- – (worm) – skadeprogram som sprids från dator till dator och som fyller alla minnesutrymmen i drabbade datorer med kopior av sig själv. – Skillnaden mot datavirus är att maskar inte förstör något. Men genom att överbelasta datorn och nätverket gör maskarna att systemet blir långsammare och långsammare, och så småningom slutar att fungera. – Clifford Stolls bok The cuckoo’s egg från 1989 (En hacker i systemet, 1991), som beskriver ett sabotage som verkligen har hänt, är troligen den bästa icke‑tekniska introduktionen till maskar. – Läs också om uttrycket wormable;
- – (mask – samma ord på svenska och engelska – som i svenska maskering) – sökvillkor, gränssnitt för sökvillkor, maskning: instruktioner, ofta i form av en textsträng, för sökning i en datamängd; sida eller del av sida med fält som kan förses med instruktioner för sådana sökningar. Man tänker sig en schablon som täcker över (=maskar) det som inte är relevant för sökningen. – Bör hellre kallas för sökvillkor eller sökmall, eftersom ordet mask har fått olyckliga associationer, se ovan. – Se också subnätsmask.
[skadeprogram] [sökningar] [ändrad 4 april 2022]
(virtual directory) – i katalogtjänster: funktion som i ett nätverk samlar in uppgifter från flera kataloger och andra källor och vidarebefordrar dem så att allt verkar komma från en och samma katalog. Datorerna i nätverket kan därför få alla kataloguppgifter från en och samma adress. Vad som i själva verket händer när den virtuella katalogen får en förfrågan är att den anropar den resurs som har svaret, och sedan vidarebefordrar svaret till den som har frågat. Virtuella kataloger är bland annat ett sätt att göra uppgifter från flera olika källor åtkomliga på ett enkelt sätt utan att man behöver slå ihop källorna till en samlad katalog i ett enhetligt format.
[databaser] [identifiering] [virtuellt] [ändrad 22 april 2018]
Transaction processing performance council – en organisation som fastställer prestandamått för databaser och transaktionshantering. Prestandamåtten brukar kallas för TPC, följt av olika bokstäver. – Se tpc.org (långsam i februari 2020).
[databaser] [förkortningar på T] [organisationer] [ändrad 13 februari 2020]
databasmotor för MySQL, utvecklad för att klara transaktionshantering. (Den ursprungliga databasmotorn för MySQL, MyIsam klarar inte transaktionshantering.) – InnoDB är den förvalda databasmotorn i MySQL sedan version 5.5. InnoDB utvecklades av det finländska företaget Innobase, som 2005 köptes av Oracle, och som 2013 upphörde att existera som särskilt varumärke. Produkten finns kvar, se MySQL:s webbsidor.
[databaser] [ändrad 4 april 2017]
svensk lag som reglerar hur information ur patientjournaler och andra personuppgifter ska hanteras i sjukvården. – Lagen infördes 2008 och anpassades 2022 till EU:s dataskyddsförordning. Lagen reglerar bland annat användning av sammanhållna patientjournaler, alltså att flera vårdgivare får tillgång till uppgifter ur patientjournaler som var och en av dem för. – Lagtexten finns här.
[hälsa] [lagar] [ändrad 18 maj 2023]
(query, även: search) – om databaser: begäran om information ur en databas. – En fråga kan gälla ett urval information, eller att informationen ska ordnas på ett visst sätt. En fråga kan också, i svensk terminologi, vara en ändring eller strykning. – Fråga är den traditionella svenska termen för engelska query. – En fråga kan begära ett urval av information (ge mig en lista på alla kunder i databasen som bor i Malmö), att informationen ska sorteras på ett visst sätt (efter efternamn, efter postnummer) eller en kombination av villkor. Man kan också använda sökbegränsare, vilket innebär att bara en angiven del av databasen ska genomsökas. Frågor till en databas kan ställas av en användare eller av ett annat program. – En fråga som ”ta fram namn och adress till alla villaägare som är mellan 30 och 50 och kör Volvo, och sortera dem efter ålder” uttrycks då i ett frågespråk (query language) som SQL. Andra operationer, som att lägga till, ändra eller ta bort information i en databas kallas också ofta för frågor. – Läs också om lagrade procedurer och vyer (som är två olika saker). – Ordet sökning används mest av icke‑professionella användare och om sökningar i databaser som Google. Skillnaden mellan frågor i databaser och sökningar med sökmotorer är att frågorna i en databas formuleras med utgångspunkt i databasens strukturerade uppbyggnad. Exempel: vill man ha en lista över alla som bor i staden Nora räcker det med att söka efter Nora i fältet ”Postort”. Man behöver inte söka igenom hela databasen efter ordet Nora, och man får därför bara träff på staden Nora, inte på alla som heter Nora i förnamn. Sökningar i sökmotorer är däremot som regel fritextsökningar, eftersom webbsidor och textdokument inte brukar vara strukturerade – det finns inget enkelt sätt att avgöra ifall Nora syftar på en kvinna eller på en stad, utan det får användaren räkna ut själv. – Se också uppslagning (look‑up).
