4T

4T Sverige AB – företaget som drev tjänsten WyWallet† fram till maj 2015. Då såldes WyWallet och därmed också 4T till Payex. Varumärket försvann 2017 när 4T integrerades med Payex, se pressmeddelande. 4T ägdes från början av de fyra svenska mobil­opera­tö­rerna Tele2, Telia, Telenor och Tre.

[betalningar] [företag] [uppköpt] [ändrad 15 juli 2018]

Ukash

en uppköpt brittisk tjänst för betalningar över internet. Användarna satte in pengar i förskott och betalade sedan genom att skicka ett 19‑siff­rigt nummer till mottagaren. – Ukash grundades 2005 och köptes i april 2015 av Skrill Group (skrill.com), som i sin tur tillhör Paysafe (paysafe.com). – Se också Ukash‑trojanen.

[betalningar] [företag] [uppköpt] [ändrad 30 maj 2017]

Seqr

en nerlagd svensk tjänst för betalning med mobil­telefon. – Det behövdes ingen kortläsare, som i flera andra sådana tjänster, utan trans­aktionerna byggde på QR‑koder, PIN och en ner­laddad app. Även NFC fungerade. Inga pengar drogs från kundens konto vid köptillfället, utan hon fick en räkning varje månad. – Seqr utvecklades av det svenska före­­taget Seam­less, och användes från 2001. Den köptes i början av 2018 av företaget Glase Fintech, som ändrade tjänstens namn till Glase. Tjänsten lades ner i november 2018. – Se seqr.se.

[betalningar] [nerlagt] [ändrad 18 augusti 2019]

betalningsattack

inbetalning av ett stort antal små­belopp till en organisa­tion i syfte att ställa till bes­vär. – Den ovilliga mottagarens kostnader för hantering av varje enskild inbetalning blir nämligen högre än summan av inbetalningarna. Dessutom har mottagaren inte nödvändigtvis rätt att be­hålla pengarna. – En betalningsattack drabbade i maj 2009 advokatbyrån Danowsky & Partners (numera Time Danowsky – timedanowsky.se). Det skedde efter uppmaning på webb­sidan Internetavgift, sedan dess ner­lagd (den nuvarande webbsidan med samma namn har en annan utgivare). Attacken var en hämnd för att advokatbyrån hade företrätt musik- och filmbranschen i rättegången mot Pirate Bay. Domänen internetavgift.se ägdes av Gottfrid Svartholm Warg, medgrundare av Pirate Bay. Advokatbyrån polisanmälde Internetavgift och hävdade att uppmaningen var att betrakta som ofredande. – I september 2017 angreps en planerad demonstration mot militärövningen Aurora 17 genom att ett antal personer skickade en krona vardera till arrangörerna med Swish; banken tog två kronor för varje transaktion. – Betalningsattack skrivs på engelska ibland som DDo$, vilket anspelar på förkortningen DDoS för distribuerad överbelastningsattack. DDo$ uttyds distributed denial of dollars.

[attacker] [betalningar] [ändrad 11 december 2020]

phone bank

  1. – telefonbank – bank som sköter kundkontakterna över telefon, huvud­sak­ligen eller enbart;
  2. – central för telefonkampanj. Ett stort rum med många telefoner, listor över personer som ska ringas upp och många anställda eller frivilliga som ringer upp dem. Vanligt i valkampanjer i USA. Kallas för phone-banking. Det har alltså inte nödvändigtvis med insamling av pengar att göra. – Virtual phone-banking är när kampanjmedarbetarna kan arbeta från sina hem. –  Se också robocall.

bitcoin

Stort B genomstunget av två vertikala streck. I vitt mot orange bakgrund i en cirkel
Bitcoinmärket.

