arbetsminne

(även: internminne, RAM-minne eller primärminne, ofta bara minne) – det minne som innehåller aktiva program och de data som bearbetas när datorn används. – De instruktioner och data som matas in i datorns processor kommer närmast från arbetsminnet. Arbetsminnet måste vara snabbt och är därför ett halvledarminne. Eftersom den typ av halvledarminnen som används är flyktiga töms arbetsminnet på data när datorn stängs av. Allt som ska sparas måste därför lagras på hårddisk (eller annat lagringsminne, som SSD). Arbetsminnet läser in datorns operativsystem från hårddisken när datorn startar och läser sedan in program och data från hårddisk, nätverk eller internet allt eftersom. Resultatet av programkörningarna sparas sedan på hårddisk. Om arbetsminnet inte räcker till kan datorn använda virtuellt minne.

[datorns konstruktion] [minnen] [ändrad 22 november 2013]

Hypertransport

en teknik för sammankoppling av komponenter på datorns kretskort – en ersättning för bussar. – Hypertransport sammankopplar alla anslutna komponenter direkt med snabba enkelriktade förbindelser med begränsad bandbredd (små datamängder). Som helhet ger tekniken hög kapacitet för dataöverföring mellan komponenterna. – Hypertransport utvecklades av ett konsortium, grundat 2001, som består av företag som AMD, Apple, Cisco, Sun† och Transmeta†. – Läs mer på hypertransport.org (nere sedan september 2020 – arkiverad).

[datorns konstruktion] [hårdvara] [sammankoppling] [ändrad 7 oktober 2020]

ord

  1. – (datorord, maskinord) – i datorteknik: datamängd som kan flyttas i en enda operation från arbets­minne till processor, och som kan korttidslagras i ett register i processorn. Ord­längden, som anges i bit, är en viktig egenskap hos datorer och operativ­system: en 64‑bitars­pro­cessor är mycket mer kraft­full än en 32‑bitarsprocessor, men bara om operativ­system och program är anpassade för den ord­längden. – Det var när den vanliga ordlängden var 8 bit som byte fick betydelsen 8 bit;
  2. – se sökord;
  3. – se ordbehandling.

[datorns konstruktion] [processorer] [ändrad 15 augusti 2019]

Harvardarkitekturen

(Harvard architecture) – en tidig princip för datorkonstruktion, karakteriserad av separata minnen för program och data. – Harvardarkitekturen användes bland annat 1946 i datorn Mark I† på Harvard, men den slogs snart ut av von Neu­mann‑arki­tekturen. Harvardarki­tekturen hade vissa fördelar, till exempel att processorn kunde läsa in instruktioner och data samtidigt. I en del nyare datorer tillämpas en blandning av von Neumann- och Harvard­arkitekturerna. – Mer i Wiki­pedia.

[datorns konstruktion] [it-historia] [ändrad 22 december 2018]

digital

  1. – uttryckt med siffror – om information och mätningar: uttryckt i sifferform och som exakta tal. Vid behov avrundas talen. Alter­na­tivet är analog. – Anledningen till att datorer arbetar med data i digital form är att digitala data kan be­ar­betas och kopieras gång på gång utan att det blir svårare för datorn att avläsa informationen rätt. Eventu­ella fel kan rättas till med hjälp av kontroll­tal. Analog information försämras däremot varje gång den kopieras. – Observera att det vanliga decimala talsystemet med siffrorna 0—9 är precis lika digitalt som det binära talsystemet med ettor och nollor – det som används i datorer. Skillnaden är praktiskt betingad, inte principiell. – Se också numerisk;
  2. – allmänt ord för sådant som är baserat på inter­net och datorteknik, som det digitala samhället, till exempel i uttryck som den digitala klyftan och digitalisering. – Jäm­för med cyber och e-;
  3. – företaget Digital†, se Digital Equipment Corporation† (numera införlivat med HPE);
  4. – i andra sammanhang: som görs med fingrarna, som har att göra med fingrarna;
  5. – en privat toppdomän: se .digital.

[datorns konstruktion] [datorvetenskap] [företag] [matematik] [uppköpt] [ändrad 6 mars 2023]