[databaser] [sökmotorer] [sökningar] [ändrad 4 september 2018]
(atomic value) – i relationsdatabaser: information (värde) som inte kan delas upp ytterligare vid frågor (sökningar). – Vad som är atomärt beror på hur databasen är upplagd. Ett namn som Maria Andersson kan vara atomärt som helhet, trots att det består av två delar – i så fall står hela namnet i ett och samma fält (”Namn”) i databasen. Eller också står Maria i ett fält (”Förnamn”) och Andersson i ett annat fält (”Efternamn”) på samma rad. I det första fallet är alltså hela namnet Maria Andersson atomärt, i det andra fallet är Maria och Andersson atomära var för sig. Uppläggningen får konsekvenser för hur man ställer frågor till databasen. – Vad som blir atomärt hänger på syftet med databasen, alltså vad man vill kunna fråga efter. (Har man behov av att söka efter alla som heter Maria i förnamn?) Det finns alltså inga absoluta regler för vad som är atomära värden. Det avgörs av databasens programmerare. Man talar om databasens granularitet (kornighet, detaljnivå). – Se också enkelt värde.
[databaser] [ändrad 14 december 2017]
finkornighet, finfördelning, detaljnivå, på engelska granularity – hur mycket något är uppdelat i mindre delar. Enkelt exempel: befolkningssiffrorna för Sverige kan vara för hela landet, län för län, kommun för kommun eller församling för församling. Det är olika detaljnivå eller granularitet. Det är viktigt när man sammanställer data att man gör det på samma detaljnivå – det är sällan meningsfullt att jämföra Årjängs kommun med Östergötlands län. Ordet används också om systemutveckling: då menar man i vilken grad ett datorsystem kan delas upp i särskiljbara delar med tydliga funktioner.
[data] [ändrad 14 december 2017]
(”Windows Future Storage”) – ett numera upplöst projekt för lagring och hantering av data från Microsoft. Målet var att all information som lagras skulle vara sökbar med ledning av beskrivningar av innehållet (metadata), oavsett var den fanns i ett nätverk. WinFS skulle kunna hantera både traditionella databaser och ostrukturerade textdokument, liksom bilder, film och musik i digital form. WinFS skulle inte bara kunna söka information, användaren ska också kunna be det att sortera filer enligt olika kriterier. – WinFS var tänkt att ingå i Windows Vista†, men 2004 meddelade Microsoft att WinFS skulle utvecklas oberoende av Vista. 2006 meddelade Microsoft att WinFS inte skulle levereras som en separat produkt, utan att den utvecklade tekniken skulle integreras i andra produkter.
[databaser] [förkortningar på W] [nerlagt] [windows] [ändrad 11 maj 2018]
i programmering: typ av data som ska behandlas på samma sätt av program. Grundläggande exempel: text, siffervärden, bilder. – Datatyper används för att minska risken för fel i användning av datorprogram. Man ska inte kunna skriva text i ett fält för siffror, och om man ändå gör det ska programmet märka felet och be om rättelse. – Vilka datatyper som används i ett program varierar. Exempel på datatyper är tal, flyttal, text (alfanumeriska data), bilder, ljud samt körbar programkod. Alla datamängder är i grunden sekvenser av ettor och nollor: genom att man anger att de är av en viss datatyp kan de behandlas på rätt sätt av datorprogram. Programspråk brukar ha ett antal fördefinierade datatyper. Man talar om typning och att typa. Ett hårt typat program har strikt definierade datatyper. – Användning av datatyper har två syften:
- – att förhindra fel i programkörning, till exempel att programmet försöker multiplicera talet 23 med bokstäverna ABC som har matats in av misstag;
- – att förhindra fel vid inmatning av data i databaser och dokument. Försöker man skriva ”Göteborg” i fältet för postnummer får man ett felmeddelande.
– På engelska: data type.
[data] [programmering] [ändrad 14 maj 2020]