(dot pitch) – mått på upplösning hos bildskärmar. – Punkttäthet är avståndet från mitten av en bildpunkt på skärmen till mitten på den närmaste av samma färg. Mäts i millimeter. Ju lägre värde, desto högre upplösning, vilket normalt är önskvärt. På en bildskärm för persondator bör värdet vara 0,28 millimeter eller mindre. På tv‑apparater och storbildskärmar går det bra med större värden, eftersom tittarna står längre ifrån. – Observera att måttet gäller de materiella bildpunkterna på bildskärmen, inte pixlar i de bilder som visas: en pixel representeras av flera bildpunkter på bildskärmen. Skilj också mellan punkttäthet och pixelmått: punkttäthet anges i bråkdelar av millimeter och är oberoende av bildskärmens storlek, medan pixelmåttet mäts i antal pixlar, oavsett hur stora eller små de är. (Även punktgrad, bildpunktsavstånd, bildpunktstäthet.)
[bildskärmar] [upplösning] [ändrad 5 maj 2022]
– kvarhållande, lagring:
- – se data retention och datalagring;
- – om bildskärmar: image retention – bildefterlysning – den tid det tar innan en bild försvinner helt från bildskärmen efter släckning;
- – om ekonomi, organisationer: kundlojalitet, medlemslojalitet, kvarhållande, retention (med svenskt uttal) – behållande av befintliga kunder / medlemmar (jämför med motsatsen bortfall, på engelska churn).
[bildskärmar] [datalagring] [företag och ekonomi] [övervakning] [ändrad 1 mars 2018]
organic light emitting diode, OLED – lysdiod (LED) av organiskt material, enkelt uttryckt: av plast (polymer). – En organisk LED görs av plastmaterial som leder ström (vilket de flesta sorters plast inte gör, men det finns undantag), och när strömmen passerar ger dioden ifrån sig ljus. Tillägget organisk har sin kemiska betydelse: det syftar på att plastmaterialets molekyler innehåller kolatomer. En stor fördel med LED av plastmaterial är att de lätt kan formas, och de kan appliceras på många andra material. Man kan i princip sprutmåla dem på ett underlag – Bildskärmar av organiska lysdioder har blivit ett alternativ till vanliga platta LCD‑bildskärmar, eftersom de är tunna, strömsnåla och inte behöver bakgrundsbelysning. I slutet av 00‑talet började det bli vanligt med kommersiella produkter med organiska LED, i synnerhet tv‑apparater. – Andra beteckningar är PLED (polymer led), OLED (organisk LED) och LEP (light emitting polymer). – Se också AMOLED och PMOLED samt diod.
[bildskärmar] [elektronik] [ändrad 12 maj 2020]
en typ av platt bildskärm som är relativt billig. Till skillnad från hur det är i skärmar med aktiv matris saknar de enskilda bildpunkterna transistorer som fungerar som strömbrytare. I stället är bildpunkterna ordnade i ett rutnät (en matris). Varje bildpunkt sitter i korsningen mellan en horisontell och en vertikal elektrod som förser den med ström när det ska aktiveras. Bildskärmar med passiv matris är som regel långsammare än bildskärmar med aktiv matris, men de tillverkas fortfarande för användningsområden som inte kräver snabb grafik. – På engelska: passive matrix.
[bildskärmar] [ändrad 1 april 2020]
allmänt: ökning av vattens eller annan vätskas förmåga att ha kontakt med en yta (vätning) genom att man tillför elektrisk ström. Om vätskan tidigare har varit i droppform brer den, när strömmen tillförs, ut sig över den underliggande ytan. – Elektrovätning har många praktiska tillämpningar. Det är bland annat en av flera tekniker för den typ av bildskärmar som kallas för elektroniskt papper och som används i en del läsplattor. Varje bildpunkt innehåller en blandning av vatten och färgad olja. Vatten och olja går som bekant inte att blanda. Men genom att slå på och av elektrisk ström kan man variera de två vätskornas vätning (minska ytspänningen) och därmed deras aversion mot varandra. I stället för att de ligger i varsin ände av pixeln (minsta möjliga kontaktyta) lägger de sig i två skikt med den färgade oljan överst. Man ser då färgen. Annars ser man mest genomsiktligt vatten och den bakomliggande färgen (vitt). Tekniken möjliggör snabbare bildväxling än med vanliga LCD‑skärmar. – På engelska: electrowetting. – Se electrowetting.org.
