DTM

dynamic synchronous transfer mode – en bredbands­teknik som är anpassad för att klara ljud och video i realtid, till exempel direktsändning av fotbollsmatcher över internet. – DTM utvecklades på 1990‑talet på KTH i Stockholm och marknads­förs sedan dess av företaget Net Insight, grundat 1997. Sedan länge är det grunden för Net Insights produkt Nimbra (länk). DTM  har blivit allmänt accepterat för ström­mande medier. DTM har spikats som standard av den europe­iska organisationen ETSI.

[bredband] [förkortningar på D] [standarder] [strömmande] [ändrad 11 maj 2020]

Aquila

  1. Bild av hur Aquila skulle kunna se ut. Som en ovanligt smal bumerang mot solnedgång.
    Skiss av drönaren Aquila.

    – ett planerat obemannat solkraftsdrivet flygplan som skulle ge trådlös internetanslutning i områden där det saknades. Projektet avvecklades 2018. – Aquila utvecklades av Face­book, och blev känt sommaren 2015. Ett exemplar provflögs i juli 2016. Till skillnad från andra obemannade flyg­plan, drönare, var Aquila mycket stort. Ving­bredden var 42 meter – som ett stort passagerarplan. Men planet vägde bara lite över 400 kg. Det skulle flyga på mycket hög höjd, 20 000—25 000 meter (passagerar­plan brukar flyga på 10 000 meters höjd), och beräknades därifrån kunna ge trådlös täckning i ett område med en diameter på ungefär 80 kilometer. Planet skulle laddas upp med solenergi under dagen och då gå upp på högre höjd; på natten skulle det få förlora höjd för att spara energi. Men det skulle i princip aldrig behöva landa. – Aquila ingick i Facebooks projekt internet.org , numera Facebook Connectivity (facebook.com/connectivity). – Det uppges att Facebook därefter samarbetar med flygplanstillverkaren Airbus om ett liknande projekt, Zephyr. – Jämför med Googles Loon†;

  2. – ett system för utveckling av produkter för sakernas internet, se aquila.io (borttagen);
  3. – ett amerikanskt it-säkerhetsföretag, se aquilagroup.com

– Ordet: Aquila är latin för örn.

[bredband från himlen] [drönare] [flyg] [internet] [nerlagt] [sakernas internet] [ändrad 2 juli 2021]

Project Titan

  1. – ett hemlighetsfullt Apple‑projekt för utveckling av en elbil. (Tidigare också känt som iCar.) – I en intervju i juni 2017 bekräftade Apples vd Tim Cook att Apple utvecklar system för självkörande bilar, men inte tänker utveckla någon egen bil, se intervju i Bloomberg. – Rykten om bil­projektet spreds i början av 2015 när Apple rekryterade experter från Tesla och Daimler. Det ryktades också att Apple tänkte köpa Tesla. En besynnerlig bil som körde omkring i Silicon Valley, och som tillhörde Apple, bidrog till ryktena, men det var troligen en bil som Apple använde för att fotografera hus för Apples motsvarighet till Googles Street view. – Apple besökte, enligt The Guardian (länk), i augusti 2015 en militär­bas i Kalifor­nien som används för testning av bilar. Hösten 2016 var det stor personalomsättning i projektet: många blev uppsagda eller sa upp sig, men samtidigt nyanställdes ungefär lika många. Det hade troligen samband med en ny inriktning: inte längre att utveckla en bil, utan ett styrsystem för självkörande bilar. I februari 2019 meddelade Apple att ytterligare 200 anställda i projektet ska sägas upp. – Kommentatorer har påpekat att biltill­verk­ning och för­sälj­ning har en helt annan affärsmodell än vad Apple är vant vid, bland annat för att vinstmarginalerna är mycket lägre. – I november 2021 skrev Bloomberg News (bloomberg.com…) att Apple kommer att presentera en förarlös bil 2025. Apple kommenterade inte. Men i december 2022 skrev Bloomberg News (se här) att Apples bil kommer först 2026, och att den blir till stor del självkörande, men inte förarlös;
  2. – tidigare namn på ett hemlighetsfullt projekt från Google / Alphabet för att tillhandahålla bredband från högtflygande drönare, inlett 2014. Namnet ändrades 2016 till Skybender. – Namnet Titan syftade på en drönare från företaget Titan Aerospace, som Google köpte 2014. Men efter att en drönare från Titan Aerospace kraschade 2015 avbröt Google / Alphabet satsningen på den drönaren.

[bilar] [bredband från himlen] [drönare] [flyg] [namnbyte] [ändrad 12 december 2022]

delningsdosa

(splitter) – anordning som behövs för DSL: dosan delar upp signalen från telefon­­jacket i vanliga telefonsamtal och data­kom­mu­ni­ka­tion och skickar signalerna vidare i varsin ledning. Ledningarna går till telefonen respektive DSL‑modemet. Det fungerar också i andra riktningen: del­nings­­dosan tar emot signaler från telefonen och DSL‑modemet och sänder båda i samma ledning till telefon­­jacket. Delningsdosan är en liten dosa eller propp som kopplas in direkt efter huvud­jacket. Tekniskt är det ett filter som separerar lägre frekvenser (röstsamtal) från höga frekvenser (DSL‑signalen). – Ordet delningsdosa kan också användas om andra anordningar som delar upp samman­­satta signaler på liknande sätt.

[dsl] [telefoni] [ändrad 31 mars 2020]

G.fast

en standard för dataöverföring med en giga­bit i sekunden i koppar­nät (telefonledningar). – Den hastigheten får man bara när av­ståndet till telestationen är högst 100 meter. Om avståndet är 250 meter minskar hastigheten till 150 mega­bit per sekund. – G.fast är en DSL‑teknik. Den ska användas för anslutning av hushåll och småföretag när det inte är praktiskt möjligt med optisk fiber (FTTH). G.fast blev standard 2014 – se dokument från ITU (länk). Fast i standardens namn uppges stå för fast access to subscriber terminals, troligen en bakronym.

[bakronymer] [dsl] [förkortningar på G] [standarder] [ändrad 24 september 2022]

XDSL

sammanfattande beteckning på DSL, digital subscriber line, av alla slag. – X:et står för okänd, eftersom det finns en hel familj av DSL‑tekniker med förkortningar som slutar på DSL.

[dsl] [förkortningar på X] [ändrad 23 juni 2017]

VDSL

Very high bit-rate DSL – teknik för dataöverföring i mycket hög takt över det vanliga telefonnätet. En typ av DSL. Med VDSL kan abonnenten ta emot data med upp till 52 megabit per sekund och sända data med upp till 16 megabit per sekund. VDSL är alltså en asymmetrisk form av DSL, precis som ADSL, men VDSL är snabbare. En nackdel är att VDSL inte kan användas om det är längre än 1–1,5 kilometer mellan telestation och abonnent.

[dsl] [förkortningar på V] [ändrad 30 juni 2017]

nerströms

  1. nerströmskomponent – downstream component – komponent i ett mjukvarusystem som gör något som ligger nära det som användaren ser och använder. Den är beroende av andra komponenter som kallas för uppströmskomponenter. Ett program som ritar diagram är till exempel nerströms i förhållande till den databas (uppströms) som den hämtar data från;
  2. – datakommunikation från inter­net­opera­tör till abonnent. Trafik i andra rikt­ningen går uppströms (up­stream). – Jäm­för med nerladdning och nerlänk.

– På engelska: downstream.

[datakommunikation] [ändrad 4 september 2022]