företag eller person som avsiktligt registrerar en domän med ett känt namn, fast med felstavning. Till exempel www.computresweden.se (se felstavningsdomän). – Tanken är att webbplatsen ska få besökare som har sluntit med fingrarna. Dessa kan då lockas vidare till andra webbplatser, luras att lämna ifrån sig information eller exponeras för reklam. Stavfelsockupanten kan också hoppas att sälja den felstavade domänen till ägaren av den rättstavade domänen eller ägna sig åt nätfiske (phishing) eller domän‑i‑mitten‑attacker. – Se också domänrofferi och fulregistrering.
[avsiktliga fel] [bluff och båg] [domäner] [ändrad 27 augusti 2019]
”porrtroll” – företag som begär skadestånd av personer som påstås ha laddat ner pornografi från internet. Pornografin är, eller påstås vara, skyddad av upphovsrätt – se porrutpressning. – Uträkningen är att den utpekade ska betala skadeståndet hellre än att bestrida kravet, försvara sig inför domstol och bli känd som porrtittare. – Se också copyright troll, patenttroll, sextortion och troll.
[bluff och båg] [it-relaterad brottslighet] [troll] [upphovsrätt] [ändrad 21 april 2020]
Amina Abdallah Arraf al Omari – en icke existerande syrisk lesbisk bloggare; i själva verket Tom McMaster, en amerikansk man bosatt i Edinburgh i Skottland. – Amina Arraf framställdes som skribenten bakom bloggen A gay girl in Damascus, som blev känd 2011 under upproret i Syrien. I bloggen berättades om hur hon blev gripen av säkerhetspolisen, vilket ledde till upprop och andra aktioner i Europa och USA. Samtidigt luftades misstankar om att Amina Arraf var en bluff, bland annat därför att en publicerad bild på henne i själva verket föreställde en kvinna i London, och den kvinnan protesterade offentligt. I juni 2011 erkände Tom McMaster att Amina Arraf var ett påhitt, och att han var skribenten.
[bluff och båg] [fiktiva namn] [ändrad 18 januari 2018]
(social engineering) – att förleda människor att avslöja lösenord och annan information av betydelse för it‑säkerhet genom att tala med dem eller kommunicera med e‑post. Kan också kallas för dupering. – En form av social manipulering är falska förevändningar (pretexting). – Se också blagging. – Om man använder falsk e‑post och falska webbsidor för att dupera folk kallas det också för nätfiske (phishing). – Ett annat icke‑tekniskt sätt att överlista säkerhetssystem är soptunnedykning. Allt detta är former av hackande i betydelsen konsten att begå dataintrång. – Det engelska uttrycket social engineering, på svenska social ingenjörskonst, är hämtat från politiken – se Wikipedia. – Läs också om programmet Ava.
[bluff och båg] [hackare] [social manipulering] [ändrad 6 mars 2018]
- – domain slamming – att lura någon att byta registrator för sin domän på internet;
- – telephone slamming – att lura någon att byta telefonoperatör för långdistanssamtal. Detta kan göras med hjälp av den finstilta texten i ett avtal som gäller något helt annat. – Mer i Wikipedia. – Jämför med phreaking.
[bluff och båg] [domäner] [jargong] [telefoni] [ändrad 11 december 2019]
bokförlag som ger ut text från Wikipedia (eller andra källor) som böcker. Sådana böcker kallas för robotböcker. De sammanställs nämligen ofta av självgående program (bottar) som söker efter och kopierar text från Wikipedia och andra källor. Böckerna är vanligtvis tryckta, ofta som beställtryck. Det är oftast facklitteratur inom snävt specialiserade områden. Eftersom ingen redaktör granskar innehållet, mer än möjligtvis ytligt, är kvaliteten ofta låg med upprepningar och luckor, även om faktauppgifter kan vara korrekta. – Text från Wikipedia får användas fritt och utan avgift, så utgivningen behöver inte vara olaglig. Däremot ser många den som ett geschäft, dels därför att informationen är tillgänglig gratis på internet, dels därför att bibliotek och andra institutioner luras att köpa in böckerna, som ofta är mycket dyra. – Böckerna ges ofta ut under påhittade författarnamn, se robotförfattare. – Jämför med content farm.
[bluff och båg] [bokutgivning] [ändrad 28 juni 2018]
omstyrning av besökare från en äkta webbsida till en annan, förfalskad webbsida i syfte att lura besökarna på information eller pengar. Oftast gäller det att komma över användarnamn och lösenord genom att besökaren försöker logga in på den falska sidan. (Se också nätfiske – phishing – pharming kallas ibland för ”phishing utan bete”.) – Pharming är möjligt därför att bedragare kan manipulera DNS-servrarna, de servrar som knyter webbadresser (URL:er) till fysiska adresser på internet (se DNS‑förgiftning). Manipulationen är möjlig på grund av en sårbarhet i programmen som styr DNS‑servrarna. – Varför det heter pharming vet ingen säkert. Det kan ha att göra med att pharming (pharmaceutical farming) också är ett ord för genmanipulation som görs i syfte att få växter eller djur att framställa råvaror till läkemedel (biopharming, gene pharming). – Läs också om drive‑by pharming.
[bluff och båg] [domäner] [it-säkerhet] [ändrad 16 maj 2018]
– svenska för vaporware, ett av många ord som slutar på ware.
[bluff och båg] [mjukvara]
– sidnappning, webbsideskidnappning:
- – allmänt: kopiering av källkoden (HTML‑koden) från någon annans webbsida. Eftersom både innehållet på sidan (text och bild) och källkoden är skyddade av upphovsrätt (om det inte står något annat) är detta inte lovligt utan tillstånd;
- – mer specifikt: ett sätt att lura webb‑surfare till sidor med pornografi eller till andra webbsidor: man kopierar en existerande, populär webbsida och lägger upp den på webben så att den blir indexerad av sökmotorer. När det är klart byter man ut det kopierade innehållet mot det material man vill sprida. Den som använder en sökmotor och som klickar på vad som verkar vara en länk till en seriös webbsida kanske då hittar något helt annat än hon hade väntat sig.
[bluff och båg] [upphovsrätt] [webbpublicering] [ändrad 2 december 2019]
felaktigt påstående som fortsätter att cirkulera, trots att det har motbevisats många gånger. På svenska faktoid. – Jämför med mem och se zombie.
[bluff och båg] [desinformation] [ändrad 18 januari 2018]