eXtensible HTML – en omarbetning av HTML, skriven som en tillämpning av XML. – Läs mer på W3C:s webbsidor (från 2002). Sedan 2009 står W3C inte bakom XHTML, utan ser det som en av många tillämpningar av XML – se denna länk. – Läs också om HTML5.
[förkortningar på X] [webbpublicering] [xml] [ändrad 19 januari 2020]
(XDR) – en standard för beskrivning och kodning av data som ska skickas mellan it-system av olika typ. – Mer i Wikipedia.
[data] [datakommunikation] [ändrad 1 oktober 2019]
(keyword stuffing eller bara word stuffing) – att ha med samma ord många gånger på en webbsida. Orden kan stå i texten eller i dold text. Syftet brukar vara att sidan ska få en hög placering i sökmotorer när någon söker på det ordet. Därför har sökmotorer program som upptäcker sökordspackning och diskvalificerar sökordspackade sidor. – Sökordspackning kan också göras av utomstående genom att de, där det är möjligt, skriver kommentarer på webbsidan och späckar kommentaren med sökord. Det kan vara sabotage: utomstående använder sökordspackning för att få sökmotorer att diskvalificera sidor som sabotören ogillar.
[marknadsföring] [missbruk] [sökmotorer] [ändrad 5 september 2018]
Very high bit-rate DSL – teknik för dataöverföring i mycket hög takt över det vanliga telefonnätet. En typ av DSL. Med VDSL kan abonnenten ta emot data med upp till 52 megabit per sekund och sända data med upp till 16 megabit per sekund. VDSL är alltså en asymmetrisk form av DSL, precis som ADSL, men VDSL är snabbare. En nackdel är att VDSL inte kan användas om det är längre än 1–1,5 kilometer mellan telestation och abonnent.
[dsl] [förkortningar på V] [ändrad 30 juni 2017]
- – i datalagring: samling filer som kanske aldrig mer kommer att behandlas, men som inte bör eller inte får raderas. De ska inte heller ändras. Det kan till exempel finnas lagar och bestämmelser som säger att data måste sparas ett bestämt antal år. Arkivering görs därför ofta på långsamma men billiga medier, till exempel magnetband eller DVD, eftersom man räknar med att de sällan eller aldrig kommer att efterfrågas. Numera sker arkivering allt oftare på hårddiskar eller SSD. – Se också tier 3 storage;
- – beteckning på filer som är tillgängliga för nerladdning från internet med anonymt ftp;
- – flera filer som lagras som en enda fil, vanligtvis komprimerad, till exempel ett tar-arkiv (tarball);
- – i Bittorrent: en komplett uppsättning filer – en eller flera – som ingår i en nerladdning. Den som har ett komplett arkiv på sin dator (och ger andra tillgång till det) kallas för seeder. Ett arkiv i Bittorrent är uppdelat i småbitar. Den som ännu inte har ett komplett arkiv (en leecher) kan ändå vara med i Bittorrent;
- – den meny i grafiska användargränssnitt som innehåller instruktioner som Spara, Spara som och Skriv ut med flera. Arkiv är här en översättning av engelska File – se fil.
– I allmänspråket är ett arkiv en lagringsplats för information som inte längre behövs i den dagliga verksamheten, och som inte får eller ska ändras, men som ändå ska sparas på ett säkert och välordnat sätt.
[arkivering] [datalagring] [filer] [grafiskt användargränssnitt] [webbpublicering] [ändrad 3 juli 2021]
ett ord som bör undvikas. Skriv hellre webbsida:
- – från början var ”hemsidan” en webbsida som användaren själv satte ihop. Den innehöll länkar till andra sajter, och hade alltså delvis samma funktion som bokmärken/favoriter har i moderna webbläsare;
- – senare blev ”hemsidan” detsamma som startsidan, alltså den webbsida som automatiskt visas när man startar webbläsaren, och som användaren själv kan ställa in;
- – senare började man kalla ingångssidan eller välkomstsidan på en webbplats för ”hemsida”;
- – men många kallar alla webbsidor för ”hemsidor”, och:
- – somliga kallar till och med en hel webbplats (som består av flera sidor) för ”hemsida”.
– Ordet hem ställer lätt till förvirring, eftersom det finns flera knappar (i webbläsare och på webbsidor) som heter Home, men som har olika funktion.
