Free trial card

en tjänst som låter användare registrera sig för en gratis prövotid på en ett abonnemang eller annan tjänst utan risk att abonnemanget förlängs och betalas därför att användaren har glömt att säga upp den. – Free trial card ger användaren ett kreditkortsnummer, ett påhittat namn och en tillfällig e‑postadress med eftersändning till användarens riktiga e‑postadress. – Bakgrunden är att abonnemang med en gratis prövotid ofta förutsätter att användaren anger ett kreditkortsnummer vid registreringen. Inga pengar dras vid registreringen, men när prövotiden har gått ut dras abonnemangsavgiften automatiskt om användaren inte har sagt upp abonnemanget – vilket många glömmer att göra. De kreditkortsnummer som Free trial card delar ut är knutna till ett riktigt Visa‑kort, men de upphör att gälla när prövotiden har gått ut. Det går alltså inte att dra några pengar, även om användaren glömmer att säga upp abonnemanget. Det går inte heller att köpa något med kreditkortsnumret. – Free trial card har utvecklats av Joshua Browder, även känd för tjänsten DoNotPay. – Se DoNotPays webbsidor. – Läs också om Fake name.

[betalningar] [dold identitet] [kort] [webbtjänster] [ändrad 6 november 2020]

OneCoin

en falsk kryptovaluta som har använts i ett globalt bedrägeri. – OneCoin lanserades 2015 och drog in pengar genom att anordna kurser i form av ett ponzibedrägeri. Kurserna, som uppges ha lockat flera miljoner deltagare, uppgavs handla om kryptovalutor generellt, men hade snarare formen av väckelsemöten. OneCoin existerade inte som kryptovaluta: man kunde visserligen köpa OneCoin, men ”valutan” var inte kopplad till en blockkedja och var i praktiken lika användbar som Monopolpengar. Redan 2017 sattes OneCoin upp på Finansinspektionens varningslista, och liknande varningar utfärdades i många länder. Trots det fortsatte människor att falla för bedrägeriet. – Bakom OneCoin stod initiativtagaren, bulgariskan Ruja Ignatova, försvunnen sedan 2017 och efterlyst, och svensken Sebastian Greenwood. Greenwood greps 2018 av thailändsk polis och har utlämnats till USA, där han sitter i häkte och rättsliga förhandlingar pågår (oktober 2021). Greenwood anklagas för bedrägeri och stämpling till penningtvätt. Ignatovas bror, Konstantin Ignatov, som tog över ledningen när Ignatova försvann, greps 2019 i USA och har valt att samarbeta med utredningen. I Kina har 98 personer med anknytning till OneCoin gripits. – Den norska säkerhetsexperten Bjørn Bjercke (länk) har varit ledande i att avslöja bedrägeriet. Han blev misstänksam när han 2016 blev ombedd av OneCoin att konstruera en blockkedja – samtidigt som han kunde se att Ruja Ignatova på OneCoin-möten hade påstått att OneCoin redan hade en blockkedja. Bjercke samarbetar bland annat med aktivister från rörelsen Anonymous. Han har blivit hotad flera gånger, och bor numera på hemlig plats. Bjercke drar slutsatsen att OneCoin har beskyddare på hög nivå. – Sajten onecoin.eu stängdes i slutet av 2019.

[bluff och båg] [försvunnet] [it-relaterad brottslighet] [kryptovalutor] [rättsfall] [ändrad 21 oktober 2021]

open banking

öppna banktjänster – möjlighet och rätt för utomstående företag att läsa och behandla kontouppgifter och andra data från banker och finansföretag. En följd av det är till exempel att en  privatperson ska kunna uträtta sina bankärenden från ett program (en app) från ett annat företag än banken. Tjänster från flera banker och finansföretag ska kunna hanteras i samma app. Detta förutsätter att villkor för identifiering och dataskydd är uppfyllda.  – Införandet av öppna banktjänster är en konsekvens av EU:s andra betaltjänstdirektiv, PSD 2.

[betalningar] [10 januari 2020]

DCEP

digital currency electronic payment – en digital centralbankspeng från Kinas centralbank (www.pbc.gov). – DCEP, eller DC/EP, motsvarar Kinas valuta renminbi (RMB), även kallad yuan (CNY), med kursen 1:1. Den kallas också för e‑RMB och e-CNY. – I ett uttalande i december 2019 (länk) förnekade Kinas centralbank att den då gav ut digitala pengar, och varnade för bedragare som erbjuder handel med ”DCEP”. Men i augusti 2020 inleddes försöksverksamhet i några kinesiska provinser (se denna länk). Det uppges att DCEP ska vara baserat på en blockkedja (vilket förhindrar dubbelspendering), men det är ingen kryptovaluta i strikt bemärkelse, eftersom det är centralbanken som kontrollerar den. Myndigheterna kommer att kunna kartlägga alla betalningar som görs med DCEP. – Utländska besökare på de olympiska vinterspelen i Beijing 2022 uppmuntras att betala med DCEP.– Om varför den kinesiska valutan ibland kallas för yuan, ibland för renminbi, se denna artikel i Investopedia.

[förkortningar på D] [elektroniska pengar] [ändrad 29 december 2021]

point of sale

(POS) – försäljningsplats, försäljningspunkt – den plats där kunden betalar för det som hon köper. Ordet används om kassaapparater, kortläsare och annan betalningsutrustning som säljaren har (point‑of‑sale terminals). På svenska används förkortningen POS ibland i denna betydelse. – Ordet försäljningsställe används, till skillnad från de två orden här ovanför, oftast om butiken, kiosken eller torgståndet.

[betalningar] [ändrad 18 december 2019]

Coinminer.Statinko

ett botnät för kryptokapning som använder YouTube för kommunikation mellan de kapade datorerna (zombies). Meddelandena läggs in i den beskrivande texten till YouTube‑videor. Anledningen till att man gör så är att anrop till YouTube är så vanliga att program som granskar datorers internetanrop för att upptäcka meddelanden till och från skadeprogram inte reagerar på dem. – Läs mer på Welivesecuritys webbsidor. – Statinko är ett botnät som i andra former är känt sedan 2012 och som troligen kommer från Ryssland eller dess grannländer, men Coinminer.Statinko upptäckes i december 2019.

[kryptovalutor] [skadeprogram] [4 december 2019]