spatial stream

eller spatial multiplex, på svenska spatiell ström, spatiell multiplex eller rymdmultiplex – användning av rumsliga skillnader för att separera trådlösa signaler. – Flera dataflöden sänds samtidigt på samma frekvens från sändare till mottagare. Enda skillnaden är att dataflödena sänds från olika antenner, ofta bara några centimeter från varandra. Mottagaren bör ha motsvarande uppsättning antenner. Avståndet mellan antennerna gör att det uppstår små skillnader i signalstyrka och ankomsttid, beroende på avstånd, hinder och att signalen studsar mot väggar. De skillnaderna används av ett program hos mottagaren för att separera dataflödena. – Principen används i wi‑fi‑utrustning med tekniken MIMO och utvecklades först på Bell Labs under namnet Blast.

[trådlöst] [ändrad 28 november 2018]

Abone

  1. – Active network backbone – sedan länge avslutat försök med ett extremt ”dumt” nät där med­de­lan­de­na själva inne­höll de program och data som behövdes för att de skulle nå sitt mål. Prin­cipen kallas för aktivt nät (active network eller active networking). Projektet lades ner runt år 2000. – Pro­jektet (klicka här) finansierades av ameri­kanska krigs­maktens forsk­nings­institut Darpa och drevs av det privata forsk­­nings­institutet SRI International (länk) i samarbete med University of Southern Cali­fornia;
  2. stam­nät för internet­kommu­nika­tion i östra och södra Asien.

resolver

(DNS resolver) – på svenska resolver eller upp­slag­nings­tjänst – funktion i inter­nets namn­system DNS som anropar DNS‑servrar för att få reda på vilken IP‑adress (en siffer­serie) som mot­svarar ett domän­namn (som idg.se).  (Det är IP‑adressen som behövs för att leda trafiken.) – Se också rekursiv resolver.

[domäner] [ändrad 14 september 2018]

rekursiv resolver

en resolver som frågar namn­servrar om IP‑adresser tills den får svar från någon av namn­servrarna. Det gäller alltså att hitta den IP‑adress som motsvarar en webb­adress (URL) som någon an­vändare eller funktion vill komma till. (Se rekursiv.) – Normalt bör en rekursiv resolver bara hantera för­fråg­ningar från användare i det egna nätverket. Men en öppen rekursiv resolver tar emot för­fråg­ningar från hela världen. Detta kan miss­brukas för över­belast­nings­attacker, se DNS amplification. Det re­kom­men­deras därför att öppna re­kursiva resolvrar ställs om till slutna. – Se artikel på Internetstiftelsens webbsidor (länk).

[internet] [ändrad 26 februari 2019]

Rdio

avvecklad tjänst för uppspelning av musik över internet, grundad av Nik­las Zennström och Janus Friis. En stor del av Rdios till­gångar köptes i november 2015 av Pandora (länk), se press­med­de­lande. Rdio hade då begärt företagsrekonstruktion, eftersom före­taget inte kunde betala sina skulder. Rdio hade varit igång i USA sedan juni 2010. Det var den första musiktjänsten i sitt slag i USA. – Rdio påminde om Spotify, det vill säga att användarna betalade en fast månadsavgift och fick då lyssna på hur mycket musik de vill. Det gick också att köpa låtar och spara dem. – Sajten rdio.com är nerlagd.

[musik] [uppköpt] [webbtjänster] [ändrad 17 november 2018]

Global index

den dataöverföringsteknik som ligger till grund för Skype. – Global index fungerar så att alla program och all information som behövs delas upp och sprids ut till användarnas datorer. Det är alltså ett icke-hierarkiskt datanät (P2P, peer-to-peer). Global index är grunden för Skype och för tv-pro­jektet Joost† (av­vecklat). – Global index ägdes och utvecklades av Joltid†, ett företag som ägdes av Niklas Zennström och Janus Friis, men som trädde i likvidation 2016.

[datakommunikation] [ändrad 11 maj 2017]

trafikanalys

(traffic analysis) – analys av trafikdata med målet att upptäcka mönster. Trafik kan vara både trafik med fordon och trafik på telefonnätet och internet – vem kommunicerar med vem. Trafikanalys i den senare bemärkelsen används i underrättelseverksamhet.

