IFTTT

if this, then that – en tjänst som låter användare utan kun­skaper i programme­ring ange hur infor­mation auto­ma­tiskt ska över­föras mellan olika internet­base­rade tjänster. – Som namnet be­­skriver:

  • – först anger man en händelse, till exempel att en viss person skriver en tweetTwitter;
  • – sedan anger man vad datorn ska göra när den hän­del­sen in­­träffar: till exempel vidare­­befordra tweeten till ett e‑post­konto.

– Re­sul­­ta­tet blir vad som annars kallas för skript, men IFTTT kallar det för recept. Tjänsten IFTTT fungerar ihop med ett antal andra inter­net­­ba­se­rade tjänster. – Se ifttt.com.

[förkortningar på I] [programmering] [webbtjänster] [ändrad 8 november 2018]

Bump

ett nerlagt system för överföring av information mellan smarta mobiler genom att man höll dem intill varandra. Det kunde bland annat användas för betalningar. (Det påminner om NFC.) – Före­taget Bump köptes i september 2013 av Google. I januari 2014 avveck­lade Google både varumärket och produkt­erna (länk). (Webbplatsen bu.mp finns kvar, men underhålls inte.)

[kontaktlöst] [nerlagt] [ändrad 14 februari 2018]

dead drop

  1. Dead dropsUSB-minnen som är inmurade i yttervägg för spridning av filer. Vem som vill kan ansluta sin dator till ett sådant minne för att kopiera filer till sin egen dator eller för att lägga till filer. Det är alltså ett system för anonym fil­delning. – Dead drops är ett initiativ av den tyska arkitekten Aram Bartholl. Läs mer på deaddrops.com. Påbörjades i New York hösten 2010;
  2. – ett program för säker fil­över­föring, se Deaddrop.

– Dead drop är en den engelska motsvarigheten till spiontermen ”[död] brev­låda”. Det kan vara vilken hålighet som helst där man lämnar meddelan­den eller annat som någon annan hämtar senare; poängen är att den som lämnar meddelandet och den som tar emot det inte ska ses tillsammans. – Se också blind drop.

[fildelning] [ändrad 12 april 2018]

Firesheep

program som uppfångar in­logg­nings­upp­gifter från Firefox från andra datorer som har trådlös internetanslutning. Pro­gram­met släpptes för att fram­tvinga högre säker­het, men det kan natur­ligt­vis också an­vändas för data­intrång. Fire­sheep kom 2010 och utvecklas inte längre. – Bak­grund: När man loggar in på en sida på inter­net kryp­teras användarnamn och lösenord nästan alltid. Även om någon uppsnappar an­vändar­namn och lösen­ord är in­for­ma­tionen oan­vänd­bar, eftersom den är kryp­terad. Men inloggningsupp­gift­erna sparas också på datorn som en sessions­kaka. De uppgifterna över­förs från datorn till servern varje gång som an­vänd­aren besöker en annan sida på samma webbplats, och då är upp­gift­erna inte kryp­te­rade. Den som avlyss­nar trådlös trafik från en dator kan alltså enkelt upp­snappa okrypterade inloggningsupp­gifter. – Utvecklingen av Fire­sheep motiverades med att det var ett sätt att tvinga fram krypterade kakor – mer i Wikipedia. Firesheep kan laddas ner från codebutler.com (från 2010). – Läs också om Cookie Cadger, ett nyare liknande program.

[kakor] [lösenord] [ändrad 24 augusti 2018]

bekräftelsemejl

E‑post som skickas till användare när de registrerar sig på en webbplats, och som måste besvaras. Registreringen blir inte definitiv förrän mejlet har besvarats. Bekräftelsemejl skickas till den e‑postadress som användaren angav vid registreringen. De används också för användare som registrerar sig för nyhetsbrev och andra abonnemang. Syftet är att kontrollera att den e‑postadress som besökaren har uppgett är rätt. Dessutom försvårar det för andra personer att okynnesregistrera någon. Mottagaren svarar på ett bekräftelsemejl antingen genom att svara på det eller genom att klicka på en länk i mejlet. Numera är det senare vanligast. – På engelska: confirmation email eller confirmation mail. – Se också mejlvägg.

