LTE

  1. – Long term evolution – tekniken bakom 4g. – Se också LTE Advanced. – LTE är egent­ligen namnet på ett projekt för vidare­utveck­ling av 3g‑tekniken för mobil­tele­foni. Ett mål för projektet var att komma fram till 4g genom att vidareutveckla 3g-tek­niken. Operatör­erna skulle då slippa att bygga helt nya nät. Men den specifika­tion som först utveck­lades för LTE uppfyllde inte Internationella teleunionen­ ITU:s krav på 4g, så en ny standard, LTE Advanced, togs fram. När det talas om LTE i tidningar och reklam är det oftast LTE Advanced som avses. – LTE i dess ursprung­liga form ger en överförings­takt på 100 megabit per sekund. Andra egen­skaper är snabb uppkoppling, sänkta kostnader och låg energi­förbruk­ning. Tekniken var från början inte avsedd för röst­samtal, utan för data, men se VoLTE (voice over LTE). – Long term evolution är ett projekt inom samarbets­gruppen 3gpp. – Läs mer på projektets webb­plats här;
  2. – se line terminal equipment.

[datakommunikation] [förkortningar på L] [mobilt] [standarder] [ändrad 4 maj 2017]

Aquila

  1. Bild av hur Aquila skulle kunna se ut. Som en ovanligt smal bumerang mot solnedgång.
    Skiss av drönaren Aquila.

    – ett obemannat solkraftsdrivet flygplan som ska ge trådlös internet­anslutning i områden där det saknas. Aquila har utvecklats av Face­book, och blev känt sommaren 2015. Ett exemplar provflögs i juli 2016. Till skillnad från andra obemannade flyg­plan, drönare, är Aquila mycket stort. Ving­bredden är 42 meter – som ett stort passa­gerar­plan. Men planet väger bara lite över 400 kg. Det ska flyga på mycket hög höjd, 20 000—25 000 meter (passa­gerar­plan brukar flyga på 10 000 meters höjd), och beräknas därifrån kunna ge trådlös täckning i ett område med en dia­meter på ungefär 80 kilo­meter. Planet ska laddas upp med sol­energi under dagen och går då upp på högre höjd; på natten får det förlora höjd för att spara energi. Men det behöver i princip aldrig landa. – Aquila ingår i Face­books projekt internet.org (info.internet.org). – Jäm­för med Googles Project Loon;

  2. – ett system för utveckling av produkter för sakernas inter­net, se aquila.io (bara på spanska).

– Ordet: Aquila är latin för örn.

[flyg] [internet] [sakernas internet] [trådlöst] [ändrad 24 september 2018]

XDSL

sammanfattande beteckning på DSL, digital subscriber line, av alla slag. X:et står för ’okänd’, eftersom det finns en hel familj av DSL-tekniker med för­­­kort­­­ningar som slutar på DSL.

[bredband] [förkortningar på X] [ändrad 23 juni 2017]

VDSL

Very high bit-rate DSL – teknik för dataöverföring i mycket hög takt över det vanliga telefonnätet. En typ av DSL. Med VDSL kan abonnenten ta emot data med upp till 52 megabit per sekund och sända data med upp till 16 megabit per sekund. VDSL är alltså en asymmetrisk form av DSL, precis som ADSL, men VDSL är snabbare. En nackdel är att VDSL inte kan användas om det är längre än 1–1,5 kilometer mellan telestation och abonnent.

[bredband] [förkortningar på V] [ändrad 30 juni 2017]

gi-fi

  1. – allmän beteckning på trådlösa nätverk med en kapacitet på mer än en gigabit per sekund. Det mest kända exemplet på sådana trådlösa nätverk är wigig;
  2. – tidigare namn på en sådan teknik som utvecklades på den australiska forskningsinstitutionen Nicta, numera del av CSIRO (länk). Den kallas numera för Ultra high-speed wireless networks.

[bredband] [trådlöst]

flat rate

fast avgift, fast taxa, fast pris – ut­trycket kan ha flera betyd­elser inom data- och tele­­kommu­nika­tion, till exempel:

  1. – fast månadspris (det vanliga för DSL- och andra bredbands‑abonnemang, oavsett hur mycket man surfar). Alternativt: fast pris för annan tidsperiod. Eller:
  2. – fast minutavgift (samma minutavgift oberoende av vart man ringer eller vilken tid på dygnet det är).

