Project Spartan – arbetsnamn på webbläsaren Edge från Microsoft.
[webbläsare] [ändrad 16 mars 2018]
(device fingerprinting eller bara fingerprinting) – kartläggning av särskiljande egenskaper hos program, filer eller maskiner (signaturer) i identifieringssyfte. Används för att förebygga och stoppa dataintrång och oönskade program. – Datavirus kan kännas igen på sin signatur. Även oskyldiga program som webbläsare har en individuell signatur eller profil, grundad på exakt vilken version det är, vilket operativsystem det arbetar mot (vilket bygge) och vilka insticksprogram och tillägg det har. Dessa egenskaper meddelas från webbläsaren när den anropar en webbserver. Det gör att man på serversidan med hög träffsäkerhet kan känna igen en viss webbläsare bland tusentals andra, även om användaren använder tekniker för att dölja varifrån anropet kommer. Men se Fraudfox. (Förväxla inte fingerprinting med footprinting, som är något annat.)
[it-säkerhet] [webbläsare] [ändrad 9 november 2017]
- – del av internet, namngiven i domännamnssystemet DNS. (DNS är ett system som underlättar adressering och sökning på internet.) – Exempel: idg.se syftar på domänen .idg (en huvuddomän) som ligger under landsdomänen .se. – Domäner finns för att göra adresserna lätta att komma ihåg för människor. De översätts automatiskt till sifferserier, IP‑adresser, när de ska behandlas av datorer. Domänerna utgör ett hierarkiskt system i flera led. Det framgår av hur de skrivs: de underordnade domänerna står först (idg.se), de överordnade sist (idg.se). – Om vi jämför idg.com med idg.se så har de två skilda toppdomäner, .com och .se: toppdomänerna står sist. De har var sin underordnad domän som båda heter .idg och som står närmast före. – Ett domännamn kan bestå av en rad namn (etiketter, labels), åtskilda med punkter, till exempel computersweden.idg.se. – Domäner och zoner: – När det gäller domännamn med många led (etiketter) är det inte självklart att varje led ska kallas för domän. Är till exempel computersweden.idg.se en särskild domän som ingår i den överordnade domänen idg.se? I sådana fall skiljer man mellan domäner som har en egen namnserver och domäner som saknar egen namnserver. Namnservern tar emot och vidarebefordrar e‑post och annan kommunikation till domänen. Om en domän saknar namnserver blir det i stället en överordnad domänen som tar emot och vidarebefordrar e‑post. (Jämför med kontor som sorterar sin egen post och avdelningskontor som får posten sorterad på huvudkontoret.) För tydlighetens skull talar man därför ofta inte dom domäner, utan om zoner eller domänzoner. I en domän ingår inte underordnade zoner. Till exempel: idg.se är underordnad domänen se, men det är inte en del av domänen se. (E‑post går direkt till idg.se utan att passera .se.) idg.se är alltså en egen zon. (Att ett företag är dotterbolag till ett annat företag betyder inte att all post måste gå genom moderbolagets kontor.) – I de första beskrivningarna av domännamnssystemet kallades alla etiketter – alla led i ett domännamn – för domäner, men det språkbruket är alltså föråldrat. – Domäner har inga inga geografiska begränsningar, även om namnet kan stå för platser i geografin, som .se för Sverige. Domänen består helt enkelt av de resurser (servrar) som finns med i domänens adresskatalog, och de kan finnas var som helst i världen. – I ett domännamn som idg.se står .se för den toppdomän som är uppkallad efter Sverige och idg.se för den andranivådomän (eller huvuddomän) som tillhör förlaget IDG. – Se också Internetstiftelsens skrift Domännamn av Fredrik Wass: den kan laddas ner gratis som pdf härifrån. – Läs också om pseudotoppdomäner och kryptodomäner;
- – Windows domain – nätverk av datorer med Windows, samordnade i Active Directory. En användare kan använda samma användarnamn och lösenord för alla resurser i domänen som hon har behörighet att komma åt. (Datorer med andra operativsystem kan anslutas med hjälpprogram.) – Se Microsofts webbsidor;
- – ämnesområde, verksamhetsområde – aktivitet där en viss uppsättning kunskaper, termer och färdigheter är särskilt användbara.
[domäner] [ändrad 9 december 2022]
time division multiplexing – se tidsdelning. – TDM används ibland på engelska som beteckning på vanlig gammeldags telefoni (POTS). Se också TDMA.
[datakommunikation] [förkortningar på T] [processorer] [telefoni]
elektronisk marknadsplats för indiska bönder. – E‑choupal är ett nätverk av datorer, en i varje by, som ger bönder möjlighet att beställa och sälja jordbruksprodukter och att jämföra priser. E‑choupal drivs av det indiska företaget ITC, se här. – Fler ord på e–.
- – se time division duplex;
- – se test-driven development;
- – telecommunications device for the deaf – texttelefon – teleprinter (eller annan textinmatningsenhet med teckenskärm) som döva och hörselskadade använder för telefonsamtal. Kallas i USA ofta för TTY. – Texttelefoner används fortfarande av döva och hörselskadade, men har till stor del ersatts av datorer och mobiltelefoner.
[förkortningar på T] [mobilt] [programmering] [tillgängligt] [trådlöst] [ändrad 20 januari 2015]
generalized multi-protocol label switching – en förbättrad version av MPLS, avsedd i synnerhet för optisk datakommunikation. Kallas också för multi‑protocol lambda switching. – En teknisk genomgång av GMPLS finns här.
[förkortningar på G] [optiskt] [ändrad 6 september 2017]
- – (label) – i domännamn och webbadresser: del av namnet som åtskiljs från andra delar med punkter (dots). – Exempel: www.idg.se har tre etiketter. Det kan ingå upp till 127 etiketter i ett domännamn;
- – i kommunikation i IP‑nät: en adresslapp som en router bifogar ett paket för att underlätta dirigeringen för de routrar som paketet passerar senare
- – (etiquette – fint sätt) – se nätetikett.
[domäner] [etikett] [internet] [sociala medier] [ändrad 14 november 2018]
ehf – 30—300 gigahertz. Kallas också för mmwave. – Se också 5g.