skrämselprogram

(scareware, fearware) – program som, genom att varna för äkta eller påstådda faror, försöker lura användaren att köpa program som stoppar virus eller andra hot, som ofta inte ex­is­terar, eller att besöka skadliga webbsajter. – Skrämsel­program kan varna för icke existerande data­virus eller för spionprogram, och sedan rekommen­de­ra använd­a­ren att skaffa ett program som påstås ta bort det obefintliga problemet. Andra skrämselprogram är rena hyss. – Skrämselpro­gram kan spridas som datavirus eller smusslas in med andra program. När ett skrämselprogram har kommit på plats gör det att varningar visas på bildskärmen.

[bluff och båg] [skadeprogram] [ändrad 16 mars 2020]

scam

  1. bedrägeri, svindel, bluff, blåsning, bondfångeri – det att man lurar människor att betala för något som de aldrig får. Alternativt att de be­talar dyrt för något värde­löst. – Ordet scam används i synner­het, men inte enbart, om genom­arbetade be­drä­ge­rier där be­drag­arna an­stränger sig för att dupera offren genom att tillverka för­falsk­ningar, bjuda på dyra middagar, utge sig för att vara betydelsefulla personer och på andra sätt.  – Om varför även kunniga och in­telli­genta per­soner ibland faller för bedrägerier, se den brittiska forsk­nings­rapporten The psychology of scams (länk). – Exit scam är ett slags bedrägeri där en till synes seriös verksamhet först tar emot betalning för varor och tjänster som faktiskt levereras, men när försäljningen tagit fart slutar att leverera, tar inbetalade pengar och sticker. – Jäm­för med fraud, hoax, spoof och Nigeria­brev samt Re:scam och scam baiting;
  2. SCAM, se Standard content archive management.

[bluff och båg] [förkortningar på S] [informationshantering] [juridik] [källkritik] [ändrad 8 februari 2019]

PostNordbluffen

en utpress­nings­trojan som spreds i Sverige i september 2015. Det var ett för­falskat med­de­lande, som utgavs vara från Post­Nord, om att mot­ta­garen hade ett paket att hämta ut. För att kunna hämta ut paketet måste mottagaren visa upp en avi, som bi­fo­gades mejlet. Men om mot­ta­garen klickade på länken till avin så kryp­te­rades datorns hård­disk. Datorn blev då omöjlig att använda. Men på bild­skärmen visades ett med­de­lande om att man kunde få datorn upp­låst för 300 dollar eller mer. Det falska mejlet har spårats till Ryss­land. (PostNord skickar aviseringar om paket med SMS, e‑post eller papperspost, men bifogar inte avierna som bilagor till e‑post.)

[bluff och båg] [skadeprogram] [ändrad 21 september 2018]

likejacking

gilla-kapning, gilla–nappning – manipulation av Gilla-knappen i Facebook. Började i juni 2010. Användarna lockas att klicka på en länk i Face­book, men när de gör det klickar de i själva verket på knappen Gilla. Det gör att länken hamnar på an­vändarens sida i Face­book, varpå an­vändarens vänner ser den, klickar på länken och råkar ut för samma sak. Mani­pula­tionen tycks inte ställa till någon direkt skada, förutomm att den lägger till oönskad information.

[bluff och båg] [sociala nätverk] [ändrad 15 mars 2018]

gatored

”webbkidnappad” – att ha besökt en webbsida men omedelbart ha skickats vidare till en helt annan sida. Detta ska haa skett utan den första webbsidans utgivares vetskap. – Ordet kommer av programmet Gator, ett annonssmusslingsprogram som runt år 2000 installerades i smyg på många datorer. – Se också hijackware. – Gatored kan också användas när man talar om poppuppannonser från företag som konkurrerar med det företag vars webbsidor man besöker. Även detta kan orsakas av programmet Gator. – Om det nerlagda företaget bakom Gator, se Wikipedia.

[bluff och båg] [webben] [ändrad 19 december 2018]