ett slags elektroniska pengar som bara finns på internet. Det är en så kallad kryptovaluta. Förkortas BTC eller XBT. Bitcoin var den första kryptovalutan. – Bitcoin fungerar utan någon central institution och är oberoende av alla statliga valutor. Pengarna, som är långa sifferserier, genereras i ett icke‑hierarkiskt nätverk som alla som vill kan gå med i. Den som löser en komplicerad matematisk uppgift blir ägare av ett antal nya bit­coin. (De som gör det kallas för miners, grävare eller brytare. De använder specialbyggda kraft­fulla datorer, grävardatorer, även kallade brytardatorer.) – Systemet är konstruerat så det aldrig kan finnas fler än cirka 21 miljoner bitcoin. Antalet nyskapade bitcoin som tillförs minskar månad för månad tills det blir stopp. Därefter kommer antalet bitcoin i cirku­la­tion att långsamt minska, eftersom borttappade bitcoin (ingen kommer i håg sifferserien) inte går att återskapa. – Bitcoin växlas mot vanliga pengar, och kursen har varierat från en amerikansk cent till över fyra hundra tusen kronor. Våren 2014 var kursen rätt stabil, oftast mellan 2 000 och 3 000 kronor, men under hösten 2014 sjönk kursen stadigt. I oktober 2016 hade priset för en bitcoin åter gått upp, till 5 300 kronor, och i december 2017 kostade en bitcoin över 130 000 kronor. I februari 2021 nådde kursen för en bitcoin över 400 000 kronor. – Varje betalning med bit­coin registreras permanent i bitcoinnätverket för att den som har en bitcoin (=en sifferserie) inte ska kunna spendera den mer än en gång (se dubbelspendering). Sifferserien, blockkedjan (block chain), förlängs för varje transaktion, så den inne­håller hela sin historia. Men alla transaktioner är ändå, eller kan vara, anonyma. (Om förstärkt anonymitet, se Coinshuffle.) – Valutan bygger på ett för­slag från 2008 av pseudonymen Satoshi Nakamoto, som också var med och startade bitcoinnätverket. Eftersom betalningar med bitcoin är praktiskt taget omöjliga att spåra förekommer det att kriminella använder bitcoin för betalningar. Bland annat av den anled­ningen för­klarade Thailands centralbank i oktober 2013 alla transaktioner med bitcoin för olagliga. – Se också Mt. Gox. – En ingående analys av bitcoin från 2012 av krypteringsexperterna Dorit Ron och Adi Shamir finns här. – I slutet av 2015 uppstod en konflikt i bitcoinvärlden därför att många bitcoin hade nått den maximala längden för blockkedjan. I den praktiska realiseringen av bitcoin hade man satt en maximal längd, trots att detta inte är teoretiskt nödvändigt. Men när blockkedjan har nått maximal längd går det inte att göra fler betalningar, vilket innebär att bitcoinet blir värdelöst. En grupp i bitcoinvärlden vill därför starta en förgrening av bitcoin. En sådan lanserades i augusti 2017, se Bitcoin cash. – I Sverige är bitcoin lagliga, men pengarnas juridiska status har varit omtvistad. I november 2013 inleddes en rätte­gång om hur bitcoin ska hanteras skattemässigt, se denna artikel i Computer Sweden. Det gäller främst ifall växling av bitcoin ska vara momspliktig. Först bestämde Skatterätts­nämnden 2013 att handel med bitcoin inte ska vara momspliktig, läs mer här. Men sedan bestämde Skatteverket 2014 att bitcoin ska räknas som en vara, inte som en valuta, och att växling av bitcoin därför räknas som försäljning respektive köp, och beskattas med moms (länk). Detta överklagades till EU‑domstolen, som 2015 bestämde att växling av bitcoin inte är momspliktig (länk). Bitcoin ska alltså skattemässigt behandlas som andra valutor. – Läs mer på bitcoin.org och se Wikipedia (länk). – IDG:s artiklar om bitcoin: länk.

