Kategori: bluff och båg

fejkartist

(fake artist) – icke existerande artist eller grupp som har låtar på sajter för strömmande musik (som Spotify). – Musik med fejkartister påstås ibland användas i en form av bedrägeri  med syfte att pressa ner ersättningen till andra artister. – Fejkartisternas låtar finns på riktigt, men artisternas namn går inte att knyta till några identifierbara personer. Låtarna är troligen skrivna och inspelade av låtskrivare och musikstudior som specialiserar sig på sådan musik. –  Spotify förnekar all befattning med fejkartister (se denna länk). – Bakgrunden skulle vara att artisterna och deras bolag får ekonomisk ersättning i proportion till deras andel av lyssningarna, men fejkartisterna får lägre ersättning per lyssning samtidigt som de minskar de andra artisternas andel av lyssningarna. Slutsats: mer pengar över till sajten. Det har också påståtts att låtskrivare och studior får ett engångsbelopp för att producera låtarna, varpå de ekonomiska rättigheterna övergår till sajten, som alltså sedan kan betala lyssningsersättning till sig själv. – Enligt uppgifter som citeras i tidskriften Rolling Stone har fejkartister tillsammans flera miljarder lyssningar. – Läs mer i denna artikel i Rolling Stone från 2019 och i Dagens Nyheter från 2022 (länk). – Läs också om fejklyssning och SpotiBot. – Läs också om robotförfattare.

[bluff och båg] [fiktiva personer] [musik] [ändrad 29 mars 2022]

fejklyssning

fusk med lyssnarsiffror på sajter för strömmande musik (som Spotify) med användning av mjukvarurobotar (bottar). – Bottarna går in som besökare på sajten (se robotkonto) och begär sedan uppspelning av vissa låtar. Om detta görs i stor skala ger det kraftigt missvisande lyssnarsiffror för dessa låtar och dessutom ekonomisk ersättning. 2018 uppgavs det att artisten Beyoncé hade fått 320 miljoner fejklyssningar. – Läs också om SpotiBot. – Ordet fejklyssning kan inte översättas direkt till engelska: fake listening betyder att man (en människa) låtsas lyssna, men inte hör på. I stället talar man till exempel om fake streams. – Läs också om fejkartister.

[bluff och båg] [mjukvarurobotar] [musik] [3 mars 2020]

display name deception

avsändarförfalskning – angivande i bedrägligt syfte av en existerande och för mottagaren relevant person som avsändare av e‑post. – Som avsändare kan det till exempel stå namnet på en hög chef i mottagarens organisation. Syftet kan vara att begå något slags bedrägeri, till exempel att lura avsändarens underordnade att betala ut pengar, eller att komma åt information – se vd‑bedrägeri och business email compromise. – Avsändarförfalskning bygger numera ofta på det faktum att många e‑postprogram bara visar namnet på avsändaren, inte domänen – alltså bara det som står före snabel‑a:et (@). Förfalskaren kan alltså sätta chefens.namn@bedragare.se som avsändare och räkna med att mottagaren bara ser chefens.namn. Detta är lätt att upptäcka om mottagaren tittar på adressinformationen, men de flesta gör inte det. Fördelen för förfalskaren är att om mottagaren svarar går svaret direkt till förfalskaren. Alternativet är att ange chefens korrekta e‑postadress som avsändare, vilket gör det svårare att fullfölja bedrägeriet. – På Ciscos webbsidor kan du läsa om olika metoder för att upptäcka avsändarförfalskning.

