robotbok

bok som är sammanställd av text från Wikipedia eller från andra källor på internet. – Robotböcker har blivit en stor del av internetbokhandlarnas utbud. Böckerna sammanställs av program som letar upp och kopierar information om de ämnen som böckerna handlar om. Detta är inget brott mot upphovsrätten, åtminstone inte om förlagan är Wikipedia, eftersom innehållet på Wikipedia får kopieras fritt. Däremot är robotböckernas faktiska värde litet, eftersom köparna kan läsa innehållet gratis på internet. Den mänskliga redaktionella insatsen brukar vara minimal. – Robotböcker ges ut av robotförlag och de personer, verkliga eller fiktiva, som står som författare kallas för robotförfattare.

[bluff och båg] [bokutgivning] [ändrad 28 juni 2018]

robotförfattare

(robot author) – verklig eller fiktiv person som uppges vara författare till böcker som i själva verket är sammanställningar av text ur Wiki­pedia eller andra källor. – Ibland tillhör författarnamnet en riktig människa som sätter sitt namn på sådana böcker. I andra fall har ut­givaren hittat på författarnamnet, som inte kan knytas till någon bestämd människa. – Robotförfattare känne­tecknas ofta av en omänsklig produktivitet. Några av dem har gett ut hundra­tals böcker på några få år. Affärsidén brukar vara att sälja böckerna till företag och bibliotek till höga priser. Böckerna är ofta snävt specialiserad facklitteratur inom områden där det är så ont om aktuell facklitteratur att robot­böckerna blir köpta obe­sedda. – Verksamheten är oftast inte olaglig, efter­som text från Wikipedia får användas fritt. Det finns så kallade robotförlag som specialiserar sig på att ge ut böcker av robotförfattare, robotböcker. – Se också Heinz Duthel och Philip M Parker. – Läs också om SCIgen.

[bluff och båg] [bokutgivning] [fiktiva personer] [ändrad 28 juni 2018]

virusvarning

varning för datavirus, oftast falsk eller för­åldrad. – Virus­­varningar som sprids från person till person med e‑post (virus hoaxes, virus­­bluffar) kan man praktiskt taget alltid strunta i. Fram­för allt bör man inte skicka dem vidare. Varningens tro­­värdig­­het kan lätt kontrolleras genom att man matar in det på­stådda virusets namn i en sök­­motor. Man bör komma ihåg att data­­virus som har varit kända i flera månader eller år redan har stoppats, och inte sprids längre. – Virus­­varningar som är värda att ta på allvar finns på säkerhetsföretags webb­sidor (Kaspersky, McAfee, Symantec) och på säkerhets­­organisationers webbsidor (se Cert-SE) samt i fack­pressen.

[bluff och båg] [skadeprogram] [ändrad 18 januari 2018]

tagjacking

”taggnappning” – användning av en ”lånad” hash­­tagg för spridning av reklam eller annat ovidkommande. – Påhittat exempel: en grupp vänner på Twitter börjar använda en hashtagg, #festenilördags, för att skriva om festen i lördags. Det gör att de snabbt kan sortera fram tweetar om den festen ur flödet. Tag­­jacking innebär att någon utomstående sätter samma hashtagg på ovid­kom­mande inlägg, reklam eller annat, och på så sätt saboterar samtalet om festen. Mer utstu­derat är att skriva inlägg, märkta med hashtaggen, som först verkar relevanta, men som inne­håller länkar till reklam, porr eller annat.

[bluff och båg] [sociala medier] [ändrad 2 mars 2018]

socialbot

social robot – datorprogram som skapar kontonsociala nätverk och presenterar sig som människa. Syftet är ofta att komma åt privat information eller att kartlägga medlemmar av nätverket. – En socialbot som har skaffat ett konto (robotkonto)Face­book eller annat socialt nätverk skickar vänförfråg­ningar till andra med­lemmar, och om det lyckas samlar den in personlig information om de personerna. Informationen används sedan i kommersiella eller suspekta syften, och den kan också användas för att bygga upp andra social­botar med mer tro­värdig bak­grund. – Ut­talas socialbått. – Stavas på engelska också social bot. – Läs mer i denna studie (från 2011).

[bluff och båg] [bot] [mjukvarurobotar] [sociala nätverk] [ändrad 10 juni 2019]

bonsai kittens

internetbluff från år 2000 om katt­ungar som på­stods födas upp i glasburkar. – Trots att be­skriv­ningen av de icke existerande bonsaikattung­ar­na uppen­barligen var ett på­hitt – inga katt­ungar skulle över­leva den behandlingen – var det många som lät sig luras. Det fanns inte, av uppen­bara skäl, någon bild på en färdig­behandlad bonsai­katt och inte heller, vilket är ett tydligt tecken på bluff, någon adress att be­ställa katter eller glas­burkar från. Men namn­­­listor mot den sedan länge av­slöjade bluffen cirkulerade ändå länge bland lätt­lurade djur­vänner på inter­net. Det har blivit en vandrings­sägen. – Se webb­sajten Snopes (länk). En över­­sikt över re­ak­tionerna finns här: länk. (Bonsai är det japanska ordet för ett kraftigt beskuret träd som ser ut som en miniatyr av ett fullstort träd.)

[bluff och båg] [djur] [dumhet] [ändrad 17 maj 2017]

klickbedrägeri

(click fraud) – försök att höja annons­intäkterna för internetannonser genom upprepat klickandelänken till anonsen. Det görs på sådana internet­annonser som betalas per klick, till exempel i Googles annons­system. Syftet är oftast att höja annons­mediets (webbsidans) förtjänst, men det kan också vara att skada annonsören genom att höja kost­naderna. – Klick­bedrägeri kan genomföras av en människa som klickar om och om igen på samma länk eller av ett program som gör samma sak auto­ma­tiskt, se klickfarm. – Mer i Wiki­pedia.

[bluff och båg] [webbpublicering] [ändrad 18 januari 2018]

hoax

bluff, falsarium – genom­arbetat försök att få folk att tro att något på­hittat är sant eller äkta. Detta kan göras som ofog eller skämt, som ett sätt att visa att folk är god­trogna, som ett sätt att få publicitet eller som led i bedrägeri. Det är inte kriminellt att göra en hoax, såvida den inte är led i ett brott. Om det är ett brott kallas det på engelska ibland för sting. – En hoax riktar sig nästan alltid till en stor publik. Om folk går på den upp­står kanske en vandringssägen. (Se också kräk­post och prank.) – En tavelförfalskning som görs enbart i vinst­syfte är ingen hoax (det är en fraud, bedrägeri), men en tavel­förfalskning som görs för att visa att folk är lätt­lurade är en hoax. På inter­net kan en hoax vara ett mejl som varnar för datavirus som inte finns längre (se virus­varning), som utlovar gratis mobil­tele­foner (se Anna Swelung) eller som försöker skapa moralpanik om något som inte har hänt (se bonsai kittens). De börjar som medvetna skämt och lever vidare som vandringssägner. – Sådana mejl brukar upp­mana mot­tagaren att genast skicka mejlet vidare till alla hon känner. Den ursprungliga avsändaren tycker att det är roligt att folk låter sig luras. – Ordet hoax kommer troligen av hocus (som i hokus pokus). Det har funnits på engelska sedan 1700‑talet och är alltså ingen dator­term, men hoaxes är vanliga på inter­net. – Jäm­för med fraud, Ponzi scheme, prank, scam och spoof. – Se också Museum of hoaxes (länk).

[bluff och båg] [källkritik] [ändrad 18 januari 2018]