Datakommunikation (kategori)

digitalt boende

(digital living) – användning av sammankopplad digital (datoriserad) utrustning i hemmet, även för utrustning som tidigare har varit fristående. Även belysning, vitvaror och uppvärmning ska kunna styras från datorsystemet. Termen används också om samma slags teknik för arbetsplatser.

[it-liv] [smarta hemmet] [ändrad 24 september 2018]

FOE

– CERT FOE – Failure observation engine – även känt som BFF, Basic fuzzing framework – ett program för säkerhetstestning av Windows-program. BFF finns också för andra operativsystem. Utvecklat av CertCC. – Cert FOE / BFF testar säkerheten i program genom att mata in felaktiga indata. Utfallet ger en bild av vilka fel programmet kan hantera och vilka fel som får det att krascha. – Se CertCC:s webbsidor;
– FoE, se Feed over email.

[bloggar] [e-post] [förkortningar på F] [it-säkerhet] [testning] [windows] [ändrad 7 september 2018]

vanity URL

skräddarsydd webbadress, personlig webbadress – webbadress (URL) som är lätt att minnas, oftast också kort, och som döljer en längre och krångligare webbadress. När man skickar ett anrop till den korta webbadressen kopplas man automatiskt vidare till den riktiga webbadressen. Används till exempel i reklamkampanjer. – I juni 2009 gav Facebook sina medlemmar möjlighet att skaffa skräddarsydda webbadresser till sina sidor på Facebook. – Ordet: Anspelar på amerikanska vanity plate, i Sverige: personlig nummerskylt –nummerskylt med en kombination av bokstäver och siffror som bilägaren själv har valt.

[webben] [ändrad 22 juni 2020]

buffert

– allmänt: anordning som mellanlagrar sådant som ska användas inom kort. Buffertens uppgift är att jämna ut skillnader mellan källans och mottagarens förmåga att leverera respektive att ta emot och använda. Utanför it kan det också vara något som skyddar något värdefullt eller ömtåligt genom att ta emot stötar. På engelska: buffer:

– del av arbetsminnet som tillfälligt håller data som ska lagras på hårddisken (eller brännas på CD eller DVD). Bufferten behövs därför att det går relativt långsamt att lagra på hårddisken. Programmet sparar därför filen tillfälligt (buffrar filen) i det snabbare arbetsminnet. Den överförs till hårddisken först när användaren trycker på ”Spara”, eller vid automatiskt sparande. Om programmet eller datorn kraschar förlorar man de data som finns i bufferten. – Buffertar används också vid utskrift på skrivare, vid bränning av CD och DVD och i andra sammanhang där det är opraktiskt att överföra data direkt från hårddisken. – Läs också om buffertöverfyllning och buffertfel samt jämför med cache, som är något annat;
– i strömmande radio och video: minnesutrymme som sparar (buffrar) lite av utsändningen innan den spelar upp utsändningen för mottagaren. Det rör sig om någon sekund. Detta görs för att utsändningen ska kunna spelas upp utan avbrott och ryckighet. Strömmande sändningar sker ju över internet, vilket innebär att det inte går att garantera jämn takt i överföringen. Bufferten avhjälper detta genom att mata ut utsändningen i jämn takt, men alltså med en liten fördröjning, till uppspelningsprogrammet.

[internet] [minnen] [radio och tv] [ändrad 29 januari 2019]

ENUM

funktion som översätter telefonnummer till adresser på internet och omvänt. Med ENUM kan man alltså ringa ett telefonsamtal genom att ange en e-postadress, och man kan adressera e‑post med telefonnummer. Det förutsätter att mottagaren har tillgång till ett ENUM‑anpassat telenät och har gjort de nödvändiga inställningarna. ENUM infördes med början 2005 och väntades då bli av stor betydelse för att internettelefoni (röstsamtal från dator via internet) skulle fungera. Men intresset var nästan obefintligt, åtminstone bland slutkonsumenter (User-ENUM), så hanteringen av ENUM för slutkonsumenter i Sverige upphörde i praktiken 2013. – Internationella teleunionens (ITU:s) webbsidor om ENUM finns här.

[e-post] [telefoni] [ändrad 25 januari 2018]

sökmotorförgiftning

sätt att lura sökmotorer att hänvisa besökare till skumma webbsidor. – Det kan göras på flera sätt, men alla går ut på att utnyttja seriösa webbsidor som har hög rankning på sökmotorerna, men är dåligt skyddade. Ett sätt är att injicera kod på den angripna webbsidan på ett sådant sätt att webbsidans utgivare och besökare inte ser någon skillnad, men sökmotorerna får förfalskade uppgifter. Den som sedan gör sökningar som leder till den ”förgiftade” webbsidan kan i sökresultaten hänvisas till länkar som leder till helt andra webbsidor än de som besökaren hade tänkt sig. Angriparen har nämligen förberett länkar som ser ut att gå till den ”förgiftade” webbsidan, men som i själva verket går till andra sidor, som kan användas för marknadsföring av skumma produkter, för bedrägerier eller för spridning av skadeprogram. – På engelska: search engine poisoning.

[attacker] [bluff och båg] [it-relaterad brottslighet] [sökmotorer] [webbsidor] [ändrad 5 september 2018]

uppspännande träd

(spanning tree) – i nätstrukturer: en sammanhängande figur av linjer (en graf) som når alla noder (knutpunkter) i nätet. Figuren får grena sig, men den får inte bilda slingor. – Minsta uppspännande träd (minimum spanning tree, på svenska också minimalt…) är den kortaste graf som når alla noder i nätet (beskrivs här). – Spanning tree protocol, känt som STP, är ett protokoll som används för att hindra att meddelanden i nätverk går i slingor. Protokollet, som utvecklades 1985 av Radia Perlman, då på Digital†, senare på Intel, nu på Dell, hittar ett minsta uppspännande träd i nätet och stänger av alla förbindelser som inte ingår i trädet. Ett meddelande som slussas från nod till nod kan då inte gå runt i slinga. – I början av 00-talet började det bli uppenbart att STP inte var effektivt, och rent av kontraproduktivt, i stora nätverk, eftersom det bara tillåter en enda förbindelse mellan två noder i nätverket, inte alltid den kortaste eller snabbaste. Därför utvecklades TRILL som allt mer har ersatt STP. – Läs mer i Wikipedia. – Läs också om traversering.

[matematik] [nätverk] [ändrad 20 maj 2020]

Kategori: datakommunikation