information

  1. – meddelande eller observation som ger mot­tagaren kunskap. – Information de­fi­ni­eras av Internationella standardiseringsorganisationen, ISO, som kunskap gällande objekt, såsom fakta, händelser, saker, processer eller idéer, inklusive begrepp, som i ett givet samman­­hang har en bestämd mening. – Tidigare definierade ISO information som data som är meningsfulla för en människa i ett givet sammanhang. Enkelt uttryckt: data blir information om det är svaret på en fråga som någon faktiskt ställer. – Läs också om DIKW;
  2. – i informationsteori är in­for­ma­tion allt som är oförutsägbart för mottagaren. (Mottagaren kan vara en levande varelse eller en maskin.) En godtycklig sifferserie kan alltså i informationsteori räknas som information, även om den inte står för något. Den tekniska utrustningen hanterar ju alla sifferserier enligt samma logik, oavsett vad de betyder för mottagaren. Det viktiga här är att siffer­­serien har ett mönster som gör att den kan skiljas från andra sifferserier. – Se också entropi och den matematiska betydelsen av slumptal;
  3. – i tele- och radio­kommu­nika­tion är in­for­ma­tion den signal som man vill skilja från bruset. Information i denna bemärkelse kan finnas både i meddelanden skapade av människor och i naturliga fenomen som ljud, lukt och färg.

[data] [elektronisk kommunikation] [filosofi] [fysik] [ändrad 4 januari 2021]

entropi

oordning – i informations­teori: oförut­sägbarhet i en informations­­mängd. Termen är lånad från termodynamiken, där den står för utjämning av temperaturskillnader. I informationsteori är entropi en förutsättning för överföring av information:

  • – Låg entropi innebär hög förutsägbarhet i informationen: hög förutsägbarhet innebär att man inte får veta så mycket nytt;
  • – Hög entropi innebär låg förutsägbarhet i informationen. Man får veta mycket som är nytt eller oväntat.

– För att förstå entropi kan man reflektera över att ordning ofta ses som något önskvärt, men att information som är mycket välordnad (som alfabetet A, B, C, D…) inte säger oss mycket. Det är avvikelser från det välordnade – oordning – som säger oss något. – En informations­mängd kan vara en serie ettor och nollor, andra tecken, eller vanliga språk­liga yttranden. Om tecken­följden är helt förut­sägbar innehåller den ingen informa­tion, efter­som mot­tagaren inte får veta något nytt. Entropin är därför noll. (Vad som gör teckenföljden förutsägbar är en annan fråga som inte alltid har ett enkelt svar.) Motsatsen, 100 procents entropi, inne­bär att mot­tagaren inte kan förut­säga någon del av in­for­ma­tions­­mängden. (Normalt anger man inte entropi i procent.) – Jäm­för med slumptal i matematisk bemärkelse. – I ett med­delande med 100 procents entropi (oordning) skulle det inte gå att upp­täcka och rätta fel, eftersom det inte skulle finnas någon redundans. Efter att ha läst ett, flera eller många tecken skulle man inte kunna för­ut­säga nästa tecken med högre säkerhet än slumpen. – Van­liga språkliga ytt­randen har låg entropi, det vill säga att det är rätt lätt att gissa vilken nästa bok­stav blir i en text. Och om man inte uppfattar ett enstaka ord i en talad mening kan man ju ofta gissa vilket ord det var. – Komprimering av data är möjlig bara om entropin är lägre än 100 procent.  – På engelska: entropy.

[data] [fysik] [sannolikhet] [ändrad 16 april 2022]

ingestion

intag, intagning; dataintag(ning)data ingestion eller data ingest – inhämtning och lagring av data från bestämda källor med automatiska rutiner. – Termen är inspirerad av food ingest, födointag.

[informationsinsamling] [ändrad 26 oktober 2017]

 

data discovery

upptäckt av mönster i stora datamängder. – Data discovery blev en trend inom affärssystem i mitten av 2010-talet. Det gäller givetvis sådana mönster som inte är uppenbara, utan som kräver avancerade datoriserade analysmetoder för att upptäckas.

[analys] [ändrad 11 april 2020]

XQuery

ett språk för sökningar i XML-dokument. – Tanken bakom XQuery är att man ska kunna söka efter information på ett enhetligt sätt i alla former av XML. Det ska fungera oavsett om informationen är lagrad direkt i XML eller om den är lagrad i annan form, men presen­te­ras i XML‑format. Språket utvecklas av en arbetsgrupp under W3C. Det kom 2007 som en rekommendation; version 3 är från 2017. – Se W3C:s webbsidor: länk.

[sökningar] [webbpublicering] [ändrad 20 september 2021]

raw

  1. .raw – ett filformat för digitalfoton: en obearbetad bildfil direkt från digitalkamerans bildsensor. – En bild i raw-format ser inte särskilt annorlunda ut än ett ”vanligt” digitalfoto, men brukar till exempel ha lägre kontrast. – Normalt levererar digital­kameror bilder som redan har bearbetats av ett program som är inbyggt i kameran. Sådana bilder har bearbetats i kameran för att se mer skarpa ut och bli mer tilltalande för betraktaren. Bilderna är också inexakt komprimerade. Men på avancerade digitalkameror kan man få bilderna i filformatet .raw, som alltså inte är bearbetat. Varje bildpunkt är röd, grön eller blå (RGB) direkt från färgfiltermatrisen, utan att digitalkamerans inbyggda program har snyggat till färgerna. Det kräver mer efterbehand­ling än vanliga digitala bilder, som har bearbetats auto­matiskt i kameran, men det ger också större möjligheter. – Se också RGB‑interpolering;

(2) – rå obe­ar­betad, okom­pri­merad – raw data – rådata, obearbetade data; raw format – rå­format, obear­betat filformat; raw file – rå fil, okomprimerad fil, obearbetad fil.

[data] [foto] [ändrad 17 december 2014]

record

  1. – i databaser: se post;
  2. – recordsallmänna handlingar, dokument, arkiv – allt som innehåller någon form av information som ska sparas för framtiden av en myndighet, ett företag eller en organisation. Det kan alltså vara brev, tryckt text, bilder, film, kartor eller information i maskinläsbar form, och det kan vara både information som framställs inom företaget/myndigheten och sådant som kommer utifrån. – Records management – arkivhantering;
  3. – inspelning, upptagning, – to record – att spela in.

[arkiv och bibliotek] [databaser] [ljudinspelningar] [ändrad 17 december 2014]

kvalitativ dataanalys

inom samhällsvetenskap: dataanalys som inte bara utgår från kvantitativa data (hur mycket, hur många, när, var), utan också från kvalitativa data (varför, hur; omdömen). – På engelska: qualitative data analysis, förkortat QDA.

[analys] [ändrad 24 januari 2019]