beställtryck

framställ­ning av tryckta böcker och annat material i enstaka exemplar till låg kostnad. Detta i kontrast till tra­di­tion­ella tryck­metoder som kräver att man trycker hundra­tals eller tusen­tals exemplar om man vill få en rimlig kostnad per exemplar. Dess­utom innebär beställ­tryck att kunden köper boken först, sedan trycks den. – Förutsättningen för beställ­tryck är dels att boken finns lagrad som datafil (så att man inte behöver sätta den), dels att tryckningen görs med avan­ce­rade laserskrivare som både trycker och binder boken (i stället för tradition­ella tryck­pressar med höga igångsättningskostnader). – Denna tryck­metod har flera fördelar:

  1. – det blir billigt att hålla böcker som sällan efter­frågas i lager. Kunderna kan köpa böcker som annars skulle vara ut­gång­na från förlaget. Allt som förlaget behöver göra är att tillhandahålla en utskrivbar fil. (Se långa svansen);
  2. bokens utformning kan anpassas till kundens önske­mål. Man kan till exempel trycka boken med större stil än vanligt;
  3. handböcker och läroböcker kan löpande hållas aktuella, och det blir ekonomiskt försvar­bart att införa även små ändringar. Varje köpare kan få en färsk utgåva.

– På engelska: print-on-demand. På svenska också: exemplar­tryck, styck­tryck, personligt tryck. – Se också Espresso book machine.

[bokutgivning] [tryckning] [ändrad 6 november 2019]

Espresso book machine

maskin för beställtryck (print-on-demand) från amerikanska företaget Ondemandbooks. – Affärsidén är att maskinen ska finnas där de bok­köp­ande kunderna finns – bokhandlar, kaféer, museer – och att den ska kunna skriva ut enstaka exemplar av böcker ur ett stort sortiment medan kunden väntar. Ma­skinen, baserad på en avancerad laserskrivare, trycker och binder en bok på tre fyra minuter. – Espresso book machine är kopplat till ett nätbaserat system, Espressnet (länk), med böcker som kan tryckas. Böckerna är lagrade som pdf‑filer. Böckerna kan tryckas i olika format och är, enligt företaget, omöjliga att skilja från böcker tryckta i vanliga tryck­e­rier. – Se ondemandbooks.com.

[tryckning] [ändrad 6 mars 2018]

desktop publishing

(DTP) – datorstödd sidredigering. Framställning av tryckfärdiga original till hela sidor för tidningar och andra trycksaker på dator med program som Pagemaker†, QuarkXPress och InDesign. Sidredigerare eller ori­gi­nal­are sätter samman sidorna med text och bild på sin bildskärmar och lämnar sedan sidorna direkt till tryckeriet som filer. – Desktop publishing blev möjligt i mitten av 1980‑talet tack vare programmet Pagemaker† för Macintosh i kombination med sidbeskrivningsspråket PostScript och de första ekonomiskt överkomliga laser­skrivarna (som gjorde att man kunde se hur sidorna blev på papper utan att behöva sätta igång ett helt tryck­e­ri). I början av 1990‑talet hade det blivit det allena­rådande sättet att fram­ställa original till tidningar och trycksaker. Termen används därför inte så mycket, eftersom den står för något som har blivit själv­klart. – Kallas ibland också för computer assisted publishing, CAP.

[grafik] [tryckning] [ändrad 4 maj 2017]

PODi

en avvecklad branschorganisation för företag som levererar produkter för beställtryck (print‑on‑demand). Organisationen grundades 1996 och avvecklades 2019; dess tillgångar övergick till APTech, Association for print technologies (se pressmeddelande). PODi har lanserat språket PPML för beställtryck. – PODi var en pseudoförkortning, som från början stod för Print on demand initiative. Senare kallade PODi sig i stället för the digital printing initiative. – PODis webbsida finns på podi.org.

