unbundling

separation, uppdelning, avmonopolisering; även: avknoppning –– uppdelning av ett ”paket” av varor eller tjänster i mindre delar (för att främja konkurrens);– inom telefoni: separation av driften av tele­nätet och förmedlingen av telefon­sam­tal (och eventuellt andra tjänster) så att inte samma företag har hand om båda; LLUB eller LLU –– local loop unbundling – konkurrens om access­nätet. –– När det gäller Micro­soft användes ordet om EU:s krav att Windows inte skulle levereras med webb­läsaren Internet Explorer som förval. – Avknoppning betyder att ett företag delas upp i flera.

[bredband] [produkter och tjänster] [telefoni] [webbläsare] [ändrad 17 november 2018]

ubikvitär

(ubiquitous) –– på svenska också ubik –– tillgänglig överallt, befintlig överallt, som finns överallt; ubiquitous computing: ubikvitära eller ubika it‑system, ubikvitär eller ubik it –– om information och kommu­nika­tion som är tillgäng­liga genom it‑system överallt och när som helst. Kallas också för ubikom eller ubikomp:

  1. – om it‑system som är inte­gre­rade i omgiv­ningen och lätt till­gäng­liga; som fungerar utan tradi­tio­nella användar­gräns­snitt som bildskärm och tangent­bord. – Ut­trycket ubiqui­tous computing myntades 1988 av den ameri­kanska forskaren Mark Weiser. Han beskrev den 1991 i artikeln ”The Computer for the 21st Century” i Scien­tific American (länk). Hans vision kan beskrivas som ett avancerat trådlöst nät med inte­grerade handdatorer, stora bild­skärmar på väggarna och servrar. Mark Weiser tänkte sig ett samspel mellan datorer i olika storlekar: inch devices, foot devices och yard devices. Numera räknas också företeelser som ”intelli­genta hus”, kroppsburna datorer och datorer som är integrerade i vardags­föremål (sakernas internet) som ubikvitära system;
  2. – i Japan används termen i betydelsen att trådlös bred­bands­anslut­ning till internet ska vara tillgänglig överallt i landet.– – Läs också om u‑samhället, pervasive computing och intelligent miljö (ambient intelligence).

[bredband] [it-system] [sakernas internet] [språktips] [ändrad 6 juli 2018]

 

carrier

  1. – nätgrossist, stamnätsoperatör –– företag (operatör) som till­handa­håller kapaci­tet i tele- eller data­nät till andra före­tag. De andra före­tagen kan vara tjänste­leveran­törer eller andra carriers. –– Carrier över­sätts ibland med nät­operatör, men det ordet används också synonymt med operatör, så termen kan lätt miss­förstås. Ett och samma före­tag kan vara både carrier och tjänste­leveran­tör. – Skilj mellan carrier och access­nät­operatör. En carrier kan äga ett stam­nät eller stads­nät utan att samtidigt äga access­nätet;
  2. – kort för carrier wave –– se bärvåg. I mobiltelefoni kan det också över­sättas med kanal. Det syftar inte bara på själva bärvågens frekvens utan på det omgivande frekvensbandet som är nödvändigt för att man ska kunna överföra information (se bredband);
  3. – hållare –– standardiserat ”fodral” för blad­server eller hård­disk, anpassad för spåren i racket.

[datakommunikation] [hårdvara]

802.16a

specifikation för trådlösa stadsnät med en räckvidd på upp till 50 kilo­meter. Den ingår i wimax. Standarden fastställdes 2003. Den använder radiofrekvenser mellan 2 och 11 gigahertz, och kan sända data med upp till 75 megabit per sekund. –– Läs mer här.

isdn

– förkortning för integrated service device network –– teknik för digital dataöverföring via det vanliga telefonnätet:

  1. – ””vanlig”” isdn var en tjänst som på 1980- och 1990-talet erbjöds till privat­personer och små­företag som ett snabbare alternativ till modem. Det har trängts ut av dsl och mobil teknik. – Isdn av denna typ gav data­över­föring med upp till 128 kilobit per sekund, jämfört med högst 56 kilobit per sekund för modem. Vänte­tiden innan data­kom­mu­ni­ka­tion­en kom igång var nästan omärklig, och man kunde tala i telefon samtidigt som man skickade data. An­slut­ning till tele­nätet skedde med en terminal­adapter med an­slut­ningar för dator, telefon och fax. – Nack­delen med isdn var, förutom priset, att det behövdes två telefon­linjer. I början av 00‑talet kon­kur­re­rade därför dsl, som klarar sig med en telefon­linje och dessutom är mycket snabbare, ut isdn;
  2. – teknik för överföring av stora data­mängder över tele­fon­nätet. Alltså avsett för större företag och or­ga­ni­sa­tioner. Den inter­nation­ella isdn-standarden fastställdes 1984 och reviderades 1988. Isdn-standarden omfattar, förutom ”vanlig isdn”, andra standarder för data­kom­mu­ni­ka­tion i större skala över tele­nätet, nämligen T1, T1C, T2, T3 och T4.

PPPoE

point-to-point protocol (PPP) over ethernetprotokoll som hanterar en dators anslutning till internet över en bredbandsförbindelse. – Föregångaren PPP var utvecklad för uppringda förbindelser, alltså med modem över telefontråd. Med andra ord en kretskopplad anslutning där man disponerar linjen hela tiden tills kommunikationen avslutas. När man kommunicerar över bredband används i stället paketförmedlande teknik där meddelandena delas upp i småbitar som överförs oberoende av varandra. Detta innebär andra förutsättningar, bland annat för säkerhet, vilket ställer nya krav på protokollet. PPPoE är utvecklat för att vara likvärdigt med PPP.

[bredband] [förkortningar på P] [internet] [ändrad 21 februari 2018]

bredband

(broadband) –– dataöverföring med hög kapacitet. Amerikanska FCC sätter 2018 nedre gränsen för bredband vid 25 megabit per sekund för ingående data till abonnenten och 3 megabit per sekund för utgående. Men när det runt år 2000 började bli vanligt med snabbare data­­över­föring än med telefon-modem, som klarade maximalt 56 kilobit per sekund, så kallades allt som var märkbart snabbare för bred­band. De första ADSL-tjänsterna kom i bästa fall upp till runt 400 kilobit per sekund. I början av 00‑talet satte IT‑kommis­sionen upp målet att alla skulle ha tillgång till fem megabit per sekund. Ka­pa­ci­teten (data­takten) i bredband ska vara tillräcklig för att man ska kunna ta emot och skicka röst­samtal, musik, tv och video. I EU:s Europeiska kodex för elektronisk kommunikation från 2018 sätts målet att alla ska ha tillgång till minst 100 megabit per sekund för nerladdning. –– Jäm­för med band­bredd och se också DSL och smal­band (narrow­band).

[bredband] [ändrad 3 december 2018]