social manipulering

(social engineering) – att förleda människor att avslöja lösen­ord och annan information av betydelse för it‑säkerhet genom att tala med dem eller kommunicera med e‑post. Kan också kallas för dupering. – En form av social manipulering är falska före­vänd­ningar (pretexting). – Se också blagging. – Om man använder falsk e‑post och falska webb­sidor för att dupera folk kallas det också för nätfiske (phishing). – Ett annat icke‑tekniskt sätt att överlista säkerhetssystem är soptunnedykning. Allt detta är former av hackande i betydelsen konsten att begå data­intrång. – Det engelska uttrycket social engineering, på svenska social ingenjörskonst, är hämtat från politiken, se Wikipedia. – Läs också om pro­grammet Ava.

[bluff och båg] [hackare] [social manipulering] [ändrad 6 mars 2018]

pharming

omstyrning av besökare från en äkta webb­sida till en annan, för­falskad webb­sida i syfte att lura besökarna på information eller pengar. Oftast gäller det att komma över användarnamn och lösenord genom att besökaren försöker logga in på den falska sidan. (Se också nätfiskephishing – pharming kallas ibland för ”phishing utan bete”.) – Pharm­ing är möjligt därför att bedrag­are kan manipu­lera DNS-servrarna, de servrar som knyter webbadresser (URL:er) till fysiska adresser på inter­net (se DNS‑förgiftning). Manipulationen är möjlig på grund av en sårbarhet i programmen som styr DNS‑servrarna. – Var­för det heter pharming vet ingen säkert. Det kan ha att göra med att pharming (pharmaceutical farming) också är ett ord för genmanipula­tion som görs i syfte att få växter eller djur att fram­ställa råvaror till läkemedel (biopharming, gene pharming). – Läs också om drive‑by pharming.

[bluff och båg] [domäner] [it-säkerhet] [ändrad 16 maj 2018]

robotförlag

bokförlag som ger ut text från Wiki­pedia (eller andra källor) som böcker. Sådana böcker kallas för robotböcker. Böckerna är vanligtvis tryckta. Det är oftast facklitteratur inom snävt specialiserade områden. Eftersom ingen redaktör granskar inne­hållet, mer än möjligt­vis ytligt, är kvaliteten ofta låg med upprepningar och luckor, även om fakta­upp­gifter kan vara korrekta. – Text från Wikipedia får användas fritt och utan avgift, så utgivningen behöver inte vara olaglig. Däremot ser många den som ett geschäft, dels därför att informationen är till­gänglig gratis på internet, dels därför att bibliotek och andra institutioner luras att köpa in böckerna, som ofta är mycket dyra. – Böckerna ges ofta ut under påhittade för­fattar­namn, se robotförfattare. – Jäm­för med content farm.

[bluff och båg] [bokutgivning] [ändrad 28 juni 2018]

robotbok

bok som är sammanställd av text från Wikipedia eller från andra källor på internet. – Robotböcker har blivit en stor del av internetbokhandlarnas utbud. Böckerna sammanställs av program som letar upp och kopierar information om de ämnen som böckerna handlar om. Detta är inget brott mot upphovsrätten, åtminstone inte om förlagan är Wikipedia, eftersom innehållet på Wikipedia får kopieras fritt. Däremot är robotböckernas faktiska värde litet, eftersom köparna kan läsa innehållet gratis på internet. Den mänskliga redaktionella insatsen brukar vara minimal. – Robotböcker ges ut av robotförlag och de personer, verkliga eller fiktiva, som står som författare kallas för robotförfattare.

