dash

  1. – engelska för tecknet , se tankstreck;
  2. – arbetsnamn på det program­språk som sedan fick namnet Dart;
  3. – sökfunktionen i Ubuntu;
  4. – se Amazon Dash;
  5. – se dashboard;
  6. Dash – nerlagda smarta hörsnäckor från det tyska företaget Bragi . De släpptes till försäljning i januari 2016. Efter problem med leveranser sålde företaget Bragi sin hårdvaruverksamhet till ett icke angivet företag i april 2019 för att enbart ägna sig ut utveckling av hårdvara i samarbete med taiwanesiska Asia Universal Technology.  – Snäckorna, som var av typen in‑ear (man tryckte in dem i hörselgången), var trådlösa, hade inbyggd musikspelare med lagring, hade sensorer för stegräkning och mätning av annan träning, kunde filtrera bort yttre ljud, kunde styras med handgester och huvudskakningar och kunde kopplas till en smart mobil. – Se bragi.com (nere i augusti 2019 – arkiverad).

[e-handel] [grafiskt användargränssnitt] [ljud och bild] [nerlagt] [programspråk] [sökningar] [tecken] [ändrad 3 augusti 2019]

fasta sökalternativ

sökning med hjälp av menyer med förinställda sökord. Används ofta i postorderkataloger och liknande tjänster på webben för att förenkla sökningarna. Ska det heta rörmontör så står det så i menyn, och ingen behöver söka på rör­mok­are och få noll träffar. För­delen med fasta sökalterna­tiv är att besökar­na inte kan stava fel, och att sök­ningar­na anpassas till den ter­mino­logi som används på webb­platsen. – Al­ter­na­tivet till fasta sök­alterna­tiv är fri­text­sök­ning. – På engelska: limited vocabulary search, LVS.

[sökningar] [ändrad 5 september 2018]

SQL

ett standardiserat frågespråk för data­­baser. – SQL används för att ställa frågor (queries) till relationsdatabaser, och för att ändra och uppdatera databaser. – SQL utvecklades av IBM på 1970-talet, och är en öppen standard. Både den inter­nationella standardiseringsorganisationen ISO och amerikanska ANSI har fastställt standarder för SQL. – Meningen är att SQL ska fungera på samma sätt i alla databashanterare, oav­­sett leverantör. – SQL är så nära förknippat med relationsdata­­baser att SQL ibland används som synonym: en SQL‑databas är alltså samma sak som en relationsdatabas. – Namnet: SQL är egentligen ingen förkortning. Första ver­sionen av SQL utvecklades 1974 av Don Chamberlin (länk) med flera på IBM, och fick då heta Structured English query language, förkortat Sequel. Andra versionen kom 1977—78 och kallades för Sequel/2, vilket av juridiska skäl ändrades till SQL. Numera brukar SQL uttydas som structured query language, men det är en efterhandskonstruk­tion. Enligt ISO står SQL för SQL query language, en så kallad rekursiv förkortning. Det är vanligt att uttala SQL som eng­el­ska sequel, men det är lika rätt att utläsa förkortningen på svenska, bokstav för bokstav (”ess-ku-ell”). – Se ISO:s webbsidor (länk) och ANSI:s webbsidor (länk). – Läs också om NoSQL, en ny typ av data­­baser som inte är anpassad till SQL, och om YeSQL.

[databaser] [förkortningar på S] [ändrad 25 juni 2017]

YeSQL

satsning på användning av fråges­pråket SQL även på data­­­baser som inte är uppbyggda som tabeller. (Sådana data­­baser som alltså inte är relationsdatabaser.) – Före­­språkare av YeSQL hävdar att även textdokument kan göras sök­bara med SQL. Läs en förklaring på webbplatsen High Scalability (länk). – Ordet: Anspelar på NoSQL.

[databaser] [ändrad 22 maj 2020]

relevans

om sökningar: hur bra resultatet av en sökning stämmer med sökvillkoren eller med vad den sökande tros söka efter. – Länge utgick man från att ju fler gånger som ett sökord förekom på en webbsida, desto mer relevant skulle sidan anses vara – men det kriteriet har blivit oanvändbart på grund av sökordspackning. Rankningssystem som PageRank utgår i stället från en bedömning av webbsidornas anseende, baserat på hur många andra sidor som länkar till dem. Andra faktorer som sökmotorn känner till när det gäller den sökandes preferenser kan också spela in. Sökresultat från sökmotorer brukar ordnas med de svar som bedöms som mest relevanta först. – På engelska: relevancy.

[sökningar] [sökmotorer] [ändrad 5 december 2019]

och-förval

(default to AND) – om sök­motorer: det att sökningar med två eller flera ord antas inne­hålla det logiska vill­koret AND (se kon­junk­tion). Skriver man alltså hund katt i sök­fältet tolkar sök­motorn det som hund OCH katt. Det gör att sök­motorn då söker efter webb­sidor som inne­håller båda orden, inte bara ett av dem. (Men orden behöver inte stå intill varandra i texten, se fras.) – Och‑för­val brukar ge färre, men mer re­le­vanta, träffar än alternativet: eller‑för­val. – Och-för­val är det van­li­gaste i sök­motorer, och används på Bing, Google och Yahoo.

