Anonymous

  1. Anonymous – aktivist­grupp på internet. Del­­tag­arna är anonyma, och det finns ingen känd offentlig organi­sa­tion bakom namnet, inte heller några kända ledare. I princip kan vem som vill uttala sig under namnet Anonymous. Efter 2016 har det inte hörts mycket från Anonymous, men ett Twitterflöde publiceras under rörelsens namn, se på Twitter. – Politiska och andra aktioner har genomförts under namnet Anonymous, men också sa­botage och tra­kas­serier. (Se också Operation Antisec.) – Anony­mous har ”förklarat krig” mot terroristorganisationen ”Islamiska staten”, IS, och kartlade i mars 2015, i samarbete med hackar‑organisationerna Ctrlsec och Ghostsec, 9 200 Twitter-konton som tillhörde, eller påstods tillhöra, anhängare till IS. Listan publicerades på webbsajten XRSone. Efter IS mass­mord i Paris i novem­ber 2015 upp­repade Anonymous sin krigsförkla­ring mot IS. –Israel hotades i slutet av mars 2015 med electronic holocaust. Hösten 2015 inledde Anon­ymous Oper­ation KKK, även känd som Hoodsoff, med målet att ut­plåna Ku Klux Klan (se också Amped Attacks). Ett angrepp mot Donald Trump tillkännagavs i mars 2016, se #OpTrump. – Sedan 2013 anordnas demonstrationen Million mask march på initiativ av Anonymous. – 2012 startade Anonymous en sajt som skulle publicera läckta hemliga doku­ment, se Paranoia. – Ano­nymous är ofta, men inte alltid, kopplat till forumet /b/ på sajten 4chan. – Ano­nymous framställs ibland som en individ med övermänskliga egen­skaper, se till exempel här. – I videoinspelade tillkännagivanden representeras Anonymous av en man med Guy Fawkes‑mask. – Gruppen Cult of the dead cow var en uppenbar före­gångare till Anonymous. – Filmen We are legion: the story of the hacktivists (länk) av Brian Knappenberger från 2012 handlar om Anonymous, liksom boken Hacker, hoaxer, whistleblower, spy (länk) från 2014 av Gabriella Coleman (länk). – Se också stand alone complex. – Mer i Wikipedia;
  2. anonymous FTP, se FTP.

[aktivism] [hackare] [organisationer] [ändrad 22 augusti 2018]

OpenLeaks

nerlagd organisation och sajt för förmedling av läckta hemliga dokument, startad i december 2010 av en avhoppare från WikiLeaks. – Open­Leaks skulle, liksom WikiLeaks, ta emot dokument från olika källor, men till skillnad från WikiLeaks inte publicera dem för all­män­heten. I stället skulle do­ku­menten att göras till­gängliga för utvalda mottagare, som i sin tur kunde publicera dem. Det är inte känt ifall Open­Leaks någonsin har läckt något. Webbsidan openleaks.org hänvisade 2017 till en isländsk sajt. – Läs mer om OpenLeaks i artikeln ””This machine kills secrets”” av Andy Green­berg i tidskriften Wired: länk. (Greenberg har också skrivit en bok med samma namn.) Läs också Wikipedias artikel om Open­Leaks grundare Daniel Domscheit‑Berg. – Se också Paranoia.

[avslöjanden] [nerlagt] [ändrad 8 februari 2019]

