fråga

(query, även: search) – om data­baser: begäran om information ur en databas. – En fråga kan gälla ett urval information, eller att informationen ska ordnas på ett visst sätt. En fråga kan också, i svensk terminologi, vara en ändring eller strykning. – Fråga är den traditionella svenska termen för engelska query. – En fråga kan begära ett urval av information (ge mig en lista på alla kunder i databasen som bor i Malmö), att informationen ska sorteras på ett visst sätt (efter efternamn, efter postnummer) eller en kombination av villkor. Man kan också använda sökbegräns­are, vilket innebär att bara en angiven del av databasen ska genomsökas. Frågor till en databas kan ställas av en användare eller av ett annat program. – En fråga som ”ta fram namn och adress till alla villaägare som är mellan 30 och 50 och kör Volvo, och sortera dem efter ålder” uttrycks då i ett frågespråk (query language) som SQL. Andra operationer, som att lägga till, ändra eller ta bort information i en databas kallas också ofta för frågor. – Läs också om lagrade procedurer och vyer (som är två olika saker). – Ordet sökning används mest av icke‑professionella användare och om sökningar i databaser som Google. Skillnaden mellan frågor i databaser och sökningar med sökmotorer är att frågorna i en databas formuleras med utgångspunkt i databasens strukturerade uppbyggnad. Exempel: vill man ha en lista över alla som bor i staden Nora räcker det med att söka efter Nora i fältet ”Postort”. Man behöver inte söka igenom hela data­basen efter ordet Nora, och man får därför bara träff på staden Nora, inte på alla som heter Nora i förnamn. Sökningar i sökmotorer är däremot som regel fritextsökningar, eftersom webbsidor och textdokument inte brukar vara strukturerade – det finns inget enkelt sätt att avgöra ifall Nora syftar på en kvinna eller på en stad, utan det får användaren räkna ut själv. – Se också uppslagning (look‑up).

[databaser] [sökmotorer] [sökningar] [ändrad 4 september 2018]

Common gateway interface

(CGI) – en funktion som förser webbsidor med information som hämtas från andra program när sidan ska visas. – Webb­sidor som använder CGI är alltså inte färdig­skrivna (statiska), utan varje gång som en besökare hämtar en sådan sida anropar sidan ett separat program (eller flera) som hämtar informa­tion från källor som har definierats tidigare. Det innehåll som visas för be­sökare kan därför förändras från minut till minut. – Det program som hämtar in­forma­tionen och formaterar den för publicering kallas för CGI‑skript. CGI‑skriptet översätter in­forma­tionen till HTML eller XML, så att den ska kunna överföras genom webben. Ett CGI‑skript (se skript) kan också hämta data med ledning av den informa­tion som besökaren lämnar. – CGI‑pro­gram kan vara skrivna i olika program­språk eller skript­språk, men de följer bestämda regler. – Det fungerar på andra hållet också: ett CGI‑skript kan ta emot data som en besökare har lämnat på en webbsida, kon­vertera dem till lämpligt format och lagra dem i en databas eller använda dem som indata i ett program.

[webbpublicering] [ändrad 21 april 2018]

CGI

  1. – ett kanadensiskt konsultföretag med huvud­kontor i Quebec, grundat 1976. – CGI köpte i maj 2012 brittiska Logica, som i sin tur 2006 hade köpt svenska WM‑data†. Logica hette LogicaCMG 20022008 efter att ha gått samman med ett annat brittiskt företag, CMG, sedan bara Logica. Men numera används bara namnet CGI. – Se cgi.com;
  2. – se common gateway interface;
  3. – se computer-generated images.

[datoranimering] [företag] [förkortningar på C] [webbpublicering] [ändrad 10 december 2019]

datalänklagret

(data link layer, på svenska också datalänkskiktet) – i nätverk: de funktioner som styr flödet av data i ett nätverk från nod till nod. – Datalänklagret förhindrar att två meddelanden sänds samtidigt på samma kanal, och det kan också ha funktioner som rättar fel i överföringen. Det sköter de enskilda stegen i ett meddelandes väg genom ett nätverk, men det planerar inte meddelandets hela väg från avsändare till mottagare. (Jämför med en trafik­polis som håller ordning på trafiken i en gatukorsning utan att veta vad som är bilisternas slutdestination.) – Datalänklagret är den näst lägsta nivån (lager två)  i OSI‑modellen, som är ett sätt att dela upp funktionerna i ett nätverk från de mest grundläggande till de mer övergripande. Datalänklagret tar emot instruktioner från nätverkslagret och styr det lägsta lagret i OSI‑modellen, det fysiska lagret. – Se också datalänk.

[osi] [ändrad 20 maj 2020]

PPPoE

point-to-point protocol (PPP) over ethernet – ett protokoll som hanterar en dators anslutning till internet över en bredbandsförbindelse. – Föregångaren PPP var utvecklad för uppringda förbindelser, alltså med modem över telefontråd. Med andra ord en kretskopplad anslutning där man disponerar linjen hela tiden tills kommunikationen avslutas. När man kommunicerar över bredband används i stället paketförmedlande teknik där meddelandena delas upp i småbitar som överförs oberoende av varandra. Detta innebär andra förutsättningar, bland annat för säkerhet, vilket ställer nya krav på protokollet. PPPoE är utvecklat för att vara likvärdigt med PPP.

