(content-adressed storage eller content-adressable storage, förkortat CAS) – möjlighet att hitta lagrad information genom att söka efter innehållet. – Med innehållsadresserad lagring behöver man inte veta adressen till den plats i datalagringssystemet där informationen finns, eller det relevanta filnamnet. Det behövs inte heller något index som hänvisar till rätt adress. I stället ingår både informationen och adressen i en så kallad innehållsadress (content address). Innehållet representeras vanligtvis av ett kondensat(hash). Observera att det inte handlar om att kunna göra sökningar på ord eller fraser, som i sökmotorer, utan man söker på hela innehållet, till exempel hela filen. Detta fungerar i praktiken bara på data som lagras permanent och som inte kommer att ändras (eftersom ändringar leder till omflyttningar). System för innehållsadresserad lagring används för arkivering och tillåter inte ändringar eller kopiering av filer.
digital negative, .dng – ett filformat för arkivering av digitala fotografier, utvecklat av Adobe. – Idén är att tillhandahålla ett filformat som kan användas av alla kameratillverkare och av alla utvecklare av bildbehandlingsprogram. Bilderna lagras i formatet raw. Specifikationerna av filformatet är öppna för alla. – Läs mer på Adobes webbsidor.
(LTFS) – ett system som gör data lagrade på magnetband sökbara som data på en hårddisk eller SSD. LTFS är både ett filformat och ett filsystem för data lagrade på band. LTFS utvecklades av IBM och presenterades 2010. LTFS har antagits som standard av branschorganisationen LTO, se lto.org.
DNA-datalagring – lagring av data i syntetiska DNA‑molekyler. – DNA‑datalagring är en experimentell teknik. Tal skrivna med de binära siffrorna 1 och 0 omkodas till de fyra baserna i DNA: A, C, G och T. När man senare ska läsa den lagrade informationen omvandlas sekvensen av A, C, G och T tillbaka till ettor och nollor. Forskare på European molecular biology laboratory (se ebi.ac.uk) har lagrat nästan en megabyte med data i DNA och sedan återskapat datamängden i digital och binär form. – Se denna artikel från 2013 (arkiverad). – Datalagring i DNA blir extremt kompakt jämfört med magnetisk datalagring, men att läsa data lagrade som DNA är tidskrävande.
förkortat HVD – en planerad optisk disk i DVD-storlek med holografisk lagringsteknik. – Teknik för holografisk lagring på optisk disk har utvecklats sedan början av 00‑talet, men inga produkter har lanserats. Troligen kommer det inget nytt optiskt diskformat efter Blu‑ray disc, utan konsumenterna går över till fasta lagringsmedier som hårddisk eller SSD eller till att strömma filmer och musik från internet. – En HVD skulle, enligt förhandsuppgifter, rymma 100‑200 gånger så mycket data som en DVD och skulle kunna överföra data till datorn upp till 40 gånger snabbare. – En branschorganisation för utveckling av HVD‑formatet var Holography system development forum, HSD, tidigare Holographic versatile disc alliance – troligen nerlagd.
(ASLR) – en säkerhetsfunktion som försvårar angrepp mot dator genom att innehållet i minnet flyttas runt slumpmässigt. – Sabotageprogram som ändrar, raderar eller kopierar data på den angripna datorn förutsätter nämligen ofta att vissa slags data finns på bestämda platser i datorns minnesutrymme. Genom att ASLR flyttar om dessa data slumpartat gör man sådana program mer eller mindre verkningslösa. Angriparen måste då använda program som söker igenom hela minnesutrymmet, vilket kan ta orimligt lång tid, och är lätt att upptäcka. ASLR används i olika former i alla nyare operativsystem. (Se Wikipedia.)
– ett utförande av Linux, baserat på det nerlagda Red Hat Linux. – Varumärket Fedora tillhör företaget Red Hat, men utvecklingen av Fedora görs av den fristående gruppen Fedora Project(länk). Fedora har funnits sedan 2003. Tidiga versioner av Fedora kallades för Fedora Core. – Se getfedora.org. – Se också Linpus. – Ett utförande av Fedora för enkortsdatornRaspberry Pi är Pidora;
high density DVD – den utslagna konkurrenten till Blu‑ray Disc om att bli efterföljare till DVD‑formatet. HD‑DVD-formatet blev i praktiken dött i februari 2008, då Toshiba la ner tillverkningen av HD‑DVD-utrustning efter att filmbolaget Warner Bros hade gått över till Blu‑ray.
(MODS) – en experimentell teknik för optiska diskar med mycket hög lagringskapacitet – upp till en terabyte på en skiva i samma storlek som en CD. – Tekniken utvecklades vid Imperial college of London(imperial.ac.uk), och visades upp i oktober 2004(se pressmeddelande). Vanliga optiska diskar har i plastskivans yta mikroskopiska hål som representerar ettor och nollor, men på en MODS‑skiva skulle varje enskilt hål representera ett stort tal. Det är möjligt därför att varje hål innehåller ”trappsteg” som kan finnas på 332 olika nivåer, och skillnaden kan avläsas med laser. En enda MODS‑skiva skulle kunna rymma nästan 500 timmar digital video av tv‑kvalitet. – Se researchgate.net…. – Tekniken spåddes en lysande framtid i mitten av 00‑talet, men den har inte kommersialiserats.
den vanliga måttenheten för digital information. Uttalas ”bajt”. En byte är numera åtta bit, alltså åtta ettor och/eller nollor. Förkortas ofta B. En svensk beteckning som sällan används är oktett. – Observera att en byte i äldre datateknik inte alltid var åtta bit. Ordet knöts till åtta bit under den tid då åttabitars processorer var vanliga.