Amiga

en populär hemdator på 1980- och 1990‑talen. – Amiga hade en för sin tid avancerad konstruk­tion med goda möjligheter att hantera bild och ljud. Den konkur­re­rade närmast med Apple och Atari, men slogs ut. Amiga blev aldrig mer än en hobby­dator, utom under en tid i Tyskland där den också användes på företag. – Amiga såldes av före­taget Commodore, som 1984 hade köpt det företag som utveck­lat datorn, Hi‑Toro. Den första Amigadatorn kom ut 1985, de sista 1996. Då hade Commodore gått i konkurs. – Amiga hade ett eget operativ­system, AmigaOS, som numera utvecklas av Hyperion (länk) på uppdrag av Amiga, se amigaos.net (från 2012). Det företag som tog över namnet Amiga (Amiga Inc.) förlorade rätten till namnet 2017. Det företaget tillverkade inte datorer, men datorer som kan köra AmigaOS tillverkas, eller har tillverkats, av fristående företag. Det finns också fristå­ende företag som samar­betar med företaget Amiga, och som till­verkar moder­kort för AmigaOS. Det italienska företaget Cloanto marknadsför Amiga‑emulatorer för Windows (amigaforever.com). – Namnet: Amiga är spanska och portugis­iska för vän­inna’. Commodore valde namnet för att företaget ville ha ett namn som kom före Apple och Atari i bokstavsord­ning. – Svenska användarföreningen för Amiga, Safir, finns på safir.amigaos.se. – Boken Generation 500: Amiga 500 tog mig dit jag ville (se generation500.com) av Jimmy Wilhelmsson (se spelpappan.se) kom ut 2017.

[persondatorer] [it-historia] [ändrad 26 april 2018]

Beurling, Arne

Svartvitt foto av Arne Beurling.
Arne Beurling.

(1905—1986) – svensk matematiker och kodknäckare. – Känd för att han 1940 räknade ut hur Nazitysk­lands kryp­te­rings-apparat Geheimfernschreiber, på svenska kallad G-skrivaren, fungerade. Han gjorde det med penna och papper på ett par veckor. Detta anses vara en minst lika stor bedrift som britternas knäckande av en annan tysk krypteringsapparat, Enigma. L M Ericsson till­verkade sedan egna utföranden av G‑skrivaren (se app, betydelse 2) som an­vändes för mekanisk dekryptering på vad som senare blev FRA. – Beurlings bedrift blev möjlig därför att tyskarna hade krävt att få skicka sin telegramtrafik till det ockuperade Norge över svenska ledningar. Sveriges regering protesterade för syns skull, men gav med sig för att få möjlighet att läsa tyskarnas meddel­anden. Även krypterade meddelanden till och från Tysklands ambassad i Stockholm avlästes. Sverige fick bland annat förhandskunskap om Nazitysklands invasion av Sovjet­uni­onen och varnade Sovjetunionen, men varningen togs inte på allvar. – Efter några år förstod tyskarna att svenskarna kunde läsa deras trafik och modifierade då G‑skrivarna så att svenskarna inte längre kunde dekryptera meddelandena. – Efter kriget blev Beurling professor vid Institute for advanced study i Princeton i USA, där han fick ta över Albert Ein­steins arbetsrum (se länk). – Läs mer i Svenska krypto­bedrifter av Bengt Beckman (1996; ny upplaga 2006). – TV-dokumentären G som i hemlig från 1994 finns på Youtube (länk) och i Öppet arkiv (länk). – En biografi om Arne Beurling och hans första fru, Britta Östberg, Kär­lekens kod och krigets av Lasse Eriksson (1949—2011) och Kristina Öst­berg Eriks­son, kom ut i slutet av 2015 (se länk). Den boken handlar mest om Beurlings och Östbergs privat­liv.

[kryptering] [personer] [underrättelseverksamhet] [ändrad 11 november 2018]

Daisy

  1. Digitalt anpassat informationssystem, DAISY –– inter­nationell standard för digitala talböcker. (Alltså inlästa böcker avsedda för blinda och syn­skadade.) – Daisy efter­liknar de möjlig­heter som finns i tryckta böcker. Det finns alltså inne­hålls­för­teck­ningar, sidnummer, möjlighet till sökning och man kan lämna bok­märken. –– Daisy utvecklades av svenska Talboks- och punkt­skrifts­biblioteket, numera Myndig­heten för till­gängliga media (länk) med början 1988, och är numera en inter­nationell standard som förvaltas av The Daisy Consortium, se daisy.org. Artikel om Daisys historia, se här;
  2. Bild från filmen 2001: Ett rymdäventyr där astronauten Dave Bowman stänger av datorn HAL.
    HAL sjunger Daisy.

