en maskin för beställtryck (print-on-demand) från amerikanska företaget Ondemandbooks. – Affärsidén är att maskinen ska finnas där de bokköpande kunderna finns – bokhandlar, kaféer, museer – och att den ska kunna skriva ut enstaka exemplar av böcker ur ett stort sortiment medan kunden väntar. Maskinen, baserad på en avancerad laserskrivare, trycker och binder en bok på tre fyra minuter. – Espresso book machine är kopplat till ett nätbaserat system, Espressnet (länk), med böcker som kan tryckas. Böckerna är lagrade som pdf‑filer. Böckerna kan tryckas i olika format och är, enligt företaget, omöjliga att skilja från böcker tryckta i vanliga tryckerier. – Se ondemandbooks.com.
[tryckning] [ändrad 6 mars 2018]
(DTP) – datorstödd sidredigering. Framställning av tryckfärdiga original till hela sidor för tidningar och andra trycksaker på dator med program som Pagemaker†, QuarkXPress och InDesign. Sidredigerare eller originalare sätter samman sidorna med text och bild på sin bildskärmar och lämnar sedan sidorna direkt till tryckeriet som filer. – Desktop publishing blev möjligt i mitten av 1980‑talet tack vare programmet Pagemaker för Macintosh i kombination med sidbeskrivningsspråket PostScript och de första ekonomiskt överkomliga laserskrivarna (som gjorde att man kunde se hur sidorna blev på papper utan att behöva sätta igång ett helt tryckeri). I början av 1990‑talet hade det blivit det allenarådande sättet att framställa original till tidningar och trycksaker. Termen används därför inte så mycket, eftersom den står för något som har blivit självklart. – Kallas ibland också för computer assisted publishing, CAP.
[grafik] [tryckning] [ändrad 4 maj 2017]
en avvecklad branschorganisation för företag som levererar produkter för beställtryck (print‑on‑demand). Organisationen grundades 1996 och avvecklades 2019; dess tillgångar övergick till APTech, Association for print technologies (se arkiverat pressmeddelande). PODi lanserade språket PPML för beställtryck. – PODi var en pseudoförkortning, som från början stod för Print on demand initiative. Senare kallade PODi sig i stället för the digital printing initiative. – PODis webbsida finns på podi.org.
[förkortningar på P] [organisationer] [nerlagt] [pseudoförkortningar][tryckning] [ändrad 2 april 2020]
- – korrekturläsning (proofreading) – rättning av fel i text som ska tryckas eller publiceras elektroniskt. – Ett korrektur är, i strikt terminologi, ett avdrag där korrekturläsaren har angett vad som ska rättas. Ett avdrag är i sin tur en utskrift av texten, lämnad till korrekturläsaren för korrekturläsning. Avdraget kallas alltså i strikt typografiskt språkbruk inte för korrektur förrän korrekturläsaren har gått igenom det och markerat vad som ska ändras. Men ofta kallas även avdraget för korrektur. Hela proceduren kan givetvis utföras papperslöst, men det är ofta enklast att markera ändringarna på en utskrift. – Korrekturläsning gäller innehållet i dokumentet, till skillnad från preflight, som gäller de tekniska förutsättningarna för tryckning. Förutom att granska texten och påpeka faktafel ska korrekturläsaren ofta också granska det grafiska utförandet, alltså att sidorna som helhet ser ut som de ska. Det omfattar alltså granskning av illustrationer, annan dekor, paginering och sidhänvisningar. – På engelska brukar proofreading syfta på textgranskningen, medan proofing syftar på granskning av att dokumentet som helhet har önskat utseende;
- – sidor som har granskats av korrekturläsare och lämnas tillbaka till tryckeriet för införande av rättelser. – Jämför med avdrag;
- – korrekturet – avdelning som läser korrektur på tidning eller förlag.
– På engelska: proof.
[massmedier] [tryckning] [ändrad 16 februari 2022]
teknisk förhandskontroll av material som ska tryckas. – Kontrollen gäller att dokumentet är färdigt för tryck, till exempel att alla bilder finns med och att tryckeriet har de typsnitt som behövs. Det är inte samma sak som korrekturläsning. – Ordet: Preflight syftar på den checklista som används för att kolla flygplan innan de får lyfta.
[tryckning] [ändrad 2 april 2020]
bokförlag som ger ut text från Wikipedia (eller andra källor) som böcker. Sådana böcker kallas för robotböcker. De sammanställs nämligen ofta av självgående program (bottar) som söker efter och kopierar text från Wikipedia och andra källor. Böckerna är vanligtvis tryckta, ofta som beställtryck. Det är oftast facklitteratur inom snävt specialiserade områden. Eftersom ingen redaktör granskar innehållet, mer än möjligtvis ytligt, är kvaliteten ofta låg med upprepningar och luckor, även om faktauppgifter kan vara korrekta. – Text från Wikipedia får användas fritt och utan avgift, så utgivningen behöver inte vara olaglig. Däremot ser många den som ett geschäft, dels därför att informationen är tillgänglig gratis på internet, dels därför att bibliotek och andra institutioner luras att köpa in böckerna, som ofta är mycket dyra. – Böckerna ges ofta ut under påhittade författarnamn, se robotförfattare. – Jämför med content farm.
[bluff och båg] [bokutgivning] [ändrad 28 juni 2018]
- – sortering i bokstavsordning (eller annan standardordning);
- – ordnande av innehållet i en databas i en bestämd ordning; att kollatera (to collate);
- – på tryckerier: att se till att tryckarken kommer i rätt ordning (så att bokens sidor kommer i rätt följd).
–På engelska: collation.
[databaser] [språk] [tryckning] [ändrad 30 maj 2020]
(PPML) – ett XML‑baserat språk för digital lagring av material som ska tryckas som beställtryck. PPML utvecklades omkring år 2000 av branschorganisationen PODi†, sedan 2019 övertagen av APTech (printtechnologies.org). – Läs mer om PPML här (nere sedan februari 2020).
[tryckning] [xml] [ändrad 26 september 2020]