drive

lagringsenhethårddisk (hard drive) eller annat lagringsminne. – En drive kan till exempel vara en hårddisk, en del av en hårddisk, se partition, ett inbyggt halvledarminne (SSD), ett USB­‑­minne, en optisk disk i en brännare eller ett magnetband. – Bakgrund: När det gäller magnetiska diskar brukar man på engelska skilja mellan disk och drive. Så länge som man an­vände disketter, som var ett slags magnetisk disk, så var disken skivan med data, medan drive stod för anordningen som läste och skrev till disken. I hård­diskar finns det sedan länge alltid flera diskar (roterande skivor) i samma hölje, som också innehåller skriv- och läsmekanismen. På svenska kallar vi helheten för disk, på engelska heter det drive. På svenska finns inget ord som direkt motsvarar drive, så om det inte passar med disk eller hård­disk (Apple brukar skriva skiva) får man skriva lagrings­enhet eller bara enhet.

[lagringsmedier] [ändrad 22 november 2017]

minneskort

lagringsminne i form av ett kort, avsett för mobil­tele­foner, digital­kameror och annat hand­hållet. Ett minneskort är ungefär lika stort som ett fri­märke, några milli­meter tjockt och med en kapacitet på några giga­byte. Korten är lös­tag­bara och sätts i kort­platser. Minnes­kort finns i många olika fysiska format, och varje format kräver en speciell kort­plats. Minnes­­kort kallas ibland också för medie­kort. – För minnes­pinne, se USB-minne.

[lagringsmedier] [ändrad 24 september 2017]

diskett

(eller floppy) – föråldrat flyttbart lagringsmedium för data, bestående av en tunn böjlig magnetiserbar skiva i ett fodral. I grunden samma teknik som hårddisk. – En diskett var en tunn böjlig rund plastskiva med ett magnetiserbart skikt på en sida eller båda, monterad så att den kunde rotera i ett fodral med öppning för datorns läs- och skrivhuvud. Benämningen ”floppy [disk]” kommer av att plastskivan utan fodral är sladdrig. De första disketterna hade pappfodral, och var på åtta tum, senare 5,25 tum, och kapaciteten var 360 kilobyte, senare 1,2 megabyte. 5,25-tumsdisketter användes på persondatorer till början av 1990-talet. 3,5-tumsdisketter slog igenom 1984 med Apples Macintosh. De hade fodral av hårdplast och en skyddsskiva av plåt för öppningen. De hade först en kapacitet på 720 kilobyte (double density, DD), senare 1,44 megabyte (high density, HD). Efter år 2000 har disketter kommit ur bruk, eftersom de har för liten kapacitet. Apple tog bort diskettstationen på Mac 1998. Filer överförs i stället över internet, över lokala nätverk eller med USB-minnen. År 2010 meddelade Sony att företaget slutade tillverka disketter.

[försvunnet] [lagringsmedier] [ändrad 1 mars 2018]

slutföra

  1. – to complete – göra något helt klart. Till exempel ladda ner en fil från internet så att den är klar för användning. Ordet används i stället för avsluta, som när det gäller datorer ofta betyder att sluta för dagen eller ta paus, inte nödvändigtvis att arbetet är slutfört;
  2. – finalize – om bränning av cd och dvd: att göra skivan spelbar efter att man har bränt filerna. Behövs för att en bränd cd eller dvd ska kunna spelas i en vanlig cd/dvd-spelare. Enkelt uttryckt är det att lägga till den information som talar om för spelaren var spåret slutar. Detta görs ofta automatiskt när man matar ut skivan efter bränningen, annars med en knapptryckning.

automated tiered storage

även: auto-tieringautomatisk nivåindelad datalagring – i it‑system: en funktion som auto­ma­tiskt väljer lämpligt medium för data­lagring. – Oftast gäller det en avvägning mellan snabba och dyra medier, som SSD, och långsammare men billigare medier, som molnet eller band. Vanliga nivåer är SSD, hårddiskar, molnet och arkiv som jukeboxar och band. – Se också tier 1 storage, tier 2 storage och tier 3 storage. – Tiered – se tier.