    – to sing Daisy –– att avsluta något för gott, att stänga av en dator för sista gången. Uttrycket anspelar på en scen i filmen 2001: ett rymd­äventyr (se IMDb: länk) där datorn HAL sjunger sången ””Daisy”” (på svenska ””Isabella””, mer känd som ””På en bicykel gjord för två””) medan den successivt stängs av. –– Se detta klipp på Youtube: länk;

  3. – [to] daisy chain –– se kedjekoppla;
  4. – daisy wheel printer –– se skön­skrivare.

[böcker] [förkortningar på D] [jargong] [ljudinspelningar] [nätverk] [skrivare] [spelfilmer] [tillgängligt] [ändrad 3 juli 2017]

 

Raskin, Jef

(1944——2005) –– amerikansk program­utvecklare, initiativ­tagare till Apples Mac­intosh. –– Jef (stavas så) Raskin anställdes 1978 på Apple, då som an­svarig för publi­ka­tioner. Han började 1979 utveckla det som skulle bli Mac­intosh, först kallat Annie. Steve Jobs† arbetade då på datorn Lisa. Jobs gick så småningom över till Mac­intosh­projektet, och tog över det från Raskin, som sa upp sig 1982. – Raskin hade tänkt sig en enklare dator än den Mac­intosh som kom 1984. Raskin före­drog huvud­sak­ligen text­baserade an­vändar­gräns­snitt. Efter att han slutade på Apple arbetade han som konsult och skribent. I boken The humane interface (samman­fattning finns här) beskrev han ett nytt an­vändar­gräns­snitt, senare om­döpt till Archy. Archy kan studeras och laddas ner på webb­platsen The Raskin Center (länk). –– En film om Jef Raskin finns här. Ett alter­na­tivt an­vändar­gräns­snitt för Mac är upp­kallat efter Raskin, se raskinformac.com.

[användargränssnitt] [it-historia] [jef raskin] [personer] [ändrad 12 juni 2017]

Handduksdagen

Bild på handduk och texten Always know where your towel is Towel day May 25
Don’t panic.

(Towel day) –– högtidsdag som firas varje år den 25 maj. –– Hand­­duks­­dagen samman­­faller händelse­vis med Geek pride day, med årsdagen av premiären 1977 på den första Star Wars-filmen och med the glorious 25 May i Terry Pratchetts Discworld. –– Se towelday.org. –– Se också detta hand­duks­­inlägg från den inter­natio­nella rymdsta­tionen ISS: länk.

[års­dagar] [ändrad 24 maj 2017]

Wolfram, Stephen

engelsk-amerikansk matema­ti­ker (1959), känd som upp­hovs­man till ma­te­ma­tik­­pro­­gram­met Mathematica. Det har blivit det ledande pro­grammet för avancerad matematik. – Stephen Wolfram är också känd för boken A new kind of science (2002). I den hävdar han att den fysiska världen kan beskrivas som en cell­­automat. (Se wolframscience.com.) 2009 presenterade han en sökmotor av ny typ, se Wolfram Alpha. På 1980‑talet sam­arbetade Stephen Wolfram med Richard Feyn­man. – Se stephenwolfram.com.

[matematik] [personer] [ändrad 17 november 2017]

Whole earth catalog

nerlagd katalog som har haft stor betydelse för person­datorernas genom­brott. – Whole earth catalog startades 1968 av Stewart Brand, och kom att spela en viktig roll i den fram­­växande person­dator­kulturen i San Fran­cisco­området. – Whole earth catalog innehöll verktyg, böcker, elektronik, konst­materiel och annat. Målet var att till­handa­hålla verktyg för studier, själv­för­verk­ligande och för­ändring av världen. –Kata­logen kom ut regel­bundet 1968——1972, därefter mindre regel­bundet fram till 1998. Den bidrog till att sprida de första person­datorerna. – Steve Jobs har talat om Whole earth catalogs be­tyd­else för honom. Howard Rheingolds idéer har växt ur samma tradition. –– Forumet The Well uppstod ur Whole earth catalog. – Läs mer i boken What the dormouse said: How the sixties counter­culture shaped the personal computer industry (länk) av John Markoff och i Wikipedia.

[it-historia] [ändrad 2o17-03-28]