– Termer:

  • – bitcoin address – bitcoinadress – speciell krypterad e‑postadress för betalningar med bitcoin. Varje användare kan skaffa hur många bitcoinadresser som helst. Det rekommenderas att man använder en ny för varje betalning för att för­svåra kart­­läggning av be­talningar. Bitcoinadressen fungerar tekniskt sett som en publik krypteringsnyckel;
  • – bitcoin mining – grävande av bitcoin, brytande av bitcoin, bitcoingenerering – lösande av ett matematiskt problem i en serie av ständigt nya och allt svårare problem. Att lösa det matematiska problemet innebär att lägga ett block till blockkedjan. Den som först löser ett sådant problem får en blockbelöning. Den var från början 50 bit­coin, men halveras regelbundet;
  • – bitcoin network – bitcoin­nät­verket – det nätverk som håller reda på alla trans­­aktioner med bitcoin. Nätverket är spritt över ett stort antal datorer, och alla som använder bit­coin kan delta. Det finns ingen central server;
  • wallet – bitcoin­plån­bok, plån­boks­fil, plånbok – se bitcoinplånbok;
  • – block chain – se blockkedja.

[kryptovalutor] [blockkedjor] [ändrad 16 februari 2021]

beenz

ett slags elektroniska pengar som användes på vissa webb­sidor under åren 1998—2001. – Beenz hade ingen koppling till riktiga pengar, utan var snarast ett slags bonuspoäng. Besökare på de anslutna webbsidorna fick beenz som belöning, och när de hade samlat ihop tillräckligt många beenz från olika webbsidor kunde de handla för dem på samma webb­­sidor. – Företaget bakom beenz, även det kallat Beenz, grundades av engels­­mannen Charles Cohen. Verk­sam­­heten upp­hörde 2001. Ordet ut­tala­des som engelska beans – slang för pengar.

[betalningar] [nerlagt] [ändrat 28 juni 2017]

e-cash

– elektroniska kontanter, elektroniska pengar:

  1. – ursprungligen: eCash – varumärke för elektroniska pengar från DigiCash, som gick i konkurs 1998;
  2. – allmän beteckning på engelska för elektroniska pengar.

[elektroniska pengar] [ändrad 13 februari 2018]

elektroniska pengar

e-pengar, e-cash, digitala pengar, elektroniska kontanter – penningvärde som sparas i datorer, mobiltelefoner eller andra elektroniska minnen i form av sifferserier. – Som pengar räknas betalningsmedel som accepteras av andra än utgivaren. En postanvisning eller en rabattkupong är alltså inte pengar. – Man kan skilja mellan två slags elektroniska pengar:

  1. – elektroniska pengar som motsvarar vanliga pengar som kronor och dollar. De är bara ett alternativt betalningssätt. I Sverige regleras elektroniska pengar i en lag från 2011, se här;
  2. virtuella valutor som inte är knutna till nationella valutor. Den mest kända virtuella valutan är bitcoin, en så kallad kryptovaluta.

– Det finns också elektroniska låtsaspengar som i princip bara kan användas i datorspel och virtuella världar. – Se virtual cash.

– Man skiljer mellan två sätt att betala elektroniskt:

  1. kontobaserade betalningar. Man betalar inte genom att överlämna kontanter eller andra värdebärare, utan man godkänner en överföring av pengar från sitt eget konto till ett annat konto – man gör en betalningsorder. Det är i grund och botten samma sak som att betala med kontokort. Kallas också för registerbaserade elektroniska pengar;
  2. elektroniska kontanter i strikt betydelse innebär att värdebärarna – motsvarigheterna till mynt och sedlar – är sifferserier som finns hos ägaren, precis som en sedel finns i ägarens plånbok. Kallas också för värdebaserade elektroniska pengar. Att betala är att överföra en sådan sifferserie till mottagaren, samtidigt som man makulerar den som man själv har. Detta är den svaga punkten i alla system med elektroniska pengar: man måste se till att de elektroniska pengarna inte kan kopieras. (Blockkedjan är en lösning på det problemet.) – En likhet med vanliga pengar är att om man tappar bort sifferserien har man tappat bort pengarna, precis som när man blir av med plånboken. Ingen bank ersätter förlusten. De nedlagda systemen eCash och Cashkortet är exempel på elektroniska kontanter. Erfarenheterna tyder på att konsument­erna inte accepterar, eller inte förstår, idén med elektroniska kontanter. – Men läs om e‑kronan.

– Se också Finansinspektionens webbsidor. – Läs också om bitcoin, kryptovaluta och virtuella pengar.

[elektroniska pengar] [ändrad 12 februari 2018]