[bredband] [förkortningar på P] [internet] [ändrad 21 februari 2018]

Independent user interface working group

(Indie UI) – en nerlagd arbetsgrupp som utvecklade en standard för att skilja mellan vad användaren vill ska hända på en webb­sida och hur användaren ut­trycker detta. – Van­liga inter­aktioner är att skrolla, bläddra och zooma. Detta kan göras på många sätt: med mus, med styr­platta, med knapptryckningar, med pekskärm eller med gester. Arbets­gruppens mål var att den som ut­veck­lade en webb­sida inte skulle behöva tänka på hur användaren interagerade med sidan. Detta kallas för generisk inter­aktion. Inde­pendent user inter­face working group tillsattes 2012 av World wide web consortium, W3C, men lades ner 2016. – Se we.org/WAI/IndieUI (inaktuell).

[användargränssnitt] [nerlagt] [webbpublicering] [ändrad 5 februari 2019]

XML

eXtensible markup language – ett språksystem för kodning av innehållet på webbsidor. Mer exakt är XML en standard som gör det möjligt att skapa språk för olika ändamål. – En webbsida som är kodad i XML innehåller maskinläsbara beskrivningar av den information som finns på sidan. Informationen är därför inte bara en textmassa, utan den kan bearbetas på olika sätt av ett program. Samtidigt kan XML‑koden utformas så att den kan läsas som vanlig text av människor. – XML, som kom 1998, är ett nyare alternativ till HTML. HTML, som är det ursprungliga språket för webbsidor, beskriver bara hur sidan ska se ut rent grafiskt, men i XML kan man tala om att ”detta är ett recept”, ”detta är ett tele­fon­nummer”, ”detta är en beskrivning av ett användargränssnitt”. XML skiljer sig från HTML på två sätt:

  • – det är, trots namnet, inget språk, utan en uppsättning regler för hur man utformar språk. Alla som vill kan göra en egen form av XML som fungerar i alla XML‑anpassade webbläsare;
  • – med XML kan man detaljerat beskriva (tagga) webbsidans innehåll, inte bara (som med HTML) hur den ska se ut.

– Man kan alltså med taggar ange att ”detta är ett efternamn”, ”detta är en kemisk formel”, ”detta är ett pris”, förutsatt att man använder en form av XML som passar. Det innebär att ett datorprogram som läser ett XML‑dokument kan söka efter vissa slag av information och spara den i en databas eller bearbeta den. Att möjliggöra automatiskt utbyte av information och tjänster mellan datorer är ett av målen med XML. – Det finns många tillämpningar av XML för olika ändamål, till exempel MathML för matematik, NewsML för nyheter och PPML för beställtryck. XML är en förenklad version av SGML. XML ska inte förväxlas med XHTML. – Läs mer på W3C:s webbsidor. – En knapp med texten XML på en webbsida hänvisar ofta till ett RSS-flöde.

[förkortningar på X] [webbpublicering] [xml] [ändrad 13 maj 2017]

Joyn

tidigare varumärke för telekomföretagens satsning på att integrera internet­bas­e­ra­de tjänster med teleabonnemanget. Varumärket lanserades 2012, men används inte längre (2017). Syftet var att konkurrera med internetbaserade tjänster som Skype, som körs över teleoperatörernas mobila datanät utan att operatörerna tjänar något extra på det. – Joyn byggde på Rich commu­ni­cation services (RCS), som däremot finns kvar. – Se GSMA:s webb­sidor.

[datakommunikation] [nerlagt] [ändrad 22 november 2017]

Daisy

Bild från filmen 2001: Ett rymdäventyr där astronauten Dave Bowman stänger av datorn HAL.
HAL sjunger Daisy.
  1. Digitalt anpassat informationssystem, DAISY – en internationell standard för digitala talböcker. (Alltså inlästa böcker avsedda för blinda och synskadade.) – DAISY efter­liknar de möjligheter som finns i tryckta böcker. Det finns alltså innehållsförteckningar, sidnummer, möjlighet till sökning och man kan lämna bokmärken. – DAISY utvecklades av svenska Talboks- och punktskriftsbiblioteket, numera Myndig­heten för tillgängliga media (länk) med början 1988, och har blivit en internationell standard som förvaltas av The DAISY Consortium, se daisy.org. Artikel om DAISY:s historia, se här;
  2. – to sing Daisy – att avsluta något för gott, att stänga av en dator för sista gången. Uttrycket anspelar på en scen i filmen 2001: ett rymdäventyr (se IMDb: länk) där datorn HAL sjunger sången ”Daisy” (på svenska ”Isabella”, även känd som ”På en bicykel gjord för två”) medan den successivt stängs av. – Se detta klipp på Youtube: länk;
  3. – [to] daisy chain – se kedjekoppla;
  4. – daisy wheel printer – se skön­skrivare.

[böcker] [funktionsvariation] [förkortningar på D] [jargong] [ljudinspelningar] [nätverk] [skrivare] [spelfilmer] [tillgängligt] [ändrad 3 juli 2017]