kollatering

  1. – sortering i bokstavsordning (eller annan standardordning);
  2. – ordnande av innehållet i en databas i en bestämd ordning; att kollatera (to collate);
  3. – på tryckerier: att se till att tryckarken kommer i rätt ordning (så att bokens sidor kommer i rätt följd).

–På engelska: collation.

[databaser] [språk] [tryckning] [ändrad 30 maj 2020]

databas

data som är samlade, ordnade, sökbara och skilda från spe­ci­fika program (applikationer). – Grundtanken bakom data­baser är att separera data från de pro­gram som an­vän­der dem. Det gör det enklare att underhålla datamängden, och det gör också att flera program kan använda samma data. Innan det fanns databaser sparades data i diverse filer, fram­­ställda med olika program. Så kan det fortfarande vara, till exempel om ett företag har sparat sin redovisning i ett Excel‑ark. – För­­delar med databaser är att:

  • – data­mängden blir över­skåd­lig;
  • – den kan an­vän­das av olika pro­gram och man:
  • – be­höver bara lagra samma data, till exempel en adress, på ett ställe;
  • – när något ska ändras be­höver man därför bara ändra på ett ställe.

– De två sistnämnda princi­perna har ren­odlats i relationsdatabaser. – Man bör vara medveten om skillnaden mellan en databas (en samling av data) och det program som hanterar data­­basen: databashanteraren. (Oracle säljer data­bas­hanterare, inte databaser.) Men data­bas­hante­rare kallas ofta bara för databaser. – Typer av data­baser är relationsdatabaser, hierarkiska databaser, NoSQL, nyckel‑värde‑databaser, objektdata­­baser, objektrelationsdatabaser och graf­­data­baser. – Läs också om ZigZag. – I Yttrandefrihetsgrundlagens data­­bas­­regel är en databas i praktiken samma sak som en webbsida.

[data] [databaser] [ändrad 6 maj 2019]

grafdatabas

databas som representerar och lagrar sambanden mellan databasens element som grafer. Även sökningar i databasen görs genom att man följer graferna. – Grafdatabaser är inte till för att visualisera databaser för användaren, utan för att möjliggöra mer flexibel analys än vad som är möjligt med relationsdatabaser. – Med graf menas ett nätverk av noder och namngivna förbindelser som kallas för kanter eller bågar (edges). (Man und­viker ordet relation, eftersom det ordet har en teknisk betydelse i relationsdatabaser.) Noderna i grafen representerar objekt som personer, föremål och företag. Förutom namn kan noderna stå för olika egenskaper. Noderna är också kopplade till varandra med kanter som står för förhållanden som ägare av…, kund hos…, medlem av…, gift med…. – Grafdatabaser har fördelar jämfört med relationsdatabaser när det gäller lagring och sökning av data på indivi­duell nivå, medan relationsdatabaser är mer effektiva när samma operation ska göras på ett stort antal poster. – Det svenska företaget Neo4j (neo4j.com) är världsledande i grafdatabaser och utförde bland annat analysen av datamängderna i Panamadokumenten. – På engelska: graph database. – Mer i Wikipedia.

[databaser] [ändrad 6 november 2018]

probe

avsökning – test av ifall en databas eller del av databas är till­gäng­lig för frågor (queries). Detta är viktigt i system med många sam­tidiga an­vändare som låser data­basen eller delar av den när de gör änd­ringar, stryk­ningar eller tillägg. – Även: to probe – att öppna en databas, göra ändring, strykning eller tillägg och sedan stänga data­basen.

[databaser] [ändrad 18 oktober 2018]

databasmotor

(database engine, även: storage engine – lagringsmotor) – den centrala delen av en databashanterare. Det är databasmotorn som lägger till, hämtar, ändrar och tar bort (se CRUD) uppgifter ur en databas.

[databaser] [ändrad 20 augusti 2019]

SQL

ett standardiserat frågespråk för data­­baser. – SQL används för att ställa frågor (queries) till relationsdatabaser, och för att ändra och uppdatera databaser. – SQL utvecklades av IBM på 1970‑talet, och är en öppen standard. Både den internationella standardiseringsorganisationen ISO och amerikanska ANSI har fastställt standarder för SQL. – Meningen är att SQL ska fungera på samma sätt i alla databashanterare, oavsett leverantör. – SQL är så nära förknippat med relationsdatabaser att SQL ibland används som synonym: en SQL‑databas är alltså samma sak som en relationsdatabas. – Namnet: SQL är egentligen ingen förkortning. Första ver­sionen av SQL utvecklades 1974 av Don Chamberlin (länk) med flera på IBM, och fick då heta Structured English query language, förkortat Sequel (som egentligen betyder efterföljare). Andra versionen kom 1977—78 och kallades för Sequel/2, vilket av juridiska skäl ändrades till SQL. Numera brukar SQL uttydas som structured query language, men det är en efterhandskonstruktion. Enligt ISO står SQL för SQL query language, en så kallad rekursiv förkortning. Det är vanligt att uttala SQL som engel­ska sequel, men det är lika rätt att utläsa förkortningen på svenska, bokstav för bokstav (”ess‑ku‑ell”). – Se ISO:s webbsidor (länk) och ANSI:s webbsidor (länk). – Läs också om NoSQL, en ny typ av data­­baser som inte är anpassad till SQL, och om YeSQL.

[databaser] [förkortningar på S] [rekursiva förkortningar] [ändrad 25 oktober 2020]