operatör

  1. – företag som förmedlar tele- eller datakommunikation från kund till abonnent (tjänsteleverantör). Även: företag (carrier) som tillhandahåller kapacitet för tele- eller datatrafik till andra företag. Som operatörer räknas även rena tjänsteleverantörer som saknar eget fysiskt nät. (Operatörer är däremot inte företag som tar emot datafiler eller fax, skriver ut dem och levererar utskrifterna till mottagaren, vilket till exempel Posten gör med räkningar.) –Som tele- och datakommunikation räknas tele­fon­sam­tal, fax, e‑post, webbsidor, chatt, internettelefoni och andra former av elek­tron­isk kommunikation, vare sig de sker genom telenätet, mobilnätet, kabel‑tv‑nätet eller något annat nät. – Ibland räknas bara företag med eget fysiskt nät som operatörer. Men enligt den svenska telelagens definition är tjänste­leverantörer också teleoperatörer. Det är underförstått att tele- och data­trafik förutsätter samarbete mellan flera operatörer. Det som räknas i varje enskilt fall är det företag som skickar räkningen. – På engelska: service provider eller operator;
  2. handhavare, användare: människa som sköter en maskin eller liknande. – På engelska: operator.

[datakommunikation] [företagstyper] [yrken] [ändrad 14 februari 2020]

ubikvitär

(ubiquitous) – på svenska också ubiktillgänglig överallt, befintlig överallt, som finns överallt; ubiquitous computing: ubikvitära eller ubika it‑system, ubikvitär eller ubik it – om information och kommunika­tion som är tillgäng­liga genom it‑system överallt och när som helst. Kallas också för ubikom eller ubikomp. – Ordet var ett trendord på 00‑talet; tillgången på mobilt bredband och sakernas internet har sedan dess gjort att det har blivit överspelat.

  1. – om it‑system som är inte­gre­rade i omgiv­ningen och lätt till­gäng­liga; som fungerar utan traditio­nella användar­gräns­snitt som bildskärm och tangent­bord. – Ut­trycket ubiqui­tous computing myntades 1988 av den ameri­kanska forskaren Mark Weiser. Han beskrev den 1991 i artikeln The Computer for the 21st Century i Scien­tific American (länk). Hans vision kan beskrivas som ett avancerat trådlöst nät med inte­grerade handdatorer, stora bild­skärmar på väggarna och servrar. Mark Weiser tänkte sig ett samspel mellan datorer i olika storlekar: inch devices, foot devices och yard devices. Sådant som intelli­genta hus, kroppsburna datorer och datorer som är integrerade i vardags­föremål (sakernas internet) kan också räknas som ubikvitära system;
  2. – i Japan används termen i betydelsen att trådlös bred­bands­anslut­ning till internet ska vara tillgänglig överallt i landet. På japanska: yubikitasu.

– Läs också om u‑samhället, pervasive computing och intelligent miljö (ambient intelligence).

[bredband] [it-system] [sakernas internet] [språktips] [ändrad 11 januari 2020]

carrier

  1. – nätgrossist, stamnätsoperatör – företag (operatör) som till­handa­håller kapaci­tet i tele- eller data­nät till andra före­tag. De andra före­tagen kan vara tjänste­leveran­törer eller andra carriers. – Carrier över­sätts ibland med nät­operatör, men det ordet används också synonymt med operatör, så termen kan lätt miss­förstås. Ett och samma före­tag kan vara både carrier och tjänste­leveran­tör. – Skilj mellan carrier och access­nät­operatör. En carrier kan äga ett stam­nät eller stads­nät utan att samtidigt äga access­nätet;
  2. – kort för carrier wave – se bärvåg. I mobiltelefoni kan det också över­sättas med kanal. Det syftar inte bara på själva bärvågens frekvens utan på det omgivande frekvensbandet som är nödvändigt för att man ska kunna överföra information (se bredband);
  3. – hållare – standardiserat fodral för blad­server eller hård­disk, anpassad för spåren i racket.

[datakommunikation] [hårdvara]

802.16a

specifikation för trådlösa stadsnät med en räckvidd på upp till 50 kilo­meter. Den ingår i wimax. Standarden fastställdes 2003. Den använder radiofrekvenser mellan 2 och 11 gigahertz, och kan sända data med upp till 75 megabit per sekund. – Läs mer här.

isdn

– förkortning för integrated service device network – ett system för digital dataöverföring via det vanliga kretskopplade telefonnätet:

  1. – ”vanlig” ISDN var på 1980- och 1990-talen en tjänst som erbjöds till privat­personer och små­företag som ett snabbare alternativ till modem för uppringda förbindelser. Det har trängts ut av DSL och mobil datakommunikation. – ISDN av denna typ klarade dataöverföring med upp till 128 kilobit per sekund, jämfört med högst 56 kilobit per sekund för modem. Vänte­tiden innan datakommuni­ka­tion­en kom igång var nästan omärklig, och man kunde tala i telefon samtidigt som man skickade data. An­slut­ning till tele­nätet skedde med en terminaladapter med anslutningar för dator, telefon och fax. – Nack­delen med ISDN var, förutom priset, att varje abonnent behövde två telefon­linjer. I början av 00‑talet kon­kur­re­rade därför DSL, som klarar sig med en telefonlinje och dessutom är mycket snabbare, ut ISDN för privatkunder och småföretagare;
  2. – samma system med högre kapacitet för överföring av större datamängder över telefonnätet. Alltså avsett för större företag och organisa­tioner. De hyrde ISDN-förbindelser från telefonbolagen. Även denna form av ISDN håller på att fasas ut under 2010-talet.

– Den internation­ella ISDN-standarden fastställdes 1984 och reviderades 1988. – Internationella teleunionen ITU:s information om ISDN (från 2014), se denna länk.

[datakommunikation] [förkortningar på I] [ändrad 9 november 2019]

PPPoE

point-to-point protocol (PPP) over ethernetprotokoll som hanterar en dators anslutning till internet över en bredbandsförbindelse. – Föregångaren PPP var utvecklad för uppringda förbindelser, alltså med modem över telefontråd. Med andra ord en kretskopplad anslutning där man disponerar linjen hela tiden tills kommunikationen avslutas. När man kommunicerar över bredband används i stället paketförmedlande teknik där meddelandena delas upp i småbitar som överförs oberoende av varandra. Detta innebär andra förutsättningar, bland annat för säkerhet, vilket ställer nya krav på protokollet. PPPoE är utvecklat för att vara likvärdigt med PPP.

[bredband] [förkortningar på P] [internet] [ändrad 21 februari 2018]

bredband

(broadband) – dataöverföring med hög kapacitet. Amerikanska FCC satte 2018 nedre gränsen för bredband vid 25 megabit per sekund för ingående data till abonnenten och 3 megabit per sekund för utgående. Men när det runt år 2000 började bli vanligt med snabbare data­­över­föring än med telefon‑modem, som klarade maximalt 56 kilobit per sekund, så kallades allt som var märkbart snabbare för bredband. De första ADSL‑tjänsterna kom i bästa fall upp till runt 400 kilobit per sekund. I början av 00‑talet satte IT‑kommis­sionen upp målet att alla skulle ha tillgång till fem megabit per sekund. Kapaciteten (datatakten) i bredband ska vara tillräcklig för att man ska kunna ta emot och skicka röstsamtal, musik, tv och video. I EU:s Europeiska kodex för elektronisk kommunikation från 2018 sätts målet att alla ska ha tillgång till minst 100 megabit per sekund för nerladdning. – Jäm­för med band­bredd och se också DSL och smalband (narrow­band).

[bredband] [ändrad 3 december 2018]