[förkortningar på P] [organisationer] [nerlagt] [pseudoförkortningar][tryckning] [ändrad 6 november 2019]

korrektur

  1. – korrekturläsning (proofreading) – rättning av fel i text som ska tryckas eller publiceras elektroniskt. Korrektur gäller innehållet i dokumentet, till skillnad från preflight, som gäller de tekniska förut­sätt­ningarna för tryckning. Förutom att granska texten och påpeka faktafel ska korrekturläsaren ofta också granska det grafiska ut­förandet, alltså att sidorna som helhet ser ut som de ska. Det omfattar alltså granskning av illustra­tioner, annan dekor, pagi­nering och sid­hän­visningar. – På engelska brukar proofreading syfta på text­gransk­ningen, medan proofing syftar på gransk­ning av att dokumentet som helhet har önskat utseende;
  2. – sidor som har granskats av korrektur­läsare och lämnas tillbaka till tryckeriet för införande av rätt­elser. – Jäm­för med avdrag;
  3. – korrekturet – avdelning som läser korrektur på tidning eller förlag.

– På engelska: proof.

[massmedier] [tryckning] [ändrad 5 februari 2019]

robotförlag

bokförlag som ger ut text från Wiki­pedia (eller andra källor) som böcker. Sådana böcker kallas för robotböcker. Böckerna är vanligtvis tryckta. Det är oftast facklitteratur inom snävt specialiserade områden. Eftersom ingen redaktör granskar inne­hållet, mer än möjligt­vis ytligt, är kvaliteten ofta låg med upprepningar och luckor, även om fakta­upp­gifter kan vara korrekta. – Text från Wikipedia får användas fritt och utan avgift, så utgivningen behöver inte vara olaglig. Däremot ser många den som ett geschäft, dels därför att informationen är till­gänglig gratis på internet, dels därför att bibliotek och andra institutioner luras att köpa in böckerna, som ofta är mycket dyra. – Böckerna ges ofta ut under påhittade för­fattar­namn, se robotförfattare. – Jäm­för med content farm.

[bluff och båg] [bokutgivning] [ändrad 28 juni 2018]

fold

om press: det horisontella mittvecket på en tryckt dagstidning. – Above the fold – över vecket, alltså på den övre halvan av sidan, i synnerhet förstasidan: där står de viktigaste nyheterna, som man ser direkt. (Gäller i synnerhet dagstidningar i fullformat, som numera är ovanligt.) Motsvarande på webbsidor: ovanför kanten – på den del av webbsidan som man ser direkt utan att behöva rulla. – Below the fold – se nedanför kanten.

[publicering] [webben] [ändrad 9 december 2019]

robotbok

bok som är sammanställd av text från Wikipedia eller från andra källor på internet. – Robotböcker har blivit en stor del av internetbokhandlarnas utbud. Böckerna sammanställs av program som letar upp och kopierar information om de ämnen som böckerna handlar om. Detta är inget brott mot upphovsrätten, åtminstone inte om förlagan är Wikipedia, eftersom innehållet på Wikipedia får kopieras fritt. Däremot är robotböckernas faktiska värde litet, eftersom köparna kan läsa innehållet gratis på internet. Den mänskliga redaktionella insatsen brukar vara minimal. – Robotböcker ges ut av robotförlag och de personer, verkliga eller fiktiva, som står som författare kallas för robotförfattare.

[bluff och båg] [bokutgivning] [ändrad 28 juni 2018]

robotförfattare

(robot author) – verklig eller fiktiv person som uppges vara författare till böcker som i själva verket är sammanställningar av text ur Wiki­pedia eller andra källor. – Ibland tillhör författarnamnet en riktig människa som sätter sitt namn på sådana böcker. I andra fall har ut­givaren hittat på författarnamnet, som inte kan knytas till någon bestämd människa. – Robotförfattare känne­tecknas ofta av en omänsklig produktivitet. Några av dem har gett ut hundra­tals böcker på några få år. Affärsidén brukar vara att sälja böckerna till företag och bibliotek till höga priser. Böckerna är ofta snävt specialiserad facklitteratur inom områden där det är så ont om aktuell facklitteratur att robot­böckerna blir köpta obe­sedda. – Verksamheten är oftast inte olaglig, efter­som text från Wikipedia får användas fritt. Det finns så kallade robotförlag som specialiserar sig på att ge ut böcker av robotförfattare, robotböcker. – Se också Heinz Duthel och Philip M Parker. – Läs också om SCIgen.

[bluff och båg] [bokutgivning] [fiktiva personer] [ändrad 28 juni 2018]