marionett, bokstavligen: strumpdocka – falsk identitet i diskussionsforum på internet, i synnerhet när personen bakom den falska identiteten använder den för att berömma eller försvara sig själv (alltså sin riktiga identitet). – Se också strawman och ghost account. – Även: när en och samma person deltar i en diskussion under flera pseudonymer, vilket på engelska kallas för sock puppetry. – Läs mer i Wikipedia.
[bluff och båg] [diskussioner] [dold identitet] [pseudonymer] [ändrad 3 oktober 2012]
bok som är sammanställd av text från Wikipedia eller från andra källor på internet. – Robotböcker har blivit en stor del av internetbokhandlarnas utbud. Böckerna sammanställs av program (bottar) som på internet letar upp och kopierar information om de ämnen som böckerna handlar om. Detta är inget brott mot upphovsrätten, åtminstone inte om förlagan är Wikipedia, eftersom innehållet på Wikipedia får kopieras fritt. Däremot är robotböckernas faktiska värde litet, eftersom köparna skulle kunna läsa innehållet gratis på internet. Den mänskliga redaktionella insatsen brukar vara minimal. – Robotböcker ges ut av robotförlag och de personer, verkliga eller fiktiva, som står som författare kallas för robotförfattare.
[bluff och båg] [bokutgivning] [ändrad 9 februari 2020]
(robot author) – verklig eller fiktiv person som uppges vara författare till böcker som i själva verket är sammanställningar av text från Wikipedia eller andra källor. Sammanställningarna görs av självgående program, bottar. – Ibland tillhör författarnamnet en riktig människa som sätter sitt namn på sådana böcker. I andra fall har utgivaren hittat på författarnamnet, som inte kan knytas till någon bestämd människa. – Robotförfattare kännetecknas ofta av en omänsklig produktivitet. Några av dem har gett ut hundratals böcker på några få år. Affärsidén brukar vara att sälja böckerna till företag och bibliotek till höga priser. Böckerna är ofta snävt specialiserad facklitteratur inom områden där det är så ont om aktuell facklitteratur att robotböckerna blir köpta obesedda. Ett exempel är titeln The outlook for wooden toilet seats in Greater China. – Verksamheten är oftast inte olaglig, eftersom text från Wikipedia får användas fritt. Det finns så kallade robotförlag som specialiserar sig på att ge ut böcker av robotförfattare, robotböcker. – Se också Heinz Duthel och Philip M Parker. – Läs också om SCIgen samt om fejkartister.
[bluff och båg] [bokutgivning] [fiktiva personer] [ändrad 3 mars 2020]
fejkat telefonsamtal – telefonringning utan telefonsamtal, igångsatt av telefonens användare för att andra ska tro att någon faktiskt ringer. Används för att man ska få en ursäkt för att lämna ett sammanträde eller liknande. Finns som extrafunktion för mobiltelefoner.
[bluff och båg] [telefoni] [ändrad 9 juni 2020]
- – datorinfektion som utges för att komma från polisen. (Vilket den naturligtvis inte gör.) Kallas också för polisvirus. – Polistrojaner utför en typ av gisslanattacker. De gör att datorn blir oanvändbar. Text som visas på bildskärmen vid attacken påstår att polisen har spärrat datorn därför att användaren har laddat ner musik eller film som skyddas av upphovsrätten, pornografi eller bilder på sexuella övergrepp mot barn. Det påstås att användaren måste betala böter för att datorn ska bli användbar igen. Texten är vanligtvis skriven på dålig svenska, och bötesbeloppet anges i euro eller bitcoin i stället för kronor. Naturligtvis ska man inte betala, utan polisanmäla, och om man ändå betalar brukar det inte hjälpa. – Se också trojansk häst;
- – trojansk häst som installeras av polisen i hemlighet. Till skillnad från den typ av polistrojaner som beskrivs här ovanför är dessa gjorda för att inte märkas. – Se hemlig dataavläsning.