[språktips] [webbpublicering] [ändrad 22 november 2018]
- – (overhead) – extra data, till exempel adressinformation, som behövs i datakommunikation av tekniska skäl (för överföringen och för rättelse av fel), men som inte ingår i nyttolasten (payload), alltså inte ingår i meddelandet till mottagaren;
- – i företagsekonomi är pålägget (på engelska markup) skillnaden mellan anskaffningskostnad och försäljningspris. Pålägget kan uttryckas som procent av anskaffningspriset och kan alltså bli mer än 100 procent. Marginalen, däremot, är pålägget räknat som procent av försäljningspriset, alltså alltid under 100 procent. Så om man köper något för 100 kronor och säljer det för 250 kronor är pålägget 150 procent, eftersom 150 kronor är 150 procent av inköpspriset 100 kronor. Men marginalen är 60 procent, eftersom 150 kronor är 60 procent av försäljningspriset 250 kronor.
[datakommunikation] [företag och ekonomi] [ändrad 9 mars 2021]
(latency) – fördröjning, väntetid: den tid som det av tekniska skäl tar att få fram en signal eller att hämta data; i synnerhet den fördröjning som är oundviklig på grund av fysikens lagar. – Latens uppkommer alltid i elektroniska system därför att utrustningen behöver tid för att reagera på inkommande signaler. Även om latensen i varje enskilt fall bara är någon miljondels sekund kan det i komplicerade system sammanlagt bli så mycket att fördröjningen blir ett problem. Det kan bli störande för användaren (till exempel i telefonsamtal) eller leda till en förskjutning i tid som gör det svårt att samordna processer. – Jämför med accesstid, lagg och jitter. (Latens och lagg används ibland som synonymer, men latens är den fördröjning som är inbyggd i systemet, lagg kan dessutom ha andra orsaker, till exempel belastning på användarens dators processor.) – Ordet: Kommer av ett latinskt ord som betyder dold. Det som är latent är tills vidare dolt.
[fysik] [nätverk] [ändrad 6 december 2018]
i datorteknik: avbrott, eller skifte; som verb: avbryta för, undanta:
- – Esc-tangenten på tangentbordet var ursprungligen till för att användaren skulle kunna stoppa en programkörning. Det gjordes när programmet hade fastnat i en slinga, alltså gick och gick utan att bli färdigt. Den användningen är en kvarleva från äldre tangentbord och fungerar sällan i nyare program. (I stället brukar man använda tangentkombinationen ctrl‑alt‑delete.) – Esc‑tangenten är ibland märkt med tecknet ⎋;
- – i en del program kan man använda Esc-tangenten för att avbryta, alltså att stänga aktiva fönster och backa ut ur ett pågående jobb;
- – i programmering betyder instruktionen escape att det kommer ett skifte mellan programkod och text skriven i naturligt språk för människor (alltså kommentarer till koden). Eftersom både text och programkod skrivs med tangentbordet behövs ett sätt att markera vad som är vad. En escape sequence anger att de tecken som följer är instruktioner, inte text. I ASCII‑tabellen finns en escape character (avbrottstecken, skiftestecken), tecken nummer 27, som har denna funktion. Escape a character – citera ett tecken, avbryta för ett tecken, undanta ett tecken – alltså: markera att tecknet ska skrivas som det är, inte tolkas som del av programkod. – Se också utkommentera;
- – när man formulerar sökvillkor vid sökningar på webben eller i databaser används skiftestecken ibland för att ange att tecken som * och ? ska tolkas som vanliga tecken, citeras, inte tolkas som jokertecken.
– Utanför datorteknik betyder escape oftast flykt, rymning. I fysik talar man om escape velocity, flykthastighet – den hastighet som en rymdfarkost måste ha för att kunna lämna jordens gravitationsfält. Det uttrycket används ibland om när en produkt eller ett företag börjar bli framgångsrikt.
[användargränssnitt] [programmering] [sökmotorer] [sökningar] [tangentbord] [ändrad 24 januari 2021]
- – distribuerad GIX (internetknutpunkt);
- – tidigare: beteckning på den GIX som fanns på KTH i Stockholm, överlåten till Netnod 1997, numera Netnod IX (netnod.se/ix…).
[förkortningar på D] [internet] [ändrad 9 maj 2022]