[datalagring] [ändrad 11 januari 2019]

Flash

  1. Adobe Flash, ursprungligen Macro­media Flash – ett program för rörliga bilder och inter­aktiv grafik som ska visas i webb­läsare. I juli 2017 med­del­ade Adobe att Flash ska avvecklas 2020, se Adobes blogg. – Flash var länge det van­lig­aste formatet för animerad video på webben, och det har nästan varit nöd­vän­digt att ha in­sticks­pro­gram­met Adobe Flash Player in­stal­lerat i webb­läsare. Det är gratis. Animerad video i Flash­format framställs med Adobe Flash Professional, som däremot inte är gratis. Fil­formatet för Flash heter swf. – I mitten av 2010‑talet har allt fler it‑företag tagit avstånd från Flash. Flash sägs ge möj­lig­het till data­intrång, det är en före­tags­specifik teknik som ägs av Adobe, det drar mycket ström och HTML5 sägs ha gjort det över­flö­digt. Hösten 2015 bildades därför Alliance for open media med målet att skapa ett öppet, säkert och ström­snålt al­ter­na­tiv. Apple har förbjudit användning av Flash i program för iPhone och iPad, se detta brev från 2010 från Steve Jobs. Google beslöt 2012 att inte längre till­handa­hålla Flash för Android. – I de­cem­ber 2015 meddelade Adobe att Flash Profession­al ska ersättas med Adobe Animate CC, se blogg­in­lägg (länk) och i juli 2017 blev det som sagt känt att Adobe tänker sluta att till­handa­hålla Flash för nerladdning och sluta att uppdatera det vid slutet av 2020. – Läs mer om Flash på Adobes webb­sidor (länk). – Se också Gnash och Swish. – Aktionsgruppen Occupy HTML5, som finns på Facebook, bildades 2016 för att slå vakt om Flash;
  2. – se flashminne.

[datoranimering] [lagringsmedier] [webben] [ändrad 15 oktober 2018]

medium

det som bär, innehåller eller förmedlar något:

  1. – företag och infrastrukturer som förmedlar ord, ljud och bild som massmedier, etermedier;
  2. – fysiska bärare av information, som papper, film, magnetband, dvd och usb-minnen, hårddiskar och flashlagring;
  3. – tekniska system som förmedlar ord, ljud eller bild, som telefonnät, bredband, kabelnät;
  4. – signalbärare som kopparkabel, optisk fiber och radiovågor;
  5. – Medium – amerikanskt företag som erbjuder en webbaserad plattform för publicering av olika slags material. Grundat 2012, se medium.com.

– Ordet bör användas om det som förmedlar eller förvarar information, inte om informationen som sådan – inte om det som förmedlas. – Ordet: Medium böjs så här: ett medium, det mediet, flera medier, medierna. Mass­medium – massmedier. I samman­­sätt­ningar: medie-: medie­analys, mass­medie­forskning. – Den engelska termen multi­media (som börjar bli ålder­domlig) kan, om den behövs, ersättas med multi­medier. – Formen media är latinskt flertal, och ska inte användas på svenska; absolut inte som ental. – Se också Medie­språk­gruppens re­kom­men­da­tioner (länk en bit ner på sidan under Sub­stan­tiv.) – Se också gammel­­medier, multi­medier, rich media och sociala medier.

master boot record

(mbr)gemensam startsektor – på en partitionerad hårddisk: in­for­ma­tion som datorn behöver för att starta ett operativsystem (se bootstrap) från hårddisken. En gemensam startsektor är på 512 byte och finns på hård­diskens första sektor (sektor 0). Startsektorn består av tre delar:

  1. – hårddiskens unika id-nummer;
  2. – information om hur hårddisken är uppdelad i partitioner, par­ti­tions­tabellen;
  3. – instruktioner för start av operativsystem (bootstrapping).

CD

  1. – compact disc – digital optisk disk, från början avsedd för musik. Det var den första optiska disken som fick stor spridning, och den kom före DVD. Standarden för CD presenterades 1979. CD används för musik, data och fotografier, men på grund av begränsat utrymme inte för filmer. – CD som används för datalagring kallas för CD‑ROM, men oftast räcker det med att kalla dem för bara CD. – Undvik att skriva CD‑skiva, skriv bara till exempel ”en CD”. För stavningen (disc eller disk), se disk. – Se också vad Datatermgruppen (se länk) skriver. – För CD som man för eget bruk kan lagra data eller musik på (”bränna”), se CD‑R, CD‑RW, CD+R och CD+RW;
  2. collision detection – se kollision.

[förkortningar på C] [lagringsmedier] [nätverk] [ändrad 29 januari 2019]