IP-adress

(Internet protocol address) – nummer som identifierar en dator som är ansluten till internet. – IP-adresser kallas ibland för ”IP‑nummer”, men det anses inte korrekt. – IP‑ad­ressen följer med varje paket som skickas över internet. Domännamn som www.idg.se hör alltid ihop med en eller flera IP‑adresser.

  • – I version 4 av IP består en IP‑adress av fyra delar, där varje del består av en, två eller tre siffror (i decimal form). Till exempel: 172.16.254.1. Egentligen är det 32 ettor och/eller nollor, uppdelade i fyra grupper på vardera åtta ettor och / eller nollor. – Dessutom består IP‑adresser av två halvor. Den första halvan, nätadressen, anger vilket nätverk som datorn finns på. Den kan bestå av en, två eller tre delar, åtskilda med punkt. Resten av siff­rorna, dator­adressen, står för en viss dator i det nätet. (Nätverket kan dessutom i sin tur delas in i flera delar med varsin sekvens av IP‑adresser, se subnät.) – De 32 bitarna i adressen ger några miljarder möjliga nummer (se också adressrymd). Eftersom inter­net redan då hade över en miljard användare höll IP‑adresserna under 2010‑talet på att ta slut. Det var bland annat därför som de flesta internetoperatörer och internetanslutna lokala nät använde flytande IP‑adresser.
  • – Men i version 6 av internet­proto­kollet, IPv6, som gradvis infördes under 2010‑talet, är IP‑ad­ress­erna fyra gånger så långa. De består av 128 ettor och nollor, och delas upp i åtta grupper. Därmed försvinner bristen på IP‑adresser: antalet möjliga IP‑adresser blir ett astronomiskt tal på ungefär 40 siffror (decimala). (Det finns ingen version 5 av internetprotokollet.)

– Reglerna för IP‑adresser fast­ställs av organisationen ICANN.

[ip] [ändrad 8 september 2021]

peer

i datornätverk: dator som är likställd med andra datorer i nätverket. Den har samma behörigheter och samma möjlig­het att ta emot och initiera kommunikation som de andra (dess likar). – Ordet peer ingår i termen peer‑to‑peericke‑hierarkisk. Verbet to peer för­svenskas ibland till att pira.

[nätverk] [peer] [ändrad 11 december 2019]

onion routing

lökskalsadressering – en metod för döljande av avsändare och mottagare när meddelanden skickas genom inter­net. – Lökskalsadressering används i nätverket Tor. Det kan jämföras med att lägga ett brev i ett adresserat kuvert inuti andra adresserade kuvert, som skalen på en lök. Det yttersta kuvertet är adresserat till en person, som öppnar det och hittar ett nytt kuvert, adresserat till en annan person. Hon skickar kuvertet till den personen, som öppnar det och hittar ännu ett kuvert, adresserat till en tredje person… Detta fortsätter tills kedjan av brev når den egentliga och slut­liga mottagaren, som öppnar det sista, innersta kuvertet och i det hittar brevet. – Mellanleden i kommunikationskedjan kan alltså bara läsa adressen till närmast följande led på vägen, men de kan inte se vem som är första avsändare eller slutlig mottagare. De kan inte heller läsa meddelandet. – Me­toden används i digital form i nätverket Tor. Både meddelandet och adressinformationen krypteras där i flera lager, ett lager för varje router på vägen. (Detta förutsätter att routrarna har varsin publik nyckel.) Varje router kan då dekryptera ett lager och då läsa vart meddelandet ska skickas närmast. Själva meddelandet kan bara dekrypteras av den slutliga mottagaren. De routrar som meddelandet har passerat genom kan alltså inte avläsa vem avsändaren och mottagaren är, och de kan inte heller läsa meddelandet. (En förutsättning är givetvis att alla led ingår i ett nätverk som förmedlar lökskalsadresserade meddelanden.) – Tekniken har utvecklats av amerikanska krigsmakten efter en idé från 1981 av krypteringsexperten David Chaum – se artikeln ”Untraceable electronic mail, return addresses, and digital pseudonyms” (länk). – Läs också om .onion.