[bluff och båg] [bokutgivning] [ändrad 28 juni 2018]

robotförfattare

(robot author) – verklig eller fiktiv person som uppges vara författare till böcker som i själva verket är sammanställningar av text ur Wiki­pedia eller liknande. – Ibland tillhör författarnamnet en riktig människa som sätter sitt namn på sådana böcker. I andra fall har ut­givaren hittat på författarnamnet, som inte kan knytas till någon bestämd människa. – Robotförfattare känne­tecknas ofta av en otrolig produktivitet. Några av dem har gett ut hundra­tals böcker på några få år. Affärsidén brukar vara att sälja böckerna till företag och bibliotek till höga priser. Böckerna är ofta snävt specialiserad facklitteratur inom områden där det är så ont om aktuell facklitteratur att robot­böckerna blir köpta obe­sedda. – Verk­sam­heten är oftast inte olaglig, efter­som text från Wikipedia får användas fritt. Det finns så kallade robotförlag som specialiserar sig på att ge ut böcker av robotförfattare, robotböcker. – Se också Heinz Duthel och Philip M Parker. – Läs också om SCIgen.

[bluff och båg] [bokutgivning] [fiktiva personer] [ändrad 28 juni 2018]

virusvarning

varning för datavirus, oftast falsk eller för­åldrad. – Virus­­varningar som sprids från person till person med e‑post (virus hoaxes, virus­­bluffar) kan man praktiskt taget alltid strunta i. Fram­för allt bör man inte skicka dem vidare. Varningens tro­­värdig­­het kan lätt kontrolleras genom att man matar in det på­stådda virusets namn i en sök­­motor. Man bör komma ihåg att data­­virus som har varit kända i flera månader eller år redan har stoppats, och inte sprids längre. – Virus­­varningar som är värda att ta på allvar finns på säkerhetsföretags webb­sidor (Kaspersky, McAfee, Symantec) och på säkerhets­­organisationers webbsidor (se Cert-SE) samt i fack­pressen.

[bluff och båg] [skadeprogram] [ändrad 18 januari 2018]

tagjacking

”taggnappning” – användning av en ”lånad” hash­­tagg för spridning av reklam eller annat ovidkommande. – Påhittat exempel: en grupp vänner på Twitter börjar använda en hashtagg, #festenilördags, för att skriva om festen i lördags. Det gör att de snabbt kan sortera fram tweetar om den festen ur flödet. Tag­­jacking innebär att någon utomstående sätter samma hashtagg på ovid­kom­mande inlägg, reklam eller annat, och på så sätt saboterar samtalet om festen. Mer utstu­derat är att skriva inlägg, märkta med hashtaggen, som först verkar relevanta, men som inne­håller länkar till reklam, porr eller annat.

[bluff och båg] [sociala medier] [ändrad 2 mars 2018]

socialbot

social robot – datorprogram som skapar kontonsociala nätverk och presenterar sig som människa. Syftet är ofta att komma åt privat information eller att kartlägga medlemmar av nätverket. – En socialbot som har skaffat ett konto (robotkonto)Face­book eller annat socialt nätverk skickar vänförfråg­ningar till andra med­lemmar, och om det lyckas samlar den in personlig information om de personerna. Informationen används sedan i kommersiella eller suspekta syften, och den kan också användas för att bygga upp andra social­botar med mer tro­värdig bak­grund. – Ut­talas socialbått. – Stavas på engelska också social bot. – Läs mer i denna studie (från 2011).

[bluff och båg] [bot] [mjukvarurobotar] [sociala nätverk] [ändrad 10 juni 2019]

bonsai kittens

internetbluff från år 2000 om katt­ungar som på­stods födas upp i glasburkar. – Trots att be­skriv­ningen av de icke existerande bonsaikattung­ar­na uppen­barligen var ett på­hitt – inga katt­ungar skulle över­leva den behandlingen – var det många som lät sig luras. Det fanns inte, av uppen­bara skäl, någon bild på en färdig­behandlad bonsai­katt och inte heller, vilket är ett tydligt tecken på bluff, någon adress att be­ställa katter eller glas­burkar från. Men namn­­­listor mot den sedan länge av­slöjade bluffen cirkulerade ändå länge bland lätt­lurade djur­vänner på inter­net. Det har blivit en vandrings­sägen. – Se webb­sajten Snopes (länk). En över­­sikt över re­ak­tionerna finns här: länk. (Bonsai är det japanska ordet för ett kraftigt beskuret träd som ser ut som en miniatyr av ett fullstort träd.)

[bluff och båg] [djur] [dumhet] [ändrad 17 maj 2017]