(ACE) – en dator som konstruerades 1946 av Alan Turing†. – En förenklad version av Turings konstruktion, Pilot Model ACE, var klar 1950. Den var då världens snabbaste dator med en klockfrekvens på en megahertz. Flera andra 1950‑talsdatorer byggdes med ACE som förebild, bland annat Deuce†, som tillverkades i 31 exemplar 1955—1963. – Se Wikipedia.
(AGC) – styrdatorn på Apollo-kapslarna, använd för den första månlandningen 1969. Den hade ett arbetsminne på mellan tre och fyra kilobyte, ROM‑minne på ungefär 8,5 kilobyte och vägde ungefär 30 kg. Processorn gick i en takt på en megahertz, och kostnaden per dator har beräknats till 150 000 dollar. AGC hade ett rudimentärt operativsystem, men kunde ändå köra flera program samtidigt. – Programkoden till AGC, som skrevs under ledning av Margaret Hamilton, lades 2016 ut på GitHub, se denna länk. – Läs mer om AGC på denna sajt, som också beskriver en virtuell modell av AGC.
Dansk algoritmisk sekvens kalkylator – den första dator som byggdes i Danmark. Den invigdes 1957 och var en förbättrad version av den svenska datorn BESK†.
Electronic delay storage automatic calculator – en dator som byggdes i England på 1940-talet. Den var i bruk 1949—1959. Den blev föregångare till en annan dator, LEO†. – På 2010‑talet pågår Edshack, ett projekt för att återuppbygga EDSAC (länk). – Se artiklar från brittiska National museum of computing(länk).
(Lyons electronic office) – den första dator som användes som affärssystem. Den var i bruk i olika utföranden från 1951 till 1981. – LEO utvecklades för den numera nerlagda brittiska teserveringskedjan Lyons för att befria den administrativa personalen från repetitivt rutinarbete. Den första versionen av LEO, LEO I, var en vidareutveckling av datorn EDSAC†, som utvecklades i Cambridge i England och blev färdig 1949. – Företaget LEO Computers har sålts i flera omgångar och ingår numera i Fujitsu. – Se bokenA computer called LEO(länk) av Georgina Ferry(länk), utgiven 2010. – Se också LEO computers society(länk).