– Uttrycket flat rate bör helst inte över­­sättas utan att man först tar reda på vilket slags flat rate som avses.

ADSL

asymmetrical digital subscriber line – den äldsta och mest kända formen av DSL. – DSL är en teknik för snabb internet­anslutning genom det vanliga tele­nätet. ADSL har sedan länge ersatts av andra, liknande tekniker med namn som oftast slutar på DSL (men se G.fast). Namnet ADSL används ändå ibland när man i själva verket talar om nyare typer av DSL. – ADSL utvecklades som ett sätt att tillhandahålla bredband genom telenätet till privatpersoner och småföretag. Det sågs som ett provisorium i väntan på anslutning genom optiska fibrer. På 2010‑talet har det i stället allt mer ersatts av dataöverföring genom 3g– och 4g-nätet, förutom genom fiber. – I ur­­sprunglig ADSL kom man upp till ungefär 500 kilo­bit per sekund, vilket då var mycket jämfört med de maximalt 56 kilo­bit per sekund som vanliga modem klarade. Nyare former av DSL kan komma upp i hundra mega­bit per sekund, i bästa fall en giga­­bit per sekund. – Namnet: ADSL kallas för asym­metriskt därför att abonnenten har hög band­bredd till sig, men låg band­bredd från sig. Man räknar med att abonnenterna vill ta emot stora filer som digital video och musik, men att de mest sänder mindre filer som e‑post.

[bredband] [ändrad 31 december 2017]

Project Loon

Googles försök att ge fattiga områden tillgång till internet genom ballonger. – 300 ballonger ska sväva fritt på ungefär 20 kilometers höjd. Varje ballong ska vara försedd med sändare och mottagare som drivs av solenergi. Ballongerna kommunicerar med basstationer på jordytan, utspridda med ungefär hundra kilometers avstånd. Varje ballong kan ge internetanslutning till ett område på 1250 kvadratkilometer. – Ballongerna rör sig fritt med vindarna, men kan ändå fjärr­styras genom att man låter dem gå upp och ner i luft­lagren, som rör sig i olika riktningar. Projektet påbörjades 2013. – Namnet: Loon är kort för balloon, men betyder också lom (fågeln), och anspelar troligen också på loony – spritt språngande. – Se loon.co. – Läs också om Skybender och om Facebooks projekt Aquila.

[bredband] [experimentell teknik] [världsförbättring] [ändrad 24 september 2018]

DSL

  1. – digital subscriber line – teknik för snabb internet­anslutning genom tele­nätet. – Den äldsta och mest kända formen av DSL, ADSL, har sedan länge ersatts av snabbare varianter av DSL som VDSL och VDSL2 samt G.fast. Ändå talar man ofta om ADSL när man menar nyare former av DSL. Medan ADSL först klarade 500 kilo­bit i sekunden klarar VDSL2 100 mega­bit i sekunden eller mer, och G.fast klarar en giga­bit i sekunden på korta avstånd. – DSL ut­vecklades på 1990‑talet för att man skulle kunna erbjuda bred­band över det vanliga tele­nätet till abonnenter som saknade optisk fiber­an­slut­ning. DSL sågs då som en övergångslösning. – Tekniskt fungerar DSL så att data­kommu­ni­ka­tionen sker på mycket höga fre­kvenser i tele­nätet. Fre­kvens­erna är så höga att de inte stör telefon­samtal. (Se frekvens­delning.) Man kan därför tala i tele­fon och använda DSL sam­tidigt. DSL för­ut­sätter att sär­skild ut­rustning, DSLAM, monteras i tele­stationen. – Abonnenten måste ha ett DSL‑modem och en delnings­dosa (splitter) som skickar telefon­samtal till tele­fonen och data­kommunikation till DSL‑modemet. Hur snabb för­bindelsen faktiskt blir hänger på av­ståndet till tele­stationen. Ju snabbare DSL‑teknik man an­vänder, desto kortare räck­vidd har signalen från tele­stationen. – DSL används mest av privat­personer och små­företag som vill ha bredband utan att behöva dra nya kablar;
  2. – DSL, se Damn small Linux.

[bredband] [förkortningar på D] [linux] [ändrad 20 juli 2017]