en brittisk datortillverkare som på 1980-talet tillverkade flera hemdatorer som då var vanliga i Storbritannien. Populära modeller var Acorn Archimedes och Acorn Electron samt skoldatorn BBC Micro. – Acorn Computers grundades 1978 av Chris Curry (se Wikipedia) och Hermann Hauser (länk). Chris Curry hade tidigare arbetat med Clive Sinclair. Efter ekonomiska svårigheter var Acorn 1985–1998 dotterbolag till italienska Olivetti (olivetti.com). Under den tiden började företaget utveckla den processorteknik som ledde till etableringen av företaget Arm. Den sista datorn tillverkades 1998. Operativsystemet RISC OS utvecklades också av Acorn. 1998 delades Acorn Computers upp i flera företag. Holdingföretaget Acorn Group bytte namn till Element 14 Ltd. Namnet Acorn blev då ledigt, och det har vid minst två tillfällen använts av andra företag. – Acorn beskrivs ofta som ett drivhus för nya idéer och företag. – Se denna utförliga historik.
[företag] [it-historia] [namnbyte] [persondatorer] [15 september 2020]
en planerad amerikansk superdator som ska klara beräkningar i exascale‑klassen. Alltså en triljon beräkningar i sekunden. Enligt planerna skulle Aurora, som har en budget på 500 miljoner dollar, vara färdig att tas i drift 2021, men Intel har inte kunnat leverera tre speciella processorer i tid. Därför kan Aurora troligen inte bli klar förrän tidigast 2022. – Se Argonne National Laboratorys webbsidor.
[superdatorer] [29 augusti 2020]
(FAH) – ett projekt för analys av proteinveckning, genomfört i ett distribuerat nätverk av frivilliga deltagares datorer. – Folding@home har fått aktualitet under Coronapandemin våren 2020 eftersom ett av dess delprojekt är att undersöka Coronaviruset. Alla som vill kan ansluta sig till Folding@home genom att ladda ner dess program och köra det på en internetansluten dator. Projektet har i maj 2020 mer än en miljon deltagare och den sammanlagda kapaciteten hos de medverkande datorerna uppges överträffa världens snabbaste superdatorer. I maj 2020 nådde Folding@home en beräkningskapacitet på 3,2 exaflops. – Proteinveckning är ett beräkningsmässigt svårt problem: proteiner kan ses som långa kedjor av aminosyror, men de rullar ihop sig, ungefär som en härva av taggtråd, och deras kemiska egenskaper bestäms av vilka aminosyror som är ytterst och alltså kan interagera med andra molekyler. Det räcker alltså inte att veta vilka aminosyror som ingår. Det är en obesvarad fråga hur ett protein kan ”veta” hur det ska veckla ihop sig, trots att det finns miljoner möjliga sätt. – Projektet Folding@home samordnas av Washington university school of medicine in St. Louis medicine.wustl.edu/ i samarbete med många forskningsinstitutioner och företag. – Se foldingathome.org. – Jämför med SETI@home†.
[forskningsprojekt] [hälsa] [program för gemensamt arbete] [12 maj 2020]
server som kan kommunicera med datorer / servrar i en annan säkerhetszon i ett nätverk. – Den kan hämta information från datorer / servrar i den andra zonen och även ge instruktioner till dem. Eftersom syftet med att dela in ett nätverk i säkerhetszoner är att zonerna ska vara logiskt och fysiskt åtskilda krävs det att hoppservrar, som behövs bland annat för administration av nätverket, är extra säkra och övervakas noga. – På engelska: jump server, på svenska ibland jumpserver.
[it-säkerhet] [nätverk] [servrar] [24 april 2020]
ett system med surfplattor för klassrum, utvecklat av det kenyanska företaget BRCK. Kio Kit lanserades 2015. – 40 surfplattor levereras i en robust låda som de förvaras i när de inte används i undervisningen. När de är i lådan laddas deras batterier upp och surfplattorna uppdateras. Operativsystemet är Android. Hela uppsättningen kostar ungefär 5 000 USA‑dollar. – Se brck.com/education.
[läromedel] [surfplattor] [3 mars 2020]
en så kallad kryptodator, utvecklad i Sverige för kommunikation med höga krav på dataskydd. Den lanserades 2019 och ingår i ett system med ett säkerhetsskåp, optisk enhet och en skrivare. Alla möjligheter till trådlös kommunikation och anslutning till internet är borttagna. Kryptering görs med PGBI. Signe är avsedd för myndigheter med behov av säker överföring av sekretesskyddad information. Den har utvecklats av de svenska länsstyrelserna. – Se information från FOI.
[datorer] [kryptering] [13 januari 2020]
(NISQ) – brusiga kvantdatorberäkningar i mellanskala – beteckning på de kvantdatorberäkningar som tros bli möjliga på 2020‑talet. Benämningen myntades av kvantdatorforskaren John Preskill i ett föredrag 2017 (se YouTube):
- – noisy (brusig) syftar på att kvantdatorerna kommer att vara utsatta för störningar som gör att resultaten inte alltid blir exakta;
- – intermediate-scale – mellanskala – står för kvantdatorer bestående av högst några hundratal eller tusental qubit. Det begränsar möjligheterna till beräkningar som skulle vara omöjliga att göra med klassiska datorer på rimlig tid, och gör det också svårare att förse kvantdatorerna med självkorrigerande funktioner (feltolerans). Längre fram i tiden räknar man med att kvantdatorer kommer att ha miljoner qubit.
– Mer i denna artikel av Thomas J Ackermann (bgp4.com). – Se också kvantsuveränitet.
[kvantdatorer] [1 november 2019]
”vanlig” dator till skillnad från kvantdator. (Klassisk syftar här på klassisk fysik, den fysik som utvecklades före kvantfysiken och som fortfarande är vad som tillämpas i de flesta sammanhang.) Uttrycket kan givetvis också användas om datorer som är klassiska i betydelsen legendariska. – På engelska: classical computer.
[datorer] [språktips] [30 oktober 2019]