[datakommunikation] [kryptering] [personlig integritet] [skyddad kommunikation] [tor] [ändrad 14 september 2021]

Hotmail

en avvecklad gratis e-post­tjänst från Micro­soft. – Hotmail ersattes i början av 2013 av Outlook.com. Det var länge den e‑post­tjänst i världen som hade flest användare. Tjänsten grundades 1996 som ett fristående före­tag av Sabeer Bhatia och Jack Smith. De sålde 1997 före­taget till Micro­soft. Microsoft har kallat det för MSN Hotmail, Windows Live Hotmail och senast för Microsoft Hotmail. Sommaren 2012 meddelade Microsoft att Hotmail skulle ersättas av Outlook.com. Användarna flyt­tades sedan successivt över från Hotmail till Outlook.com. Inga nya Hotmailadresser har skapats sedan 2013, men de som fanns redan då kan fortfarande användas. De ingår i Outlook.com. – Se blogginlägg från Micro­soft (länk). (Namnet Hotmail var en ordlek på HTML och skrevs ibland HoTMaiL.)

[e-post] [nerlagt] [ändrad 15 september 2021]

Flashback

Tecknat katthuvud i serieteckningsstil med cigarrett i munnen.
Symbol för Flashback.
    1. – ett svenskt diskussions­forum på internet, känt för sin kompromiss­lösa syn på yttrande­frihet. – Flashback har funnits på internet i olika former sedan 1995. Tidigare (1993–1997) fanns en tryckt tidning med samma namn. Grundare är Jan Axelsson. – Flashback dömdes 2002 att betala ett högt skadestånd för att ha publicerat namnet på en dömd brottsling. Jan Axelsson och hans före­tag förbjöds då också att driva diskussionsforum på internet i Sverige. Flash­back öppnades då på en utländsk server. Företagsstrukturen bakom Flash­back har sedan dess gjorts om flera gånger. – Flash­back tillåter mycket frispråkiga inlägg, men har som policy att ta bort inlägg som strider mot svensk lag. Kritiker anser ändå att Flashback ger utrymme åt rasistiska och sexistiska in­lägg och åt hetskampanjer mot personer, näthat. – Aftonbladet hade i februari 2015 en mycket kritisk artikel­serie om Flashback, se denna länk. – Debattörer på Flash­back har flera gånger utfört gott journalistiskt arbete, och 2011 fick Flash­back Sveriges Radios journalistpris Medieormen (se länk). – IDG:s artiklar om Flashback, se denna länk. – Se flashback.org. – Flash­back driver också en anonymitetsserver;
    2. – en trojansk häst som infekterar Mac-datorer. Flash­back upptäcktes i slutet av 2011. Flash­back utnyttjar en sårbarhet i den version av Java som används på Mac. Oracle rättade till sårbarheten i Java i början av 2012, men det dröjde ytterligare ett par månader innan Apple skickade ut den rättade versionen. – Mer i Wikipedia.

[diskussioner] [skadeprogram] [yttrandefrihet] [ändrad 15 december 2020]

kortlänk

(URL alias) – kort (oftast) webbadress som styr besökaren till en annan, (oftast) längre webbadress. Detta sker genom omdirigering. – Syftet är att ersätta den egentliga, men intetsägande eller väldigt långa, länken med en länk som är kort eller beskrivande. När man klickar på kortlänken anropar man en tjänst som har en databas som innehåller den fullständiga länken och som omdirigerar besökaren till den. En känd tjänst som tillhandahåller kortlänkar gratis är TinyURL (tinyurl.com). (Pröva med tinyurl.com/kortlaenk.)

[webbpublicering] [ändrad 15 maj 2018]

internet

det internationella öppna dator­nätet som kopplar samman användare på mindre nät i hela världen. Praktiskt taget all datakommunikation utom SMS och röstsamtal använder internet. Kännetecknande för internet är:

  • paketförmedlande överföring av med­delanden;
  • internetprotokollet IP, vanligt­vis (men inte alltid) i kombination med TCP;
  • adressystemet DNS.