[datakommunikation] [kartläggning] [transporter] [ändrad 12 november 2019]

domänrofferi

(cybersquatting) – registrering av känt före­tags namn (rätt­stavat) som domän på inter­net innan före­taget själv har registrerat namnet. Även kända personers och institutioners namn kan ut­sättas för domänrofferi. Kallas också för namnnapping (namenapping). – Domänrofferi förekom främst i webbens barndom. Det gjordes av personer som hoppades att företaget sedan skulle lösa in domänen för dyra pengar. Det tog några år för rättsväsendet i olika länder att avgöra om domänrofferi skulle räknas som brott. Men både i USA och i Storbritannien har domänroffare ålagts att lämna ifrån sig rätten till domäner till före­tag, och dess­utom dömts till böter. Domänrofferi är inte samma sak som registrering av bluffdomäner: syftet är inte att lura besökare, utan att sälja domänen för ett högt pris. – I USA finns sedan 1999 en lag mot domänrofferi, Anti‑cybersquatting consumer pro­tection act (länk). – FN‑organet WIPO har huvudansvaret för att mot­arbeta domänrofferi. – I Sverige finns alternativt tvistlösningsförfarande och möjlig­het att gå till dom­stol. – Det engelska uttrycket cyber­squatting kommer av cyber och squatting, se squatter. – Läs också om ful­registrering, stavfelsockupanter och squammer samt vad Datatermgruppen skriver (länk).

[domäner] [it-relaterad brottslighet] [juridiska lagar] [upphovsrätt] [ändrad 27 augusti 2019]

Windows 10 IoT

sedan 2015 namn på en grupp operativsystem från Micro­soft, avsedda att användas som inbyggda system, till exempel i hem­elektronik och sakernas internet. – Windows 10 IoT är ett utförande av Windows 10. Det är en efterföljare till Windows Embedded, som i sin tur var en vidare­utveck­ling av Windows CE, en version av Windows för handhållna datorer, konsumentelektronik och in­byggda system. Det var avsett för företag som ville utveckla egna system för särskilda ändamål. Windows CE kom 1996. Namnet ändrades 2007 till Windows Em­bedded CE, sedan till Windows embedded compact. För­kort­ningen CE lär från början ha stått för consumer elec­tronics, men det blev sedan en pseudo­­för­kort­ning. Det började som ett projekt med namnet Pegasus. Det var då inte en bantad version av Windows, utan ett särskilt operativ­system – Läs mer på Micro­softs webbsidor.

[inbyggda system] [sakernas internet] [windows] [ändrad 15 maj 2018]

snabbmeddelande

(instant message, på engelska förkortat IM, på svenska också: direktpost, direktmeddelande eller snabbpost) – elektroniskt meddelande mellan personer som samtidigt är anslutna till internet. Det liknar e‑post, men det finns två skillnader:

  • – snabbmeddelanden har annan form på adresserna: normalt bara ett användarnamn utan snabel‑a (@) och utan efterföljande domän;
  • – kommunikationen går snabbare eftersom meddelandena praktiskt taget omedelbart visas på mottagarens bildskärm i ett särskilt program.

– Ett sätt att förstå skillnaden mellan e‑post och direktmeddelanden är att jämföra med telefon. E‑post är som att kommunicera genom att båda lämnar meddelanden på varandras telefonsvarare. Snabb­med­del­anden är som snabbtelefon. – Tekniken är nära besläktad med chatt och internettele­foni. Snabb­med­del­anden förmedlas vanligen genom gratistjänster på internet. Det är en närvarobaserad tjänst. An­vänd­aren måste skaffa ett klientprogram och registrera ett användarnamn. – Den första snabbmeddel­ande­tjänsten var ICQ, men liknande möjligheter fanns tidigare i Internet relay chat och Bitnet relay chat. ICQ har fått efterföljare som America Onlines (numera Aol:s) AIM†, Microsofts Messenger, Yahoos Messenger och Google Talk†. Ett fritt alternativ är Jabber som också används i Google Talk. – Tekniken har också anpassats för användning inom företag i slutna nät.

[meddelanden] [ändrad 16 augusti 2017]