om data: kvarstående från programkörning till programkörning; som sparas när programmet avslutas för att användas vid nästa körning. – Kallas också för bestående eller persistent (med svenskt uttal, som resistent). – Termen används om objekt i objektorientering: objekt kallas för persistenta om deras tillstånd (värden) lagras från körning till körning. Oftast handlar det då om objekt som representerar något beständigt i den yttre världen, som en kund eller en affärsprocess. – På engelska: persistent. – Motsatsen är transienta eller obeständiga objekt. Substantiv: beständighet eller persistens (persistence). – Jämför med icke-flyktig och efemär.
[data] [programmering] [ändrad 18 december 2018]
- – system för att byta ut tecknen i ett meddelande, ofta också för att kasta om dem enligt ett bestämt mönster. (Att koda.) Kodning kan göras av två skäl:
- – för att meddelandet ska bli obegripligt för den som inte kan koden. Koden (krypteringsalgoritmen), eller numera oftast bara nyckeln till koden, är då hemlig och används för att dölja ett meddelandes innehåll för utomstående (se kryptering);
- – för att meddelanden ska kunna lagras, överföras och / eller sorteras med tekniska medel, som i ASCII-kod och morsekod, som inte är hemliga.
– Observera att koden är hela systemet för utbyte och omkastning av tecken. Ett kodat meddelande består av kodord;
- – instruktioner i datorprogram som är skrivna med programspråk. (Se källkod och binärkod.) Att koda eller skriva kod är att realisera program som källkod (vilket inte är samma sak som att programmera). Här är det resultatet som kallas för kod;
- – inom kryptologi står kod för krypteringssystem där klartextens ord, siffror och annan information byts ut mot hela kodord var för sig. Till påsk kan stå för vid midnatt och onkel Knut för Linus Torvalds. Kod av denna typ är i princip omöjlig att knäcka; nackdelen är att sådan kod är svår att byta ut. Det krävs också att avsändaren överlämnar kodnyckeln till mottagaren. – Jämför med chiffer;
- – varukoder och liknande – korta teckenserier som står för varor eller andra saker som har längre namn när man talar om dem. Varukoder kan, men behöver inte, vara systematiskt uppbyggda. Se också avkodning;
- – vanlig, men egentligen felaktig, beteckning på lösenord, till exempel PIN, ofta kallad pinkod. Ett sådant nummer är varken kod eller kodord, eftersom siffrorna inte står för något. Det är en nyckel;
- – lagbok, regelsamling, etiska normer.
– På engelska: code.
[informationshantering] [kryptering] [programmering] [ändrad 6 september 2019]
(Codd’s twelve rules) – tolv regler för hur relationsdatabaser ska vara uppbyggda, framlagda 1985 av relationsdatabasens upphovsman E F Codd†. Hela listan finns på Wikipedia. Det ska tilläggas att det troligen inte finns en enda relationsdatabas som tillämpar alla tolv reglerna till punkt och pricka.
[databaser] [ändrad 4 juni 2017]
(affinity analysis) – sökning efter statistiska samband i stora datamängder. Alltså en typ av datautvinning. – Affinitet är i marknadsföring ett mått på hur mycket en målgrupp är intresserad av en produkt eller tjänst. Om målgruppen är mer intresserad av produkten än genomsnittet av befolkningen är affiniteten hög. Hög affinitet kan alltså antas ge gott gensvar på reklamen. – Ordet affinitet används också i andra sammanhang med besläktade betydelser.
[analys] [marknadsföring] [statistik] [ändrad 29 januari 2018]
(default to AND) – om sökmotorer: det att sökningar med två eller flera ord antas innehålla det logiska villkoret AND (se konjunktion). Skriver man alltså hund katt i sökfältet tolkar sökmotorn det som hund OCH katt. Det gör att sökmotorn då söker efter webbsidor som innehåller båda orden, inte bara ett av dem. (Men orden behöver inte stå intill varandra i texten – se fras.) – Och‑förval brukar ge färre, men mer relevanta, träffar än alternativet: eller‑förval. – Och‑förval är det vanligaste i sökmotorer, och används på Bing, Google (fast inte konsekvent) och Yahoo.
