(Web graphics library) – en teknik för återgivning av grafik i webbläsare. – De flesta moderna webbläsare kan hantera bilder för WebGL utan tilläggsprogram. – WebGL, som lanserades 2011, är avsett för interaktiv grafik i två eller tre dimensioner. Det är ett API (programmeringsgränssnitt) för programspråket Java. – Namnet anspelar på det äldre OpenGL, som WebGL bygger på. – Se get.webgl.org.
[bildbehandling] [webbpublicering] [ändrad 16 januari 2021]
färgspruta som ger ett moln av mycket små färgdroppar. Ett kort tryck på färgsprutan ger en färgad yta utan tydliga kanter, tätast i mitten. Man kan med airbrush åstadkomma skarvlösa övergångar mellan två färger. – De flesta illustrationsprogram har motsvarande effekt med samma namn. Svenska benämningar är aerograf och luftpensel.
[applikationer] [bildbehandling] [1 maj 2020]
- – om bilder och bildskärmar: skärpa, tydlighet – skarp och tydlig återgivning av små detaljer och nyansskillnader. – Definition i denna betydelse är ingen teknisk term och inget som kan mätas. (I varje fall inte på något allmänt vedertaget sätt.) Det ska inte förväxlas med upplösning eller pixelmått, även om det finns samband. Definition är något som betraktaren upplever tack vare en lyckad kombination av egenskaper som hög upplösning, kantskärpa, nyansrikedom och frihet från flimmer. Ordet används också om ljud i liknande betydelse. – Läs också om high-definition tv (HDTV);
- – en beskrivning som så exakt som möjligt anger betydelsen av ett ord. En definition ska tydligt avgränsa ordets betydelse. Man ska med hjälp av definitionen kunna avgöra ifall ordet kan användas om en viss företeelse. (Definition är från början ett latinskt ord som kan översättas med avgränsning.) I denna ordlista finns en del definitioner, men oftare är det ordförklaringar.
[bildskärmar] [foto] [språktips] [upplösning] [ändrad 19 september 2018]
en effekt i bildbehandling, på svenska ludd.
[bildbehandling] [ändrad 2 maj 2020]
den färgblandning som används i bildskärmar och i tv‑apparater. Röda, gröna och blå ljusstrålar belyser en vit yta så att alla andra färger uppstår. För att få gult blandar man rött och grönt, vilket kan verka avigt när man är van vid alternativet, subtraktiv färgblandning. Svart får man av bakgrunden genom kontrastverkan. – Termen additiv färgblandning syftar på att ju mer färg man adderar, desto ljusare blir det. De tre färgerna rött, grönt och blått brukar kallas för RGB. – På bildskärmar blandas de tre färgerna egentligen inte, utan de hålls i sär i ett fint punktmönster, men på normalt avstånd uppfattar synsinnet det som att färgerna blandas. I gammaldags ”kemisk” diafilm och biofilm används också additiv färgblandning.
[bildbehandling] [foto] [grafik] [ändrad 30 juli 2017]
digital negative, .dng – ett filformat för arkivering av digitala fotografier, utvecklat av Adobe. Idén är att tillhandahålla ett filformat som kan användas av alla kameratillverkare och av alla utvecklare av bildbehandlingsprogram. Bilderna lagras i formatet raw. Specifikationerna av filformatet är öppna för alla. – Läs mer på Adobes webbsidor.
[bildbehandling] [filformat] [foto] [förkortningar på D] [ändrad 7 juni 2017]
(Lempel Ziv Welch) – den algoritm för bildkomprimering som används i bildfilformatet GIF och även i TIFF. Algoritmen kan också användas för all slags datakomprimering. LZW utvecklades på 1980-talet av Abraham Lempel, Jacob Ziv och Terry Welch, och har tidigare varit patenterad av Unisys. En stor kontrovers uppstod 1999 när Unisys, som tidigare hade tillåtit att algoritmen användes i gratisprogram, krävde licensavgifter för all användning. Patentet var dock ogiltigt utanför USA, och i USA gick patentet ut 2004.
[bildbehandling] [förkortningar på L] [komprimering] [upphovsrätt] [ändrad 19 april 2017]
– eller bildpunkt:
- – den minsta beskrivbara enheten i en digital bild, vare sig bilden visas på bildskärm, skrivs ut på papper eller lagras i datorns minne. En pixel har ljushet (svart eller vit, eventuellt något däremellan), position och oftast också färg;
- – de punkter (fläckar) på en bildskärm som bilderna är uppbyggda av. Observera att pixlarna i en bildfil inte behöver stämma överens med pixlarna på bildskärmen. Samma datorbildskärm kan ställas in för flera olika skärmupplösningar. (Skillnader i upplösning motsvaras av skillnader i pixelstorlek på samma bildskärm: ju högre upplösning, desto mindre pixlar.) Vid låg upplösning byggs varje pixel i bilden upp av flera punkter på bildskärmen. – Ordet pixel böjs normalt som meter och liter, det vill säga inte alls: en pixel, flera pixel: bildskärmen är på 1920⨯1280 pixel. Om man inte använder ordet pixel som mått, utan talar om individuella bildpunkter, kan man, i ledigt språk, tala om ”pixlar”. – Se också kantutjämning;
- – Chromebook Pixel, en serie datorer från Google, se Chromebook. Under 2015 kom Pixelmodeller med operativsystemet Android i stället för Chrome OS;
- – Pixel – varumärke för Googles egna mobiltelefoner från den 4 oktober 2016. Varumärket Nexus† har avvecklats;
- – grafiskt användargränssnitt för Raspberry Pis operativsystem Raspbian. Finns också för Mac och Windows. – Se Raspberry Pis webbsidor.
[bildskärmar] [grafik] [grafiskt användargränssnitt] [mobiltelefoner] [ändrad 22 augusti 2018]
angivande av formen på bokstäver och bildmotiv med geometriska formler i digital form. – Detta i motsats till bitmappade beskrivningar, som beskriver tecknet eller bilden som ett punktmönster. Vektoriserade bilder behåller sin form vid förstoring och förminskning. Bitmappade bilder blir däremot blockiga när de förstoras och är svåra att förminska. I en vektoriserad bild beskrivs en rät linje med koordinaterna för ändpunkterna och en cirkel anges med mittpunktens position och måttet på radien. Fördelen med vektorisering är alltså att tecken och bilder kan förstoras utan att få trappstegsformade konturer. Bildprogrammet räknar först om måtten och ritar sedan upp formerna. Bilderna kan också förminskas så mycket som bildskärmens upplösning tillåter. – Vektorisering är sedan länge det vanliga i bildbehandling. Men visningsprogrammet måste göra om den vektoriserade bilden till en bitmappad bild när den ska visas på bildskärm eller skrivas ut. – Uttrycket vektorisering är egentligen föråldrat: det syftar på en äldre typ av datorgrafik, vektorgrafik, där cirklar och andra kurvor beskrevs som sammansatta av korta räta linjer, vektorer. En cirkel återgavs alltså som en månghörning med väldigt många, lika långa sidor. Numera beskrivs kurvor som kontinuerliga former.
[bildbehandling] [ändrad 5 juli 2019]