[bluff och båg] [e-post] [falsk avsändare] [28 december 2019]

zerofont

teckenstorlek noll – ett sätt att vilseleda spamfilter och program som upptäcker falska avsändaradresser i e‑post genom att blanda in bokstäver med teckenstorlek noll i texten. – Bokstäver med teckenstorlek noll visas inte alls och tar inget utrymme på bildskärmen, men de ingår i meddelandets källkod, vilket är vad spamfilter läser. Spamfiltret ser därför bara en textmassa som inte innehåller några ord som filtret är programmerat att reagera på. Men mottagaren ser ett läsbart och begripligt meddelande som innehåller sådana ord. – Exempel: i stället för viagra kan det stå vi gick uti hagen för att tralla. De överstrukna bokstäverna (inklusive ordmellanrum) kodas med teckenstorlek noll och visas alltså inte för mottagaren, men spamfiltret ser texten som helhet. (Mottagaren kan också se hela texten om hon visar meddelandets källkod.) – Förutom att lura spamfilter kan teckenstorlek noll användas för att lura program som upptäcker falska avsändaradresser. Det kan till exempel se ut som om Apple står som avsändare, men i själva verket står det kanske Alla hoppas och ler i avsändarfältet. Det finns då ingen anledning för programmet att dra slutsatsen att avsändaradressen är förfalskad. – Teckenstorlek noll är ett gammalt knep, men det används fortfarande. – Se också font.

[bluff och båg] [e-post] [it-säkerhet] [28 december 2019]

sham news

skennyheter, stulna nyheter, återanvända nyheter – nyheter som är kopierade från en riktig nyhetssajt och som olovligen publiceras på en annan sajt som bara är till för att dra in annonspengar. De stulna nyhetsartiklarna är äkta, eventuellt med mindre ändringar, men de kan vara gamla. – Besökssiffrorna trissas upp genom att bottar (automatiska program) besöker sajten. Resultatet kan bli att ägaren av skennyhetssajten tjänar stora belopp på annonser som annars skulle ha publicerats på den riktiga nyhetssajten (eller inte alls). Bluffen är möjlig därför att annonsplatser ofta köps och säljs med automatik av datorprogram (programmatic), som inte skiljer mellan äkta nyhetssajter och skennyhetssajter. – Mänskliga besökare kan känna igen en skennyhetssajt genom dels att nyheterna inte brukar vara daterade, dels att det inte finns namn och adress till redaktionen och skribenterna. – Jämför med fake news, skräpnyheter och blogspam.

[bluff och båg] [massmedier] [webbreklam] [ändrad 29 april 2020]

Google-jacking

Googlenappning – åstadkommande av vilseledande rankning av sökresultat i Google (eller annan sökmotor). – Googlenappning leder till att webbsidor från den verkliga innehavaren av ett namn eller en produkt i listan över sökresultat hamnar nedanför webbsidor som publiceras av någon annan, men som nämner namnet eller produkten. – Exempel: en besökare som gör en sökning på en ny produkt från, säg, Microsoft får upp en resultatlista där de översta länkarna går till ett annat företag än Microsoft. Besökaren kanske inte ens märker detta, utan tar för givet att länkarna går till Microsofts webbplats och klickar på dem. – Googlenappning kan göras genom att man köper sponsrade länkar eller genom något slags sökmotoroptimering. Syftet kan vara godartat – det andra företaget säljer en produkt som är ett komplement till Microsofts produkt – eller att ta kunder från Microsoft. I grova fall är syftet att sprida falska påståenden som besökarna ska tro kommer från, i detta exempel, Microsoft. – Stavas också Googlejacking.

[bluff och båg] [rankning] [ändrad 19 juli 2021]

sextortion

sexutpressning – hot om att sprida bilder eller annan information om en persons påstådda sexuella handlingar om inte den personen betalar ett belopp. Görs ofta i e‑post till många mottagare. Avsändaren brukar vilja ha betalt i bitcoin eller annan kryptovaluta. – Sextortion är nästan alltid ett tomt hot – det existerar inga sådana bilder eller något annat. Förhoppningen är att åtminstone några av mottagarna ska bli så rädda för att bli utskämda att de betalar, oavsett trovärdigheten i hotet. Hotet kan ignoreras. – Ordet sextortion är sammansatt av sex och extortion – utpressning. – Jämför med porrutpressning och hämndporr.

[bluff och båg] [it-relaterad brottslighet] [ändrad 21 april 2019]