[logik] [sökningar] [sökmotorer] [ändrad 14 september 2020]
om sökningar: hur bra resultatet av en sökning stämmer med sökvillkoren eller med vad den sökande tros söka efter. – Länge utgick man från att ju fler gånger som ett sökord förekom på en webbsida, desto mer relevant skulle sidan anses vara – men det kriteriet har blivit oanvändbart på grund av sökordspackning. Rankningssystem som PageRank utgår i stället från en bedömning av webbsidornas anseende, baserat på hur många andra sidor som länkar till dem. Andra faktorer som sökmotorn känner till när det gäller den sökandes preferenser kan också spela in. Sökresultat från sökmotorer brukar ordnas med de svar som bedöms som mest relevanta först. – På engelska: relevancy.
[sökningar] [sökmotorer] [ändrad 5 december 2019]
stordata, stora data – mycket stora datamängder som kräver speciella metoder för analys. – Uttrycket blev vanligt runt 2010. Det syftar oftast på ostrukturerade data, alltså sådana data som inte kan ordnas i tabeller eller kalkylark. Ett kriterium är att datamängderna är så stora att de i praktiken inte kan behandlas med traditionella program för analys och datautvinning. – Områden där man talar om big data är analys av stora textmängder (direkt från internet eller från stora sociala medier), hälsovård, analys och kategorisering av fotografier och andra bilder, meteorologi, klimatanalys och data från handel. – Datorer som hanterar sådana stora datamängder kallas ibland på engelska för supercrunchers. – Jämför med tjocka data och mörka data.
[data] [ändrad 11 juni 2020]
(data mining, även information mining, på svenska informationsutvinning) – sökning efter mönster och samband i stora datamängder. – Datautvinning görs med speciella, kraftfulla datorprogram. De letar efter sådant som:
- – samtidiga samband (företeelser som uppträder samtidigt eller under samma omständigheter);
- – sekventiella samband (företeelser som brukar uppträda i en bestämd ordning);
- – kategorisering (gruppering efter nyupptäckta mönster);
- – samhörighet (gruppering efter andra samband, se affinitetsanalys) och:
- – förutsägelser (prediktiv analys).
– I detaljhandeln används datautvinning bland annat för att ge bättre exponering av varorna. Ett klassiskt exempel är en amerikansk stormarknadskedja som upptäckte att försäljningen av både öl och blöjor ökade på fredagar. När dessa varor placerades intill varandra ökade försäljningen av båda. Förklaringen var att småbarnspappor brukar handla just på fredagar. – Se också audio mining, textutvinning, stämningsanalys, crowd mining och big data.
[analys] [databaser] [handel] [ändrad 11 mars 2018]
ett frågespråk för RDF, alltså ett frågespråk som kan söka och ändra i en databas i formatet RDF. – SPARQL har fastställts som standard av webbens ledningsgrupp W3C, och är ett av verktygen för den semantiska webben. Namnet påstås stå för SPARQL protocol and RDF query language – en rekursiv förkortning. Uttalas som engelska sparkle. – Läs mer på W3C:s webbplats (länk) (från 2008).
[databaser] [rekursiva förkortningar] [webben] [ändrad 15 juni 2018]
- – övergång till användning och lagring av information i digital form i organisationer och samhälle; ofta förknippat med genomgripande förändringar av arbetssätt och affärsmodeller. – Ett enkelt sätt att beskriva det är att målet är att ingen information ska matas in mer än en gång: ingen ska behöver läsa uppgifter från ett dokument på bildskärmen och sedan mata in samma uppgift i ett annat dokument. Information på papper ska skannas in och därefter behandlas automatiskt. Kallas också för digital transformation, förkortat DT eller DX. – På engelska: digitalisation) – Se också digitalitet och robotiserad processautomatisering (RPA);
- – om konvertering av information från analog till digital form, se digitisering (för engelska digitization); även kallat digifiering.
– IDG:s artiklar om digitalisering: länk.
[informationshantering] [språktips] [ändrad 15 februari 2023]