gi-fi

  1. – allmän beteckning på trådlösa nätverk med en kapacitet på mer än en gigabit per sekund. Det mest kända exemplet på sådana trådlösa nätverk är wigig;
  2. – tidigare namn på en sådan teknik som utvecklades på den australiska forskningsinstitutionen Nicta, numera del av CSIRO (länk). Den kallas numera för Ultra high-speed wireless networks.

[bredband] [trådlöst] [ändrad 28 oktober 2019]

flat rate

fast avgift, fast taxa, fast pris – ut­trycket kan ha flera betyd­elser inom data- och tele­­kommu­nika­tion, till exempel:

  1. – fast månadspris (det vanliga för DSL- och andra bredbands‑abonnemang, oavsett hur mycket man surfar). Alternativt: fast pris för annan tidsperiod. Eller:
  2. – fast minutavgift (samma minutavgift oberoende av vart man ringer eller vilken tid på dygnet det är).

– Uttrycket flat rate bör helst inte över­­sättas utan att man först tar reda på vilket slags flat rate som avses.

bredband genom elnätet

(digital powerline, DPL) – överföring av data mellan användare och internet­­opera­tör genom det vanliga elnätet. Kan ske med flera megabit per sekund. Dataflödet går i samma ledning som den vanliga strömmen. Den digitala signalen omvandlas till en analog signal med en teknik som påminner om vanliga modem och läggs som en svag våg­rörelse (modulering) ovanpå den vanliga växelströmmen på 50 hertz. Ett elnätsmodem hos abonnenten läser av data­trafiken och omvandlar den till en digital signal igen, samt om­vandlar ut­gå­ende trafik på omvänt sätt. – Det finns två sätt att för­medla bred­band via elnätet:

  1. – elnätet mellan trans­formator­stationen och fastig­heten används som access­nät i stället för tele­nätet eller kabeltv-nätet. Transformatorstationen är ansluten till internet på vanligt sätt (genom optisk kabel). Detta har det experimenterats med, men det är mycket ovanligt;
  2. – elledningarna inne i huset används som lokalt nät­verk, se nätverk genom eluttag och home­plug. Detta är rätt vanligt. – Ett problem med bred­band genom elnätet är att el­ledningarna med data­trafik fungerar som radioantenner och kan störa radio­mot­tagningen i närheten. – Bred­band genom elnätet kallas på engelska också för broad­band over power line, BPL, power line communi­cation och power line connection, PLC.

[elektrisk ström] [nätverk] [ändrad 18 augusti 2013]

ADSL

asymmetrical digital subscriber line – den äldsta och mest kända formen av DSL. – DSL är en teknik för snabb internet­anslutning genom det vanliga tele­nätet. ADSL har sedan länge ersatts av andra, liknande tekniker med namn som oftast slutar på DSL (men se G.fast). Namnet ADSL används ändå ibland när man i själva verket talar om nyare typer av DSL. – ADSL utvecklades som ett sätt att tillhandahålla bredband genom telenätet till privatpersoner och småföretag. Det sågs som ett provisorium i väntan på anslutning genom optiska fibrer. På 2010‑talet har det i stället allt mer ersatts av dataöverföring genom 3g– och 4g-nätet, förutom genom fiber. – I ursprunglig ADSL kom man upp till ungefär 500 kilo­bit per sekund, vilket då var mycket jämfört med de maximalt 56 kilo­bit per sekund som vanliga modem klarade. Nyare former av DSL kan komma upp i hundra mega­bit per sekund, i bästa fall en giga­­bit per sekund. – Namnet: ADSL kallas för asymmetriskt därför att abonnenten har hög band­bredd till sig, men låg band­bredd från sig. Man räknar med att abonnenterna vill ta emot stora filer som digital video och musik, men att de mest sänder mindre filer som e‑post.

[dsl] [förkortningar på A] [ändrad 31 december 2017]

DSL

  1. – digital subscriber line – en teknik för snabb internetanslutning genom det fasta telenätet. – Den äldsta och mest kända formen av DSL, ADSL, har sedan länge ersatts av snabbare varianter av DSL som VDSL och VDSL2 samt G.fast. Ändå talar man ofta om ”ADSL” när man menar nyare former av DSL. Medan ADSL först klarade 500 kilobit i sekunden klarar VDSL2 100 megabit i sekunden eller mer, och G.fast klarar en gigabit i sekunden på korta avstånd. – DSL utvecklades på 1990‑talet för att man skulle kunna erbjuda bredband över det vanliga telenätet till abonnenter som saknade optisk fiberanslutning. DSL sågs då som en övergångslösning. – Tekniskt fungerar DSL så att datakommunikationen sker på mycket höga frekvenser i telenätet (kopparnätet). Frekvenserna är så höga att de inte stör telefonsamtal. (Se frekvensdelning.) Man kan därför tala i telefon och använda DSL samtidigt. DSL förutsätter att särskild utrustning, DSLAM, monteras i telestationen. – Abonnenten måste ha ett DSL‑modem och en delningsdosa (splitter) som skickar telefonsamtal till tele­fonen och datakommunikation till DSL‑modemet. Hur snabb förbindelsen faktiskt blir hänger på avståndet till telestationen. Ju snabbare DSL‑teknik man använder, desto kortare räck­vidd har signalen från telestationen. – DSL används mest av privatpersoner och småföretag som vill ha bredband utan att behöva dra nya kablar;
  2. – DSL, se Damn small Linux.

