robotförfattare

(robot author) – verklig eller fiktiv person som uppges vara författare till böcker som i själva verket är sammanställningar av text från Wiki­pedia eller andra källor. Sammanställningarna görs av självgående program, bottar. – Ibland tillhör författarnamnet en riktig människa som sätter sitt namn på sådana böcker. I andra fall har utgivaren hittat på författarnamnet, som inte kan knytas till någon bestämd människa. – Robotförfattare kännetecknas ofta av en omänsklig produktivitet. Några av dem har gett ut hundra­tals böcker på några få år. Affärsidén brukar vara att sälja böckerna till företag och bibliotek till höga priser. Böckerna är ofta snävt specialiserad facklitteratur inom områden där det är så ont om aktuell facklitteratur att robotböckerna blir köpta obesedda. Ett exempel är titeln The outlook for wooden toilet seats in Greater China. – Verksamheten är oftast inte olaglig, eftersom text från Wikipedia får användas fritt. Det finns så kallade robotförlag som specialiserar sig på att ge ut böcker av robotförfattare, robotböcker. – Se också Heinz Duthel och Philip M Parker. – Läs också om SCIgen samt om fejkartister.

[bluff och båg] [bokutgivning] [fiktiva personer] [ändrad 3 mars 2020]

fake call

fejkat telefonsamtal – telefonringning utan telefonsamtal, igångsatt av telefonens användare för att andra ska tro att någon faktiskt ringer. Används för att man ska få en ursäkt för att lämna ett sammanträde eller liknande. Finns som extrafunktion för mobiltelefoner.

[bluff och båg] [telefoni] [ändrad 9 juni 2020]

polistrojan

  1. – datorinfektion som utges för att komma från polisen. (Vilket den naturligt­vis inte gör.) Kallas också för polisvirus. – Polistrojaner utför en typ av gisslanattacker. De gör att datorn blir oanvändbar. Text som visas på bildskärmen vid attacken påstår att polisen har spärrat datorn därför att användaren har laddat ner musik eller film som skyddas av upphovsrätten, pornografi eller bilder på sexuella övergrepp mot barn. Det påstås att användaren måste betala böter för att datorn ska bli användbar igen. Texten är vanligtvis skriven på dålig svenska, och bötesbeloppet anges i euro eller bitcoin i stället för kronor. Naturligtvis ska man inte betala, utan polisanmäla, och om man ändå betalar brukar det inte hjälpa. – Se också trojansk häst;
  2. – trojansk häst som installeras av polisen i hemlighet. Till skillnad från den typ av polistrojaner som beskrivs här ovanför är dessa gjorda för att inte märkas. – Se hemlig dataavläsning.

[bluff och båg] [gisslanattacker] [it-relaterad brottslighet] [skadeprogram] [övervakning] [ändrad 9 september 2021]

virusvarning

varning för datavirus, oftast falsk eller för­åldrad. – Virusvarningar som sprids från person till person med e‑post eller på sociala medier (virus hoaxes, virusbluffar) kan man praktiskt taget alltid strunta i. Fram­för allt bör man inte skicka dem vidare. Varningens tro­­värdig­­het kan lätt kontrolleras genom att man matar in det påstådda virusets namn i en sökmotor. Man bör komma ihåg att datavirus som har varit kända i flera månader eller år redan har stoppats, och inte sprids längre. – Virusvarningar som är värda att ta på allvar finns på säkerhetsföretags webb­sidor (Kaspersky, McAfee, Broadcom) och på säkerhetsorganisationers webbsidor (se Cert‑SE) samt i fack­pressen. – Det bör tilläggas att klassiska datavirus (i termens strikta betydelse) inte är så vanliga längre. De har ersatts av andra typer av skadeprogram som trojanska hästar, som är svårare att upptäcka och oskadliggöra.

[bluff och båg] [skadeprogram] [ändrad 3 mars 2020]

tagjacking

”taggnappning” – användning av en ”lånad” hash­­tagg för spridning av reklam eller annat ovidkommande. – Påhittat exempel: en grupp vänner på Twitter börjar använda en hashtagg, #festenilördags, för att skriva om festen i lördags. Det gör att de snabbt kan sortera fram tweetar om den festen ur flödet. Tag­­jacking innebär att någon utomstående sätter samma hashtagg på ovid­kom­mande inlägg, reklam eller annat, och på så sätt saboterar samtalet om festen. Mer utstu­derat är att skriva inlägg, märkta med hashtaggen, som först verkar relevanta, men som inne­håller länkar till reklam, porr eller annat.