[bildskärmar] [ändrad 3 mars 2020]
(TN) – en äldre teknik för att styra de flytande kristallerna i LCD‑skärmar. – Det var den teknik som användes i de första LCD‑skärmarna. När en bildpunkt på skärmen är i läge AV, det vill säga att den ser svart ut, ligger de flytande kristallerna parallellt med bildskärmens yta. De ligger i flera lager, och kristallerna i varje lager är vridna (twisted) något i förhållande till lagret ovanför. (Om den översta flytande kristallen visar ”klockan sex” så visar den näst översta ”fem över sju”, och så vidare, varvet runt.) Det gör att (nästan) allt infallande ljus blockeras. Men när bildpunkten är i läge PÅ, det vill säga att den släpper igenom ljus från bakgrundsbelysningen, reser sig de flytande kristallerna vinkelrätt (rakt ut) mot bildskärmens yta. Då släpps det mesta av ljuset igenom. En nackdel är att betraktaren då måste vara rakt framför bildskärmen, annars blockerar de stående flytande kristallerna en stor del av ljuset. (Jämför med att uppifrån försöka se markytan i en tät rågåker.) Det var för att undvika den effekten som en nyare och numera vanligare teknik, in‑plane switching, IPS, utvecklades. – Ordet: Nematic kommer av grekiska nema, tråd. – På svenska ibland: vriden nematisk [cell].
[bildskärmar] [ändrad 30 augusti 2022]
(LCD) – bildskärm eller teckenfönster av flytande kristaller. Används i bildskärmar och tv‑apparater. – Flytande kristaller består av molekyler som är ordnade i geometriska former, precis som vanliga kristaller, men i flytande form. I en LCD liknar kristallerna mikroskopiska trådar, ungefär som korta spaghettibitar i vätska. Genom att lägga på en svag ström kan man få dem att lägga sig i samma riktning, eller att byta riktning. Beroende på hur de flytande kristallerna är ordnade kan en bildpunkt på en bildskärm släppa igenom ljus eller blockera ljus. Det beror på att bildskärmen också har ett polariserande filter: om de flytande kristallerna är ordnade i samma riktning som filtret släpps ljuset igenom, om de är ordnade så att de korsar filtrets riktning blockerar de ljuset. – Kristallerna behåller sin orientering utan tillförsel av ström, så LCD‑skärmar kan göras strömsnåla (om de inte har bakgrundsbelysning, se nedan). Med hjälp av färgade filter kan bildskärmen också visa färger. – LCD‑skärmar avger inget ljus. Bildskärmar och tv‑apparater har därför alltid bakgrundsbelysning som skickar ljus genom lagret av flytande kristaller. LCD utan bakgrundsbelysning används i miniräknare och annan utrustning och har låg kontrast. – Se också aktiv matris, passiv matris, in‑plane switching (IPS) och twisted nematic (TN).
[bildskärmar] [elektronik] [ändrad 11 juni 2017]
(IPS) – teknik som används i LCD-skärmar för att ge bättre färg och vidare betraktningsvinkel. – Ordet in‑plane syftar på att de flytande kristallerna i LCD‑skärmen ligger i samma plan som skärmens yta. Det ger högre bildkvalitet än den äldre tekniken twisted nematic (TN). En nackdel är att det behövs starkare bakgrundsbelysning, vllket medför att strömförbrukningen ökar något. – IPS finns i flera varianter: S‑IPS, AS‑IPS och IPS‑PRO.
[bildskärmar] [ändrad 11 juni 2017]