[e-post] [it-säkerhet] [ändrad 7 februari 2019]

evercookie

kaka (cookie) som det är mycket svårt att av­lägsna. – Ever­cookies sparas på flera ställen på mot­ta­ga­rens dator, och om man raderar några av dem, men inte alla, så åter­skapas de bort­tagna. Man måste alltså hitta och avlägsna alla. Ever­cookies pro­gram­meras med Java­script. Läs mer här (från 2010).

[kakor] [ändrad 24 augusti 2018]

Open Cobalt

webbläsare för virtu­ella världar och en ut­veck­lings­platt­form för virtuella världar. Projektet bakom Open Cobalt tycks vara vilande. – Open Cobalt är ett program som kan läsa in tre­dimen­sion­ella miljöer från inter­net, visa dem och låta an­vändaren inter­agera med dem. An­vändaren kan också bygga och pub­li­cera egna tre­dimen­sion­ella miljöer. – Open Cobalt har ingen central server, utan är ett P2P-baserat system där an­vändare som är inne i samma virtu­ella värld kom­mu­ni­cerar direkt med varandra, så att samma saker händer sam­tidigt hos båda. – Open Cobalt bygger på Croquet, som är en tillämp­ning av pro­gram­språket Small­talk. – Se opencobalt.net (inte uppdaterad sedan 2010) och Open Cobalt i Google Groups (länk), som senast uppdaterades 2015.

narrowcasting

”snävradio”, ”snävsändning” – sändning av video, musik, röstmeddelanden och annan information till en mindre grupp mottagare samtidigt, till exempel ett antal butiker. – Ordet anspelar på broadcasting, på svenska rundradio. – Jämför med slivercasting.

överlägg

(overlay network)överläggsnätverk – nät­verksbaserade applika­tioner som körs på ett annat nät­verk, i praktiken alltid internet. Kända exempel är Skype, snabb­med­delanden och chatt. De körs på inter­net, men efter att användarna har loggat in behöver de inte tänka på internets adressystem. Det beror på att vanliga inter­net­adresser, som är upp­byggda av internetdomäner som com, net och se, för användarna er­sätts av användarnamn. An­vändar­namnen över­sätts av över­läggsapplikationer till adresser som inter­net kan an­vända, och det sker omärkligt för an­vändarna. Över­lägg an­vänder alltså inter­net som transport­nät. – Syftet med över­lägg kan vara att för­enkla för användarna, men också att göra inter­net snabbare och tillför­litligare. – Se också Resilient overlay networks och PlanetLab.

[applikationer] [meddelanden] [nätverk] [ändrad 30 juni 2017]

bredband

(broadband) – dataöverföring med hög kapacitet. Amerikanska FCC sätter 2018 nedre gränsen för bredband vid 25 megabit per sekund för ingående data till abonnenten och 3 megabit per sekund för utgående. Men när det runt år 2000 började bli vanligt med snabbare data­­över­föring än med telefon-modem, som klarade maximalt 56 kilobit per sekund, så kallades allt som var märkbart snabbare för bred­band. De första ADSL-tjänsterna kom i bästa fall upp till runt 400 kilobit per sekund. I början av 00‑talet satte IT‑kommis­sionen upp målet att alla skulle ha tillgång till fem megabit per sekund. Ka­pa­ci­teten (data­takten) i bredband ska vara tillräcklig för att man ska kunna ta emot och skicka röst­samtal, musik, tv och video. I EU:s Europeiska kodex för elektronisk kommunikation från 2018 sätts målet att alla ska ha tillgång till minst 100 megabit per sekund för nerladdning. – Jäm­för med band­bredd och se också DSL och smal­band (narrow­band).

[bredband] [ändrad 3 december 2018]