Kategori: bildbehandling

WebGL

(Web graphics library) – en teknik för åter­givning av grafik i webb­läsare. – De flesta moderna webb­läsare kan hantera bilder för WebGL utan tilläggsprogram. – WebGL, som lanserades 2011, är avsett för inter­aktiv grafik i två eller tre dimensioner. Det är ett API (programmeringsgränssnitt) för programspråket Java. – Namnet an­­spelar på det äldre OpenGL, som WebGL bygger på. – Se get.webgl.org.

[bildbehandling] [webbpublicering] [ändrad 16 januari 2021]

airbrush

färgspruta som ger ett moln av mycket små färg­droppar. Ett kort tryck på färg­sprutan ger en färgad yta utan tydliga kanter, tätast i mitten. Man kan med airbrush åstad­komma skarv­lösa över­gångar mellan två färger. – De flesta illustra­tions­program har mot­svarande effekt med samma namn. Svenska benämningar är aero­graf och luftpensel.

[applikationer] [bildbehandling] [1 maj 2020]

definition

  1. – om bilder och bildskärmar: skärpa, tydlighet – skarp och tydlig återgivning av små detaljer och nyansskillnader. – De­fi­ni­tion i denna betydelse är ingen teknisk term och inget som kan mätas. (I varje fall inte på något allmänt veder­taget sätt.) Det ska inte för­växlas med upp­lös­ning eller pixelmått, även om det finns sam­band. De­finit­ion är något som be­trak­taren upp­lever tack vare en lyckad kom­bi­na­tion av egenskaper som hög upplösning, kantskärpa, nyans­rike­dom och frihet från flimmer. Ordet används också om ljud i liknande betydelse. – Läs också om high-definition tv (HDTV);
  2. – en beskrivning som så exakt som möjligt anger betydelsen av ett ord. En definition ska tydligt avgränsa ordets betydelse. Man ska med hjälp av definitionen kunna avgöra ifall ordet kan användas om en viss företeelse. (Definition är från början ett latinskt ord som kan översättas med avgränsning.) I denna ordlista finns en del definitioner, men oftare är det ordförklaringar.

[bildskärmar] [foto] [språktips] [upplösning] [ändrad 19 september 2018]

additiv färgblandning

den färgblandning som används i bild­skärmar och i tv‑apparater. Röda, gröna och blå ljus­strålar be­lyser en vit yta så att alla andra färger upp­står. För att få gult blandar man rött och grönt, vilket kan verka avigt när man är van vid alternativet, sub­traktiv färg­blandning. Svart får man av bak­grunden genom kontrastverkan. – Termen additiv färg­blandning syftar på att ju mer färg man adderar, desto ljusare blir det. De tre färgerna rött, grönt och blått brukar kallas för RGB. – På bild­skärmar blandas de tre färgerna egentligen inte, utan de hålls i sär i ett fint punkt­mönster, men på normalt av­stånd upp­fattar syn­sinnet det som att färgerna blandas. I gammal­dags ”kemisk” diafilm och bio­film an­vänds också additiv färgblandning.

[bildbehandling] [foto] [grafik] [ändrad 30 juli 2017]

 

LZW

(Lempel Ziv Welch) – den algoritm för bildkomprimering som används i bildfilformatet GIF och även i TIFF. Algoritmen kan också användas för all slags datakomprimering. LZW utvecklades på 1980-talet av Abraham Lempel, Jacob Ziv och Terry Welch, och har tidigare varit patenterad av Unisys. En stor kontrovers uppstod 1999 när Unisys, som tidigare hade tillåtit att algoritmen användes i gratisprogram, krävde licensavgifter för all användning. Patentet var dock ogiltigt utanför USA, och i USA gick patentet ut 2004.

