förgrening av bitcoin. En sådan lanserades i augusti 2017, se Bitcoin cash. – I Sverige är bitcoin lagliga, men pengarnas juridiska status har varit omtvistad. I november 2013 inleddes en rätte­gång om hur bitcoin ska hanteras skattemässigt, se denna artikel i Computer Sweden. Det gäller främst ifall växling av bitcoin ska vara momspliktig. Först bestämde Skatterätts­nämnden 2013 att handel med bitcoin inte ska vara momspliktig, läs mer här. Men sedan bestämde Skatteverket 2014 att bitcoin ska räknas som en vara, inte som en valuta, och att växling av bitcoin därför räknas som försäljning respektive köp, och beskattas med moms (länk). Detta överklagades till EU‑domstolen, som 2015 bestämde att växling av bitcoin inte är momspliktig (länk). Bitcoin ska alltså skattemässigt behandlas som andra valutor. – Läs mer på bitcoin.org och se Wikipedia (länk). – IDG:s artiklar om bitcoin: länk.

– Termer:

  • – bitcoin address – bitcoinadress – speciell krypterad e‑postadress för betalningar med bitcoin. Varje användare kan skaffa hur många bitcoinadresser som helst. Det rekommenderas att man använder en ny för varje betalning för att för­svåra kart­­läggning av be­talningar. Bitcoinadressen fungerar tekniskt sett som en publik krypteringsnyckel;
  • – bitcoin mining – grävande av bitcoin, brytande av bitcoin, bitcoingenerering – lösande av ett matematiskt problem i en serie av ständigt nya och allt svårare problem. Att lösa det matematiska problemet innebär att lägga ett block till blockkedjan. Den som först löser ett sådant problem får en blockbelöning. Den var från början 50 bit­coin, men halveras regelbundet;
  • – bitcoin network – bitcoin­nät­verket – det nätverk som håller reda på alla trans­­aktioner med bitcoin. Nätverket är spritt över ett stort antal datorer, och alla som använder bit­coin kan delta. Det finns ingen central server;
  • wallet – bitcoin­plån­bok, plån­boks­fil, plånbok – se bitcoinplånbok;
  • – block chain – se blockkedja.

[kryptovalutor] [blockkedjor] [ändrad 16 februari 2021]

beenz

ett slags elektroniska pengar som användes på vissa webb­sidor under åren 1998—2001. – Beenz hade ingen koppling till riktiga pengar, utan var snarast ett slags bonuspoäng. Besökare på de anslutna webbsidorna fick beenz som belöning, och när de hade samlat ihop tillräckligt många beenz från olika webbsidor kunde de handla för dem på samma webb­­sidor. – Företaget bakom beenz, även det kallat Beenz, grundades av engels­­mannen Charles Cohen. Verk­sam­­heten upp­hörde 2001. Ordet ut­tala­des som engelska beans – slang för pengar.

[betalningar] [nerlagt] [ändrat 28 juni 2017]

elektroniska pengar

e-pengar, e-cash, digitala pengar, elektroniska kontanter – penningvärde som sparas i datorer, mobiltelefoner eller andra elektroniska minnen i form av sifferserier. – Som pengar räknas betalningsmedel som accepteras av andra än utgivaren. En postanvisning eller en rabattkupong är alltså inte pengar. – Man kan skilja mellan två slags elektroniska pengar:

  1. – elektroniska pengar som motsvarar vanliga pengar som kronor och dollar. De är bara ett alternativt betalningssätt. I Sverige regleras elektroniska pengar i en lag från 2011, se här;
  2. virtuella valutor som inte är knutna till nationella valutor. Den mest kända virtuella valutan är bitcoin, en så kallad kryptovaluta.

– Det finns också elektroniska låtsaspengar som i princip bara kan användas i datorspel och virtuella världar. – Se virtual cash.

