typeahead

  1. – typeahead find – se autoförslag och inkrementell sökning;
  2. textbuffring – det att en dator sparar användarens tangent­tryckningar när den inte hinner bearbeta dem omedelbart. Det som händer då är att användaren trycker på tangenterna, men inga tecken kommer upp på bildskärmen. Vanligtvis kommer då efter några sekunder alla skrivna tecken upp på en gång (inklusive de repetitioner som användaren har gjort för att ingen­ting händer).

[språkteknik] [sökningar] [tangentbord] [ändrad 8 maj 2012]

Google BigQuery

en internetbaserad tjänst för analys av stora datamängder. Startades av Google i maj 2012. Tjänsten är avgiftsbelagd. – Google BigQuery är avsett för relativt enkla frågor till stora datamängder. Det är inte en databas – man kan inte lagra data i Google BigQuery – och kan inte användas för att göra ändringar eller strykningar i en databas. – Se cloud.google.com/bigquery/docs/.

[analys] [ändrad 17 december 2019]

jokertecken

(wild card) – tecken som står för obestämda tecken (vilka tecken som helst, eventuellt inget tecken), och som används vid sökningar i databaser och med sökmotorer på webben. Det finns två vanliga jokertecken:

– Fråge­tecken brukar stå för exakt ett val­fritt tecken, och aste­risk brukar stå för noll, ett eller flera valfria tecken. – Ex­em­pel: h?nd ger träff på hand, hind hund och händ. Men katt* ger träff på ord som katt, Kattegatt, katten, katterna och kattsand. – Läs också om skalmatchning och högertrunkering. – När man söker med så kallade reguljära uttryck använder man andra tecken. – Se också Datatermgruppen (länk).

[sökningar] [ändrad 8 mars 2020]

Personuppgiftslagen

(PuL) – den avskaffade svenska lag som tidigare reglerade användning av personuppgifter. – Personuppgiftslagen infördes 1998 och ersatte då Datalagen† från 1973. Den ersattes i sin tur 2018 av EU:s Dataskyddsförordning. Den viktigaste skillnaden är att Dataskyddsförordningen är strängare än PuL. Allt som står här om PuL gäller även under Dataskyddsförordningen. – Personuppgiftslagen gällde vare sig personuppgifterna behandlades med hjälp av datorer eller med papper och penna. Personuppgiftslagen förbjöd all spridning och bearbetning av personuppgifter utan till­stånd av de berörda personerna. – Ett viktigt undan­tag var och är massmedier som skyddas av Tryckfrihetsförordningen (TF) eller av Yttrandefrihetsgrund­lagen (YGL) – alltså böcker, tidningar, radio, tv, film och webb­sidor som har ansvarig utgivare. De behöver inte tillämpa personuppgiftslagen, utan de kan publicera personuppgifter så länge de följer Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen. – Att rensa dokument från personuppgifter kallades ibland för att ”PuL‑tvätta” – ett av årets nyord 2014 enligt Språkrådet och Språktidningen (länk). – Lagtexten (som alltså är inaktuell) finns här. – Personuppgiftslagen kompletterades av Personuppgiftsförordningen† (PUF). – Se också databasregeln.

[dataskydd] [inaktuellt] [lagar] [personuppgifter] [årets nyord] [ändrad 29 juni 2021]

formatanpassning

svenskt ord för canonicalization – anpassning av alla uppgifter av en viss typ i en datamängd till ett föreskrivet enhetligt format (canonical format). – Formatanpassning innebär till exempel att alla datum ska skrivas enligt mönstret 2021‑07‑26. Syftet är att underlätta datainsamling och jämförelser samt automatisk bearbetning av informationen. Formatanpassning av telefonnummer kan till exempel vara nödvändig för att en mobiltelefon ska kunna slå ett nummer ur adressboken automatiskt. – Formatanpassning är en typ av normalisering och ingår i datapreparering.

[data] [ändrad 26 juli 2021]

canonical format

föreskrivet format, enhetligt format, enhetsformat, kanoniskt format, normaliserat format – det format som uppgifter av ett visst slag ska anges i, ifall det finns flera tänkbara. Syftet är att underlätta programkörning, sökningar och jämförelser. – Exempel: datum kan skrivas på flera sätt, till exempel 15 oktober 2019, 2019‑10‑15, 191015, 20191015, 15/10 2019 eller 2019/10/15. Man väljer ett av formaten som får bli det föreskrivna formatet och konverterar sedan alla andra datum i datamängden till det formatet. – Engelska canonicalization kan över­sättas med formatanpassning eller med normalisering. (Översättningen kanonisering kan vara olämplig.)

[data] [ändrad 15 oktober 2019]

rollback

  1. – se återladdning;
  2. – a rollback – en återställningskopia – en kopia av databas eller fil som tas omedelbart före en uppdatering (ändring) för att man ska kunna återgå till det tidigare tillståndet ifall uppdateringen misslyckas.

[databaser] [ändrad 10 december 2019]

innehållsansvarig

(curator, content curator) – den som ansvarar för en samling material (text, bilder, musik, video). – Ansvaret gäller att innehållet i samlingen är relevant för samlingens ändamål: aktuellt, korrekt, fullständigt och tillgängligt för an­vändare. Ansvaret brukar också omfatta beskrivning och katalogisering samt utgallring av material som inte längre bör ingå i samlingen. Arbetsuppgiften kallas på engelska för data curation, innehållsansvar. (Curation, som i content curation, kan översättas med kuratering.) – Om ordet curator / kurator: – Det engelska ordet curator används sedan länge på svenska om den som ansvarar för samlingarna på ett museum, en museiintendent. På svenska används ordet kurator traditionellt om rådgivare i sociala frågor. Men den engelska betydelsen har lånats in till svenska, fast då stavas ordet oftast med c. Ordet används också om den som an­svarar för samlingar som är tillgängliga genom internet. Så hur löser vi problemet att vi har samma ord i två rätt olika betydelser? Språkrådet rekommenderar i första hand benämningen innehållsansvarig för engelska curator (se länk). Om ordet kurator ändå används i denna betydelse bör det stavas med kkurator. Då får vi också orden kuratera och kuratering. – Innehållsansvarig ska inte förväxlas med an­svarig utgivare.

[arkiv och bibliotek] [informationshantering] [publicering] [språktips] [yrken] [ändrad 8 oktober 2020]