[bildbehandling] [förkortningar på L] [komprimering] [upphovsrätt] [ändrad 19 april 2017]

pixel

– eller bildpunkt:

  1. – den minsta beskrivbara enheten i en digital bild, vare sig bilden visas på bildskärm, skrivs ut på papper eller lagras i datorns minne. En pixel har ljushet (svart eller vit, eventuellt något däremellan), position och oftast också färg;
  2. – de punkter (fläckar) på en bildskärm som bilderna är uppbyggda av. Observera att pixlarna i en bildfil inte behöver stämma överens med pixlarna på bildskärmen. Samma datorbild­skärm kan ställas in för flera olika skärmupplösningar. (Skillnader i upplösning motsvaras av skillnader i pixel­stor­lek på samma bild­skärm: ju högre upplösning, desto mindre pixlar.) Vid låg upplösning byggs varje pixel i bilden upp av flera punkter på bildskärmen. – Ordet pixel böjs normalt som meter och liter, det vill säga inte alls: en pixel, flera pixel: bildskärmen är på 1920⨯1280 pixel. Om man inte använder ordet pixel som mått, utan talar om individuella bildpunkter, kan man, i ledigt språk, tala om ”pixlar”. – Se också kantutjämning;
  3. – Chromebook Pixel, en serie datorer från Google, se Chromebook. Under 2015 kom Pixelmodeller med operativsystemet Android i stället för Chrome OS;
  4. – Pixel – varumärke för Googles egna mobiltelefoner från den 4 oktober 2016. Varu­märket Nexus† har avvecklats;
  5. – grafiskt användargränssnitt för Raspberry Pis operativsystem Raspbian. Finns också för Mac och Windows. – Se Raspberry Pis webb­sidor.

[bildskärmar] [grafik] [grafiskt användargränssnitt] [mobiltelefoner] [ändrad 22 augusti 2018]

vektor

Vektor med namn på detaljerna utsatta.
Vektorns detaljer. (Från Wikipedia)
    1. – i programmering: en serie tal i en bestämd ordning. (Ett slags datastruktur);
    2. – i matematik: tecknad pil som beskriver en riktad kraft. Pilens längd visar kraftens belopp. – Ett mer abstrakt sätt att beskriva en vektor är att räkna upp ko­or­di­nat­er­na för dess änd­punkter. Om vi ritar en vektor på rutat papper behöver vi två ko­or­di­nater för start­punkten och två för slutpunkten, alltså fyra. Men man kan tänka sig vektorer som beskriver krafter i fler dimensioner, och då blir det fler siffror. Sådana siffer­serier kan kallas för vektorer även om man inte ritar dem som en pil. Därav den datortekniska be­tyd­elsen, se ovan. – Man talar ibland om flerdimensionella vektorer, men då menar man att vektorn beskriver en kraft i en flerdimension­ell rymd. Själva vektorn, alltså talserien, är alltid endimension­ell. Därför är det skillnad mellan en vektor och en array: en array kan vara flerdimensionell, men det kan inte en vektor;
    3. – se vektorisering.

    – På engelska används vector också i betydelsen bärare, som disease vector, smittbärare, och attack vector. (Vector är latin för bärare.)

    [bildbehandling] [datastrukturer] [matematik] [skadeprogram] [ändrad 5 juli 2019]

vektorisering

angivande av formen på bokstäver och bildmotiv med geometriska formler i digital form. – Detta i motsats till bitmappade beskrivningar, som beskriver tecknet eller bilden som ett punktmönster. Vektoriserade bilder behåller sin form vid förstoring och förminskning. Bitmappade bilder blir däremot blockiga när de förstoras och är svåra att förminska. I en vektoriserad bild beskrivs en rät linje med koordinaterna för ändpunkterna och en cirkel anges med mittpunktens position och måttet på radien.  Fördelen med vektorisering är alltså att tecken och bilder kan förstoras utan att få trappstegsformade konturer. Bildprogrammet räknar först om måtten och ritar sedan upp formerna. Bilderna kan också förminskas så mycket som bildskärmens upplösning tillåter. – Vektorisering är sedan länge det vanliga i bildbehandling. Men visningsprogrammet måste göra om den vektoriserade bilden till en bitmappad bild när den ska visas på bildskärm eller skrivas ut. – Uttrycket vektorisering är egentligen föråldrat: det syftar på en äldre typ av datorgrafik, vektorgrafik, där cirklar och andra kurvor beskrevs som sammansatta av korta räta linjer, vektorer. En cirkel återgavs alltså som en månghörning med väldigt många, lika långa sidor. Numera beskrivs kurvor som kontinuerliga former.

[bildbehandling] [ändrad 5 juli 2019]