ett system för mikrobetalningar från amerikanskt företag med samma namn, grundat 2002, nerlagt 2007. – Se Wikipedia.
[betalningar] [nerlagt] [ändrad 14 februari 2018]
Ord och uttryck i it-branschen
ett system för mikrobetalningar från amerikanskt företag med samma namn, grundat 2002, nerlagt 2007. – Se Wikipedia.
[betalningar] [nerlagt] [ändrad 14 februari 2018]
ett slags elektroniska pengar som bara finns på internet. Det är en så kallad kryptovaluta. Förkortas BTC eller XBT. Bitcoin var den första kryptovalutan. – Bitcoin fungerar utan någon central institution och är oberoende av alla statliga valutor. Pengarna, som är långa sifferserier, genereras i ett icke‑hierarkiskt nätverk som alla som vill kan gå med i. Den som löser en komplicerad matematisk uppgift blir ägare av ett antal nya bitcoin. (De som gör det kallas för miners, grävare eller brytare. De använder specialbyggda kraftfulla datorer, grävardatorer, även kallade brytardatorer.) – Systemet är konstruerat så det aldrig kan finnas fler än cirka 21 miljoner bitcoin. Antalet nyskapade bitcoin som tillförs minskar månad för månad tills det blir stopp. Därefter kommer antalet bitcoin i cirkulation att långsamt minska, eftersom borttappade bitcoin (ingen kommer i håg sifferserien) inte går att återskapa. – Bitcoin växlas mot vanliga pengar, och kursen har varierat från en amerikansk cent till över fyra hundra tusen kronor. Våren 2014 var kursen rätt stabil, oftast mellan 2 000 och 3 000 kronor, men under hösten 2014 sjönk kursen stadigt. I oktober 2016 hade priset för en bitcoin åter gått upp, till 5 300 kronor, och i december 2017 kostade en bitcoin över 130 000 kronor. I februari 2021 nådde kursen för en bitcoin över 400 000 kronor. – Varje betalning med bitcoin registreras permanent i bitcoinnätverket för att den som har en bitcoin (=en sifferserie) inte ska kunna spendera den mer än en gång (se dubbelspendering). Sifferserien, blockkedjan (block chain), förlängs för varje transaktion, så den innehåller hela sin historia. Men alla transaktioner är ändå, eller kan vara, anonyma. (Om förstärkt anonymitet, se Coinshuffle.) – Valutan bygger på ett förslag från 2008 av pseudonymen Satoshi Nakamoto, som också var med och startade bitcoinnätverket. Eftersom betalningar med bitcoin är praktiskt taget omöjliga att spåra förekommer det att kriminella använder bitcoin för betalningar. Bland annat av den anledningen förklarade Thailands centralbank i oktober 2013 alla transaktioner med bitcoin för olagliga. – Se också Mt. Gox. – En ingående analys av bitcoin från 2012 av krypteringsexperterna Dorit Ron och Adi Shamir finns här. – I slutet av 2015 uppstod en konflikt i bitcoinvärlden därför att många bitcoin hade nått den maximala längden för blockkedjan. I den praktiska realiseringen av bitcoin hade man satt en maximal längd, trots att detta inte är teoretiskt nödvändigt. Men när blockkedjan har nått maximal längd går det inte att göra fler betalningar, vilket innebär att bitcoinet blir värdelöst. En grupp i bitcoinvärlden vill därför starta en förgrening av bitcoin. En sådan lanserades i augusti 2017, se Bitcoin cash. – I Sverige är bitcoin lagliga, men pengarnas juridiska status har varit omtvistad. I november 2013 inleddes en rättegång om hur bitcoin ska hanteras skattemässigt, se denna artikel i Computer Sweden. Det gäller främst ifall växling av bitcoin ska vara momspliktig. Först bestämde Skatterättsnämnden 2013 att handel med bitcoin inte ska vara momspliktig, läs mer här. Men sedan bestämde Skatteverket 2014 att bitcoin ska räknas som en vara, inte som en valuta, och att växling av bitcoin därför räknas som försäljning respektive köp, och beskattas med moms (länk). Detta överklagades till EU‑domstolen, som 2015 bestämde att växling av bitcoin inte är momspliktig (länk). Bitcoin ska alltså skattemässigt behandlas som andra valutor. – Läs mer på bitcoin.org och se Wikipedia (länk). – IDG:s artiklar om bitcoin: länk.
– Termer:
[kryptovalutor] [blockkedjor] [ändrad 16 februari 2021]
ett slags elektroniska pengar som användes på vissa webbsidor under åren 1998—2001. – Beenz hade ingen koppling till riktiga pengar, utan var snarast ett slags bonuspoäng. Besökare på de anslutna webbsidorna fick beenz som belöning, och när de hade samlat ihop tillräckligt många beenz från olika webbsidor kunde de handla för dem på samma webbsidor. – Företaget bakom beenz, även det kallat Beenz, grundades av engelsmannen Charles Cohen. Verksamheten upphörde 2001. Ordet uttalades som engelska beans – slang för pengar.
[betalningar] [nerlagt] [ändrat 28 juni 2017]
e-pengar, e-cash, digitala pengar, elektroniska kontanter – penningvärde som sparas i datorer, mobiltelefoner eller andra elektroniska minnen i form av sifferserier. – Som pengar räknas betalningsmedel som accepteras av andra än utgivaren. En postanvisning eller en rabattkupong är alltså inte pengar. – Man kan skilja mellan två slags elektroniska pengar:
– Det finns också elektroniska låtsaspengar som i princip bara kan användas i datorspel och virtuella världar. – Se virtual cash.
– Man skiljer mellan två sätt att betala elektroniskt:
– Se också Finansinspektionens webbsidor. – Läs också om bitcoin, kryptovaluta och virtuella pengar.
[elektroniska pengar] [ändrad 12 februari 2018]
varumärke för ett nerlagt svenskt kort för betalning med elektroniska pengar. Det fanns runt år 2000, men avvecklades efter några år. Användaren satte in pengar elektroniskt på själva kortet, som alltså fungerade som en plånbok: det fanns ingen backup för pengarna på kortet. Om man tappade Cashkortet förlorade man pengarna på kortet. Kunderna tycks inte ha accepterat, eller ens ha förstått det. Kortet utfärdades av ett antal svenska banker. Man betalade genom att sätta kortet i särskilda kortläsare.
[elektroniska pengar] [nerlagt] [ändrad 13 februari 2018]
nerlagt företag som utvecklade produkter för elektroniska pengar. – DigiCash grundades 1990 av David Chaum och gick i konkurs 1998. DigiCashs system för elektroniska pengar hette eCash. Det kännetecknades av att betalningar inte gick att spåra – den som tog emot en betalning kunde inte se vem som den kom ifrån – men den som hade betalat kunde vid behov bevisa att hon hade betalat. – DigiCashs tillgångar övertogs efter konkursen av ett annat företag, Ecash Technologies, som 2002 förvärvades av företaget Infospace, som numera heter Blucora (länk).
[elektroniska pengar] [nerlagt] [ändrad 13 februari 2018]
– elektroniska kontanter, elektroniska pengar:
[elektroniska pengar] [ändrad 13 februari 2018]
– förkortning med minst tre betydelser:
[betalningar] [datakommunikation] [förkortningar på A] [typografi] [ändrad 29 januari 2018]
integrated circuit card, även förkortat ICC – smartkort – kort i kreditkortsformat med inbyggt chipp.
[betalningar] [förkortningar på I] [ändrad 3 december 2019]