[bluff och båg] [gisslanattacker] [it-relaterad brottslighet] [skadeprogram] [övervakning] [ändrad 9 september 2021]
varning för datavirus, oftast falsk eller föråldrad. – Virusvarningar som sprids från person till person med e‑post eller på sociala medier (virus hoaxes, virusbluffar) kan man praktiskt taget alltid strunta i. Framför allt bör man inte skicka dem vidare. Varningens trovärdighet kan lätt kontrolleras genom att man matar in det påstådda virusets namn i en sökmotor. Man bör komma ihåg att datavirus som har varit kända i flera månader eller år redan har stoppats, och inte sprids längre. – Virusvarningar som är värda att ta på allvar finns på säkerhetsföretags webbsidor (Kaspersky [länk], McAfee, Broadcom [tidigare Symantec]) och på säkerhetsorganisationers webbsidor (se Cert‑SE) samt i fackpressen. – Det bör tilläggas att klassiska datavirus (i termens strikta betydelse) inte är så vanliga längre. De har ersatts av andra typer av skadeprogram som trojanska hästar, som är svårare att upptäcka och oskadliggöra.
[bluff och båg] [skadeprogram] [ändrad 2 april 2022]
”taggnappning” – användning av en ”lånad” hashtagg för spridning av reklam eller annat ovidkommande. – Påhittat exempel: en grupp vänner på Twitter börjar använda en hashtagg, #festenilördags, för att skriva om festen i lördags. Det gör att de snabbt kan sortera fram tweetar om den festen ur flödet. Tagjacking innebär att någon utomstående sätter samma hashtagg på ovidkommande inlägg, reklam eller annat, och på så sätt saboterar samtalet om festen. Mer utstuderat är att skriva inlägg, märkta med hashtaggen, som först verkar relevanta, men som innehåller länkar till reklam, porr eller annat.
[bluff och båg] [sociala medier] [ändrad 2 mars 2018]
social robot – datorprogram som skapar konton på sociala nätverk och presenterar sig som människa. Syftet är ofta att komma åt privat information eller att kartlägga medlemmar av nätverket. – En socialbot som har skaffat ett konto (robotkonto) på Facebook eller annat socialt nätverk skickar vänförfrågningar till andra medlemmar, och om det lyckas samlar den in personlig information om de personerna. Informationen används sedan i kommersiella eller suspekta syften, och den kan också användas för att bygga upp andra socialbotar med mer trovärdig bakgrund. – Uttalas socialbått. – Stavas på engelska också social bot. – Läs mer i denna studie (från 2011).
[bluff och båg] [bot] [mjukvarurobotar] [sociala nätverk] [ändrad 10 juni 2019]
internetbluff från år 2000 om kattungar som påstods födas upp i glasburkar. – Trots att beskrivningen av de icke existerande bonsaikattungarna uppenbarligen var ett påhitt – inga kattungar skulle överleva den behandlingen – var det många som lät sig luras. Det fanns inte, av uppenbara skäl, någon bild på en färdigbehandlad bonsaikatt och inte heller, vilket är ett tydligt tecken på skojeri, någon adress att beställa katter eller glasburkar från. Men namnlistor mot den sedan länge avslöjade bluffen cirkulerade ändå länge bland lättlurade djurvänner på internet. Det har blivit en vandringssägen. – Se webbsajten Snopes (länk). En översikt över reaktionerna finns här: länk. (Bonsai är det japanska ordet för ett kraftigt beskuret träd som ser ut som en miniatyr av ett fullstort träd.)
[bluff och båg] [djur] [dumhet] [ändrad 13 december 2019]
påförande av oväntade extraavgifter på telefonräkningen. – Ett sätt är när tredje part skickar många oönskade textmeddelanden till en mobiltelefon. Abonnenten får veta att hon kan slippa meddelandena genom att skicka SMS till ett visst nummer. Om hon gör det får hon en extra avgift på telefonräkningen. – Kallas även för whamming och super-slamming. – I andra sammanhang kan to cram översättas med att proppa full eller att hårdplugga.
[bluff och båg] [ändrad 19 februari 2022]