[logik] [sökningar] [sökmotorer] [ändrad 8 juni 2017]

mask

  1. (worm) – skadeprogram som sprids från dator till dator och som fyller alla minnes­utrym­men i drabbade datorer med kopior av sig själv. – Skillnaden mot data­virus är att maskar inte förstör något. Men genom att överbelasta datorn och nät­verket gör maskarna att systemet blir långsammare och lång­sammare, och så små­ningom slutar att fungera. – Clifford Stolls bok The cuckoo’s egg från 1989 (En hacker i systemet, 1991), som be­skriver ett sabotage som verkligen har hänt, är troligen den bästa icke‑tekniska introduktionen till maskar. – Läs också om uttrycket wormable;
  2. – (mask – samma ord på svenska och engelska – som i svenska maske­ring) – sökvillkor, gräns­snitt för sökvillkor: in­struk­tioner, ofta i form av en textsträng, för sökning i en datamängd; sida eller del av sida med fält som kan förses med in­struk­tioner för sådana sök­ningar. Man tänker sig en schablon som täcker över (=maskar) det som inte är relevant för sök­ningen. – Bör hellre kallas för sök­villkor eller sökmall, eftersom ordet mask har fått olyckliga asso­cia­tioner, se ovan. – Se också sub­näts­mask.

[skadeprogram] [sökningar] [ändrad 21 augusti 2019]

fråga

(query, även: search) – om data­baser: begäran om information ur databasen. Det kan gälla ett urval information, eller att informationen ska ordnas på ett visst sätt. En fråga kan också, i svensk terminologi, vara en ändring eller strykning. – Fråga är den traditionella svenska termen för engelska query. – En fråga kan begära ett urval av information (ge mig en lista på alla kunder i databasen som bor i Malmö), att informationen ska sorteras på ett visst sätt (efter efternamn, efter postnummer) eller en kombination av villkor. Man kan också använda sök­be­gräns­are, vilket innebär att bara en angiven del av data­basen ska genom­sökas. Frågor till en databas kan ställas av en användare eller av ett annat program. – En fråga som ”ta fram namn och adress till alla villaägare som är mellan 30 och 50 och kör Volvo, och sortera dem efter ålder” uttrycks då i ett frågespråk (query language) som SQL. Andra operationer, som att lägga till, ändra eller ta bort information i en databas kallas också ofta för frågor. – Läs också om lagrade procedurer och vyer (som är två olika saker). – Ordet sökning används mest av icke‑professionella användare och om sökningar i databaser som Google. Skillnaden mellan frågor i databaser och sökningar med sökmotorer är att frågorna i en databas formuleras med utgångspunkt i databasens strukturerade uppbyggnad. Exempel: vill man ha en lista över alla som bor i staden Nora räcker det med att söka efter Nora i fältet ”Postort”. Man behöver inte söka igenom hela data­basen efter ordet Nora, och man får därför bara träff på staden Nora, inte på alla som heter Nora i förnamn. Sökningar i sökmotorer är däremot som regel fri­text­sökningar, eftersom webbsidor och textdokument inte brukar vara strukturerade – det finns inget enkelt sätt att avgöra ifall Nora syftar på en kvinna eller på en stad, utan det får användaren räkna ut själv. – Se också uppslagning (look-up).

[databaser] [sökmotorer] [sökningar] [ändrad 4 september 2018]

typeahead

  1. – typeahead find – se autoförslag och inkrementell sökning;
  2. textbuffring – det att en dator sparar användarens tangent­tryckningar när den inte hinner bearbeta dem omedelbart. Det som händer då är att användaren trycker på tangenterna, men inga tecken kommer upp på bild­skärmen. Vanligtvis kommer då efter några sekunder alla skrivna tecken upp på en gång (inklusive de repetitioner som användaren har gjort för att ingen­ting händer).

jokertecken

(wild card) – tecken som står för obestämda tecken (vilka tecken som helst, eventuellt inget tecken), och som används vid sökningar i databaser och med sökmotorer på webben. Det finns två vanliga jokertecken:

– Fråge­tecken brukar stå för exakt ett val­fritt tecken, och aste­risk brukar stå för noll, ett eller flera valfria tecken. – Ex­em­pel: h?nd ger träff på hand, hind hund och händ. Men katt* ger träff på ord som katt, Kattegatt, katten, katterna och kattsand. – Läs också om skalmatchning och högertrunkering. – När man söker med så kallade reguljära uttryck använder man andra tecken. – Se också Datatermgruppen (länk).

[sökningar] [ändrad 8 mars 2020]