– Internet är ett decentraliserat nät där ett meddelande kan ta många vägar från av­sändare till mottagare. Det är därför tåligt för störningar och praktiskt taget omöjligt att stänga av. Internet är inte be­roende av några specifika kablar eller ledningar, utan kan hantera all kommunikation som sker med IP och som är korrekt adresserad. Man kan använda telefonnätet, optiska kablar eller tråd­lös kommunikation. – Den som vill an­sluta sitt nätverk till internet behöver skaffa en domän och IP‑adresser. Men när ”vanliga användare” säger att de är an­slutna till internet betyder det i själva verket att de har konto hos en internetoperatör som i sin tur är ansluten till internet. – Internet ut­vecklades av den amerikanska krigsmakten under namnet Arpanet. (Om inter­nets tidiga utveckling, se här.) Namnet internet kom i bruk när Arpanet fick för­greningar i andra länder. Internet / Arpanet blev under 1980‑talet ett nät som användes av universitet och forskningsinstitut i USA. Det fanns länkar till ett fåtal andra länder. Samtidigt fanns det andra nät, som Usenet och Fido­net, som användes för datakommunikation, men i början av 1990‑talet blev inter­net det ledande datornätet, och i mitten av 1990‑talet var det i praktiken utan konkurrens. Det berodde till stor del på att World wide web gjorde inter­net enklare att an­vända. – Internets struktur har visat sig vara rätt ut­tänkt: det har klarat att växa snabbt utan att bli långsammare. Den decentraliserade strukturen gör att det inte blir flaskhalsar. – Internet är numera frikopplat från amerikanska krigsmakten, men amerikanska staten har behållit inflytande över de ledande organen. – Ledningen för internet består av flera organ som IETF, ICANN, Internet Society, IESG och IAB. – Internet stavas numera med liten begynnelsebokstav i Computer Sweden. Sedan 2016 rekommenderar nyhetsbyrån AP också att internet skrivs med litet i, se denna länk.

– Vanlig missuppfattning: Trots att i stort sett all datakommunikation sker över internet är det många som har oklara föreställningar om vad internet omfattar. E‑post, chatt, webben, Facebook, Instagram, Twitter och World of warcraft är alla baserade på internet. Inom digital kommunikation är det i stort sett bara SMS och röstsamtal i mobiltelefon samt lokala nätverk som inte körs på internet. Även mobiltelefonnätet kan hantera trafik med IP. (Observera att ett nätverk kan använda internetproto­kollet IP utan att därför vara anslutet till internet.) – Internet är helt enkelt ett slags transportsystem som kan hantera information och meddelanden av många slag. Och det mesta, men inte allt, som skickas på internet använder i sin turwebben som transportmedel. Internet fanns före webben och användes då till exempel för e‑post och Usenet. Webben har (bland annat) gjort internet enklare att använda genom att dölja mycket av den underliggande tekniken. Det är ändå internet i botten. Så när någon säger ”jag använder inte internet så mycket, jag använder mest Facebook” så har den personen fått saken om bakfoten.

[datakommunikation] [internet] [ändrad 11 december 2020]

DNSchanger

ett skadeprogram som styrde användaren till oönskade webbsidor. – DNSchanger var en så kallad trojansk häst. Den följde med när man laddade ner vissa program för uppspel­ning av videofiler. DNSchanger ställde om den infekte­rade datorns inställ­ningar så att anrop till internets adressystem, DNS, styrdes om till ett annat adressystem. När använd­aren matade in adressen (URL:en) till en webbsida som hon önskade besöka skickades hon i stället till en annan webbsida, ofta med pornografi. – I november 2011 greps personerna bakom DNSchanger av estnisk polis på ameri­kansk begäran. FBI beslagtog de servrar i USA som hanterade det falska adressystemet. För att inte datorer som infekterats med DNSchanger skulle bli utan internetanslutning lät FBI servrarna fortsätta att fungera fram till den 9 juli 2012, fast de dirigerade då till korrekta adresser. På så sätt kunde FBI komma i kontakt med ägarna av infekterade datorer. När FBI stängde av servrarna den 9 juli 2012 fruktade många att delar av internet skulle stängas av, men inget hände. Det beräknas att det då fort­farande var många datorer som var infekte­rade. – DNS­changer var en variant av den trojanska hästen Zlob.

[internet] [skadeprogram] [ändrad 7 juni 2018]