[dsl] [förkortningar på D] [linux] [ändrad 20 juli 2017]

unbundling

separation, uppdelning, avmonopolisering; även: avknoppning – uppdelning av ett paket av varor eller tjänster i mindre delar (för att främja konkurrens); inom telefoni: separation av driften av tele­nätet och förmedlingen av telefon­sam­tal (och eventuellt andra tjänster) så att inte samma företag har hand om båda; LLUB eller LLUlocal loop unbundling – konkurrens om access­nätet. – När det gäller Micro­soft användes ordet om EU:s krav att Windows inte skulle levereras med webb­läsaren Internet Explorer som förval. – Avknoppning betyder att ett företag delas upp i flera.

[bredband] [produkter och tjänster] [telefoni] [webbläsare] [ändrad 17 november 2018]

operatör

  1. – företag som förmedlar tele- eller datakommunikation från kund till abonnent (tjänsteleverantör). Även: företag (carrier) som tillhandahåller kapacitet för tele- eller datatrafik till andra företag. Som operatörer räknas även rena tjänsteleverantörer som saknar eget fysiskt nät. (Operatörer är däremot inte företag som tar emot datafiler eller fax, skriver ut dem och levererar utskrifterna till mottagaren, vilket till exempel Posten gör med räkningar.) –Som tele- och datakommunikation räknas telefonsamtal, fax, e‑post, webbsidor, chatt, internettelefoni och andra former av elek­tron­isk kommunikation, vare sig de sker genom telenätet, mobilnätet, kabel‑tv‑nätet eller något annat nät. – Ibland räknas bara företag med eget fysiskt nät som operatörer. Men enligt den svenska telelagens definition är tjänste­leverantörer också teleoperatörer. Det är underförstått att tele- och data­trafik förutsätter samarbete mellan flera operatörer. Det som räknas i varje enskilt fall är det företag som skickar räkningen. – På engelska: service provider eller operator;
  2. handhavare, användare: människa som sköter en maskin eller liknande. – På engelska: operator.

[datakommunikation] [företagstyper] [yrken] [ändrad 14 februari 2020]

ubikvitär

(ubiquitous) – på svenska också ubiktillgänglig överallt, befintlig överallt, som finns överallt; ubiquitous computing: ubikvitära eller ubika it‑system, ubikvitär eller ubik it – om information och kommunikation som är tillgängliga genom trådlösa it‑system överallt och när som helst. Kallas också för ubikom eller ubikomp. – Ordet var ett trendord på 00‑talet; tillgången på mobilt bredband och sakernas internet har sedan dess gjort att det har blivit överspelat.

  1. – om it‑system som är inte­gre­rade i omgiv­ningen och lätt tillgängliga; som fungerar utan traditionella användargränssnitt som bildskärm och tangent­bord. – Uttrycket ubiquitous computing myntades 1988 av den amerikanska forskaren Mark Weiser†. Han beskrev den 1991 i artikeln The Computer for the 21st Century i Scientific American (länk). Hans vision kan beskrivas som ett avancerat trådlöst nät med integrerade handdatorer, stora bildskärmar på väggarna och servrar. Mark Weiser tänkte sig ett samspel mellan datorer i olika storlekar: inch devices, foot devices och yard devices. Sådant som intelli­genta hus, kroppsburna datorer och datorer som är integrerade i vardagsföremål (sakernas internet) kan också räknas som ubikvitära system;
  2. – i Japan har termen använts för principen att trådlös bredbandsanslutning till internet ska vara tillgänglig överallt i landet. På japanska: yubikitasu.

– Läs också om u‑samhället, pervasive computing och intelligent miljö (ambient intelligence).

[bredband] [it-system] [sakernas internet] [språktips] [ändrad 17 september 2020]

carrier

  1. – nätgrossist, stamnätsoperatör – företag (operatör) som tillhandahåller kapaci­tet i tele- eller data­nät till andra företag. De andra företagen kan vara tjänsteleveran­törer eller andra carriers. – Carrier översätts ibland med nätoperatör, men det ordet används också synonymt med operatör, så termen kan lätt missförstås. Ett och samma före­tag kan vara både carrier och tjänsteleverantör. – Skilj mellan carrier och accessnätoperatör. En carrier kan äga ett stam­nät eller stads­nät utan att samtidigt äga accessnätet;
  2. – kort för carrier wave – se bärvåg. I mobiltelefoni kan det också översättas med kanal. Det syftar inte bara på själva bärvågens frekvens utan på det omgivande frekvensbandet som är nödvändigt för att man ska kunna överföra information (se bredband);
  3. – hållare – standardiserat fodral för blad­server eller hårddisk, anpassad för spåren i racket.

[datakommunikation] [hårdvara] [ändrad 10 januari 2013]