pagejacking

– sidnappning, webbsideskidnappning:

  1. – allmänt: kopiering av källkoden (HTML‑koden) från någon annans webbsida. Eftersom både innehållet på sidan (text och bild) och källkoden är skyddade av upphovsrätt (om det inte står något annat) är detta inte lovligt utan tillstånd;
  2. – mer specifikt: ett sätt att lura webb‑surfare till sidor med pornografi eller till andra webbsidor: man kopierar en existerande, populär webbsida och lägger upp den på webben så att den blir indexerad av sökmotorer. När det är klart byter man ut det kopierade innehållet mot det material man vill sprida. Den som använder en sökmotor och som klickar på vad som verkar vara en länk till en seriös webbsida kanske då hittar något helt annat än hon hade väntat sig.

[bluff och båg] [upphovsrätt] [webbpublicering] [ändrad 2 december 2019]

robotbok

bok som är sammanställd av text från Wikipedia eller från andra källor på internet. – Robotböcker har blivit en stor del av internetbokhandlarnas utbud. Böckerna sammanställs av program (bottar) som på internet letar upp och kopierar information om de ämnen som böckerna handlar om. Detta är inget brott mot upphovsrätten, åtminstone inte om förlagan är Wikipedia, eftersom innehållet på Wikipedia får kopieras fritt. Däremot är robotböckernas faktiska värde litet, eftersom köparna skulle kunna läsa innehållet gratis på internet. Den mänskliga redaktionella insatsen brukar vara minimal. – Robotböcker ges ut av robotförlag och de personer, verkliga eller fiktiva, som står som författare kallas för robotförfattare.

[bluff och båg] [bokutgivning] [ändrad 9 februari 2020]

robotförfattare

(robot author) – verklig eller fiktiv person som uppges vara författare till böcker som i själva verket är sammanställningar av text från Wiki­pedia eller andra källor. Sammanställningarna görs av självgående program, bottar. – Ibland tillhör författarnamnet en riktig människa som sätter sitt namn på sådana böcker. I andra fall har utgivaren hittat på författarnamnet, som inte kan knytas till någon bestämd människa. – Robotförfattare kännetecknas ofta av en omänsklig produktivitet. Några av dem har gett ut hundra­tals böcker på några få år. Affärsidén brukar vara att sälja böckerna till företag och bibliotek till höga priser. Böckerna är ofta snävt specialiserad facklitteratur inom områden där det är så ont om aktuell facklitteratur att robotböckerna blir köpta obesedda. Ett exempel är titeln The outlook for wooden toilet seats in Greater China. – Verksamheten är oftast inte olaglig, eftersom text från Wikipedia får användas fritt. Det finns så kallade robotförlag som specialiserar sig på att ge ut böcker av robotförfattare, robotböcker. – Se också Heinz Duthel och Philip M Parker. – Läs också om SCIgen samt om fejkartister.

[bluff och båg] [bokutgivning] [fiktiva personer] [ändrad 3 mars 2020]

fake call

fejkat telefonsamtal – telefonringning utan telefonsamtal, igångsatt av telefonens användare för att andra ska tro att någon faktiskt ringer. Används för att man ska få en ursäkt för att lämna ett sammanträde eller liknande. Finns som extrafunktion för mobiltelefoner.

[bluff och båg] [telefoni] [ändrad 9 juni 2020]

polistrojan

  1. – datorinfektion som utges för att komma från polisen. (Vilket den naturligt­vis inte gör.) Kallas också för polis­virus. – Polistrojaner är en typ av utpressningstrojaner (ransom­ware). De gör att datorn blir oanvändbar. Text som visas på bildskärmen påstår att polisen har spärrat datorn därför att användaren har laddat ner musik eller film som skyddas av upp­hovs­rätten, pornografi eller bilder på sexuella över­grepp mot barn. Det påstås att användaren måste betala böter för att datorn ska bli använd­bar igen. Texten är vanligtvis skriven på dålig svenska, och bötes­beloppet anges i euro eller bitcoin i stället för kronor. Naturligtvis ska man inte betala, utan polisanmäla, och om man ändå betalar brukar det inte hjälpa. – Se också trojansk häst;
  2. – trojansk häst som installeras av polisen i hemlighet. Till skillnad från den typ av polistrojaner som beskrivs här ovanför är dessa gjorda för att inte märkas. – Se hemlig dataavläsning.

[bluff och båg] [it-relaterad brottslighet] [skadeprogram] [övervakning] [ändrad 28 mars 2020]

virusvarning

varning för datavirus, oftast falsk eller för­åldrad. – Virusvarningar som sprids från person till person med e‑post eller på sociala medier (virus hoaxes, virusbluffar) kan man praktiskt taget alltid strunta i. Fram­för allt bör man inte skicka dem vidare. Varningens tro­­värdig­­het kan lätt kontrolleras genom att man matar in det på­stådda virusets namn i en sökmotor. Man bör komma ihåg att data­­virus som har varit kända i flera månader eller år redan har stoppats, och inte sprids längre. – Virusvarningar som är värda att ta på allvar finns på säkerhetsföretags webb­sidor (Kaspersky, McAfee, Broadcom) och på säkerhetsorganisationers webbsidor (se Cert‑SE) samt i fack­pressen. – Det bör tilläggas att klassiska datavirus (i termens strikta betydelse) inte är så vanliga längre. De har ersatts av andra typer av skadeprogram som trojanska hästar, som är svårare att upptäcka och oskadliggöra.

[bluff och båg] [skadeprogram] [ändrad 3 mars 2020]

tagjacking

”taggnappning” – användning av en ”lånad” hash­­tagg för spridning av reklam eller annat ovidkommande. – Påhittat exempel: en grupp vänner på Twitter börjar använda en hashtagg, #festenilördags, för att skriva om festen i lördags. Det gör att de snabbt kan sortera fram tweetar om den festen ur flödet. Tag­­jacking innebär att någon utomstående sätter samma hashtagg på ovid­kom­mande inlägg, reklam eller annat, och på så sätt saboterar samtalet om festen. Mer utstu­derat är att skriva inlägg, märkta med hashtaggen, som först verkar relevanta, men som inne­håller länkar till reklam, porr eller annat.

[bluff och båg] [sociala medier] [ändrad 2 mars 2018]

socialbot

social robot – datorprogram som skapar kontonsociala nätverk och presenterar sig som människa. Syftet är ofta att komma åt privat information eller att kartlägga medlemmar av nätverket. – En socialbot som har skaffat ett konto (robotkonto)Face­book eller annat socialt nätverk skickar vänförfråg­ningar till andra med­lemmar, och om det lyckas samlar den in personlig information om de personerna. Informationen används sedan i kommersiella eller suspekta syften, och den kan också användas för att bygga upp andra social­botar med mer tro­värdig bak­grund. – Ut­talas socialbått. – Stavas på engelska också social bot. – Läs mer i denna studie (från 2011).

[bluff och båg] [bot] [mjukvarurobotar] [sociala nätverk] [ändrad 10 juni 2019]