– Man skiljer mellan två sätt att betala elektroniskt:

  1. kontobaserade betalningar. Man betalar inte genom att överlämna kontanter eller andra värdebärare, utan man godkänner en överföring av pengar från sitt eget konto till ett annat konto – man gör en betalningsorder. Det är i grund och botten samma sak som att betala med kontokort. Kallas också för registerbaserade elektroniska pengar;
  2. elektroniska kontanter i strikt betydelse innebär att värdebärarna – motsvarigheterna till mynt och sedlar – är sifferserier som finns hos ägaren, precis som en sedel finns i ägarens plånbok. Kallas också för värdebaserade elektroniska pengar. Att betala är att överföra en sådan sifferserie till mottagaren, samtidigt som man makulerar den som man själv har. Detta är den svaga punkten i alla system med elektroniska pengar: man måste se till att de elektroniska pengarna inte kan kopieras. (Blockkedjan är en lösning på det problemet.) – En likhet med vanliga pengar är att om man tappar bort sifferserien har man tappat bort pengarna, precis som när man blir av med plånboken. Ingen bank ersätter förlusten. De nedlagda systemen eCash och Cashkortet är exempel på elektroniska kontanter. Erfarenheterna tyder på att konsument­erna inte accepterar, eller inte förstår, idén med elektroniska kontanter. – Men läs om e‑kronan.

– Se också Finansinspektionens webbsidor. – Läs också om bitcoin, kryptovaluta och virtuella pengar.

[elektroniska pengar] [ändrad 12 februari 2018]

Cashkort

varumärke för ett nerlagt svenskt kort för be­talning med elek­tron­iska pengar. Det fanns runt år 2000, men av­veckla­des efter några år. An­vänd­aren satte in pengar elek­tron­iskt på själva kortet, som alltså funge­rade som en plån­bok: det fanns ingen backup för pengarna på kortet. Om man tappade Cash­­kortet förlo­rade man pengarna på kortet. Kunderna tycks inte ha accep­te­rat, eller ens ha för­stått det. Kortet utf­ärda­des av ett antal svenska banker. Man betalade genom att sätta kortet i särskilda kortläsare.

[elektroniska pengar] [nerlagt] [ändrad 13 februari 2018]

DigiCash

nerlagt företag som utvecklade produkter för elek­troniska pengar. – DigiCash grundades 1990 av David Chaum och gick i konkurs 1998. DigiCashs system för elek­tro­niska pengar hette eCash. Det kännetecknades av att betalningar inte gick att spåra – den som tog emot en betalning kunde inte se vem som den kom ifrån – men den som hade betalat kunde vid behov bevisa att hon hade betalat. – Digi­Cashs tillgångar över­togs efter kon­kursen av ett annat före­tag, Ecash Tech­nologies, som 2002 för­värvades av före­taget Infospace, som nu­mera heter Blucora (länk).

[elektroniska pengar] [nerlagt] [ändrad 13 februari 2018]

e-cash

– elektroniska kontanter, elektroniska pengar:

  1. – ursprungligen: eCash – varumärke för elektroniska pengar från DigiCash, som gick i konkurs 1998;
  2. – allmän beteckning på engelska för elektroniska pengar.

[elektroniska pengar] [ändrad 13 februari 2018]

ATM

förkortning med minst tre betydelser:

  1. Asynchronous transfer mode – äldre teknik för digital dataöver­föring med hög kapacitet. Upp till 622 megabit per sekund är möjligt. Data sänds som celler eller paket, som hanteras oberoende av varandra. Band­bredden delas oftast upp i flera parallella data­flöden. – Jäm­för med DTM. – ATM har förlorat i betydelse sedan början av 00-talet: man an­vänder i stället internet­proto­kollet IP. – 2005 bytte bransch­orga­nisa­tionen ATM Forum namn till Broad­band Forum (länk);
  2. Adobe type manager – program från Adobe som gjorde att bit­mappade typ­snitt inte fick trappstegsformade (blockiga) konturer på bild­skärmen när de förstorades, utan fick rätlinjiga eller mjukt rundade konturer. ATM kom ur bruk i början av 2000-talet, eftersom varken Windows eller Mac behövde det längre, men ATM Light fanns kvar till 2017 då det försvann från Adobes webbsidor;
  3. automatic teller machine – amerikanskt ord för uttags­automat – ATM jackpotting, se jackpotting.

[betalningar] [datakommunikation] [förkortningar på A] [typografi] [ändrad 29 januari 2018]

swipe

  1. – om pekskärmar på mobiltelefoner och surfplattor, se svepa (alternativt: svajpa);
  2. – dra – dra ett kontokort eller annat kort eller biljett genom en läsare för att betala eller bli insläppt. Även: att hålla kortet intill en kortläsare. Används om kort och biljetter med magnetremsa och även om kontaktlösa kort (rfid och nfc) som man håller upp intill läsaren. – Ordet swipe används ibland också som substantiv om själva kortet, och om den avgift som säljaren betalar för konto­korts­betal­ningar. – Jäm­för med smyg­avläs­ning (skimming).