[bluff och båg] [sociala medier] [ändrad 2 mars 2018]

socialbot

social robot – datorprogram som skapar kontonsociala nätverk och presenterar sig som människa. Syftet är ofta att komma åt privat information eller att kartlägga medlemmar av nätverket. – En socialbot som har skaffat ett konto (robotkonto)Face­book eller annat socialt nätverk skickar vänförfråg­ningar till andra med­lemmar, och om det lyckas samlar den in personlig information om de personerna. Informationen används sedan i kommersiella eller suspekta syften, och den kan också användas för att bygga upp andra social­botar med mer trovärdig bak­grund. – Ut­talas socialbått. – Stavas på engelska också social bot. – Läs mer i denna studie (från 2011).

[bluff och båg] [bot] [mjukvarurobotar] [sociala nätverk] [ändrad 10 juni 2019]

bonsai kittens

internetbluff från år 2000 om katt­ungar som på­stods födas upp i glasburkar. – Trots att beskriv­ningen av de icke existerande bonsaikattung­ar­na uppen­barligen var ett på­hitt – inga katt­ungar skulle över­leva den behandlingen – var det många som lät sig luras. Det fanns inte, av uppen­bara skäl, någon bild på en färdig­behandlad bonsai­katt och inte heller, vilket är ett tydligt tecken på skojeri, någon adress att beställa katter eller glas­burkar från. Men namn­­­listor mot den sedan länge av­slöjade bluffen cirkulerade ändå länge bland lätt­lurade djur­vänner på inter­net. Det har blivit en vandringssägen. – Se webb­sajten Snopes (länk). En över­­sikt över re­ak­tionerna finns här: länk. (Bonsai är det japanska ordet för ett kraftigt beskuret träd som ser ut som en miniatyr av ett fullstort träd.)

[bluff och båg] [djur] [dumhet] [ändrad 13 december 2019]

klickbedrägeri

(click fraud) – försök att höja annons­intäkterna för internetannonser genom upprepat klickandelänken till annonsen. Det görs på sådana internetannonser som betalas per klick, till exempel i Googles annonssystem. Syftet är oftast att höja annons­mediets (webbsidans) förtjänst, men det kan också vara att skada annonsören genom att höja kost­naderna. – Klick­bedrägeri kan genomföras av en människa som klickar om och om igen på samma länk eller av ett program som gör samma sak auto­ma­tiskt, se klickfarm. – Mer i Wiki­pedia.

[bluff och båg] [webbpublicering] [ändrad 18 januari 2018]

hoax

bluff, falsarium – genom­arbetat försök att få folk att tro att något påhittat är sant eller äkta. – En hoax kan göras som ofog eller skämt, som ett sätt att visa att folk är godtrogna, som ett sätt att få publicitet eller som led i bedrägeri. Det är inte kriminellt att göra en hoax, såvida den inte är led i ett brott. Om det är ett brott kallas det på engelska ibland för sting (blåsning). – En hoax riktar sig nästan alltid till en stor publik. Om folk går på den uppstår kanske en vandringssägen. (Se också kräk­post och prank.) – En tavelförfalskning som görs enbart i vinstsyfte är ingen hoax (det är ett bedrägeri, fraud), men en tavelförfalskning som görs för att visa att folk är lättlurade är en hoax. På inter­net kan en hoax vara ett mejl som varnar för datavirus som inte finns längre (se virusvarning), som utlovar gratis mobiltelefoner (se Anna Swelung) eller som försöker skapa moralpanik om något som inte har hänt (se bonsai kittens). De börjar som medvetna skämt och lever vidare som vandringssägner. – Sådana mejl brukar uppmana mottagaren att genast skicka mejlet vidare till alla hon känner. Den ursprungliga avsändaren tycker att det är roligt att folk låter sig luras. – Ordet hoax kommer troligen av hocus (som i hokus pokus). Det har funnits på engelska sedan 1700‑talet och är alltså ingen datorterm, men hoaxes är vanliga på internet. – Jämför med fraud, ponzibedrägeri, prank, scam och spoof. – Se också Museum of hoaxes (länk).

[bluff och båg] [källkritik] [ändrad 18 januari 2018]