bärbar dator

ofta bara: bärbar – en bärbar, min bärbara” –– komplett dator i bärbart format utan lösa delar. – –Vanligt­vis har den en platt bild­skärm i ett fällbart lock som kan vikas ner över tangent­bordet. I stället för mus har de numera oftast en styrplatta. Ett inbyggt laddbart batteri ingår. – De engelska orden portable computer, laptop, notebook och subnotebook syftar ursprungligen på olika utföranden med olika vikt och anslutningsmöjlig­heter, men de kan alla över­sättas alla med bärbar dator eller bara bärbar (””har du med din bärbara?””). – –Bär­bara datorer är gjorda för att kunna ersätta stationära datorer: de har samma operativ­system (Windows, Mac eller Linux), och kör samma program som sina stationära motsvarigheter. De är också gjorda för samma arbets­­ställning: man sitter, och skriver med båda händerna. (Jämför med hand­dator och minibärbar.) – – Alan Kay ritade 1972 den första bärbara datorn, Dynabook. Den liknade mest en surfplatta. Före honom hade Ted Nelson skissat på bärbara datorer som liknade kropps­burna datorer. Andra historiska varianter var Osborne 1, som ibland kallades för ””släpbar”” i stället för ”bärbar”, och den behändiga Tandy TRS‑80 model 100. –– Den första bärbara datorn av modern typ med bildskärmen i ett fällbart lock formgavs 1979 av Bill Moggridge.

[bärbara datorer] [it-historia] [ändrad 11 juni 2018]

Kindle

läsplatta från Amazon, släppt i november 2007. – Kindle finns också som program för persondatorer och mobil­telefoner. – Kindle är en hand­hållen läs­platta med bild­skärm av elektroniskt papper. Kindle kombineras med ett ut­bud av böcker, tidningar och tid­skrifter i elektroniskt format. Läsplattan kommunicerar med Amazons e-bok­handel via mobil­telefon­nätet. I USA an­vänds ett sär­skilt nät, Whisper­net. Kindle an­vänder ett särskilt filformat, azw. – Kindle blev kontro­versiellt sommaren 2009 när Amazon, på grund av problem med upp­hovs­rätten, utan för­varning raderade kundernas exemplar av boken 1984 av George Orwell. Kunderna fick pengarna tillbaka, men många reagerade kraftigt på att de inte äger böckerna som de har be­talat för. Det är också möjligt för Amazon att ändra texten i köpta böcker i efter­hand. – Se artikel i New York Times (länk). – Läs mer om Kindle på kindle.amazon.com. – Läs också om Kindroid. – I september 2011 släppte Amazon surfplattan* Kindle Fire. Den kan givet­vis också an­vändas som läs­platta. – Kindle Un­limited är Amazons abonnemangs­tjänst för e-böcker. – Ordet: Kindle betyder ’tända’ [eld], i överförd bemärkelse också ’väcka’, ’egga’.

Galileo

  1. Galileo Galilei.
    Galileo Galilei.

    – europeiskt satellitsystem för positionsbestämning och navigering (GNSS). Alltså ett modernare alternativ till GPS. Det togs i drift i begränsad skala i december 2016, se pressmeddelande. – Galileo ska enligt planerna ha 24 satelliter år 2019, placerade i banor som gör dem lättare att hitta från våra breddgrader än GPS‑sa­tel­­lit­erna, och utrustade med exaktare atomur än GPS. Det ger positionsbestämning ner till en meter. Till­sammans med GPS‑systemets 30 satelliter ger det nästan 100‑pro­centig till­gäng­lig­het på jordklotet. – Public regulated service (PRS) är en Galileobaserad tjänst avsedd enbart för polis, brandkår och annat samhällsskydd i EU-länderna. PRS ger en krypterad signal som uppges ha hög tillförlitlighet och skydd mot sabotage och andra störningar. Mer här. – Projektet drivs av EU och europeiska rymdorganisationen ESA (esa.int) med insats av privat kapital. – Beslut om genom­förande av Galileo fattades i mars 2002; de första testsatelliterna togs i drift 2006. – I samband med att Storbritannien lämnar EU (Brexit), och därmed bland annat utestängs från PRS, har Storbritannien under 2018 börjat undersöka möjligheten att skicka upp ett eget satellitnavigeringssystem.  –– Läs mer om Galileo här;

  2. – nerlagd enkortsdator från Intel. Den hade processorn Quark. Galileo var avsedd för hobbyister och för an­vänd­ning i inbyggda system. Galileo var kompatibel med Arduino. –– Intel har också utvecklat en mer påkostad enkorts­dator, Minnowboard och den kraftfulla Joule†. –– Se Intels webbsidor.

–Namnet: Uppkallat efter vetenskapsmannen Galileo Galilei, 1564–1642, se Wikipedia.

[enkortsdatorer] [nerlagt] [rymden] [samhällsskydd] [utomhusnavigering][ändrad 3 september 2018]

Colossus

en dator som byggdes i Storbritannien under andra världskriget för att forcera Nazitysklands kryptering. – Eftersom den var hemlig­stämplad i decennier efter kriget har den varit nästan okänd. Det var den första helt elektroniska datorn med radiorör. Den kunde inte lagra program i minnet (se von Neumann‑arkitektur), utan den programmerades med strömbrytare och sladdar med propp, som en gammal telefon­växel. – Colossus byggdes för ett enda ändamål, nämligen att räkna ut vilka inställningar som tyska armén, dag för dag, använde i krypteringsapparaten Lorenz SZ42, som britterna kallade ””Tunny””. (Lorenz SZ42 är en annan dekryp­te­rings­apparat än både Enigma och G‑skrivaren.) – Colossus kon­struerades 1943 på tio månader av teleingenjören Tom Flowers i Bletchley Park. Colossus hade 1 000 radiorör och kunde behandla 5 000 tecken i sekunden. Tecknen lästes in från en pappers­remsa. Under 1943—1945 byggdes tio exemplar av Colossus, men de flesta förstördes grundligt efter kriget på order av Winston Churchill. Två var i drift i största hemlig­het till slutet av 1950‑talet, sedan för­­stördes också de. – En kopia av Colossus byggdes i början av 2000‑talet, efter att hemlig­­stämp­larna hade hävts (se här), och den forcerade med­delanden av tysk 1940‑tals­modell lika snabbt som en modern dator. Att pro­grammera den för andra uppgifter var där­emot svårt och om­ständligt. – Läs mer om Colossus här eller i Jack Copelands (länk) bok Colossus från 2006 (länk). – Läs också om WITCH.

[historiska datorer] [it-historia] [kryptering] [ändrad 23 april 2018]

PDP

(Programmed data processor) – en historisk serie minidatorer från Digital. PDP‑1 lanserades 1960 och kostade då 120 000 dollar – att jämföra med en miljon dollar för en stordator. Mest framgångsrik blev PDP‑11 från 1970, som flitigt kopierades i dåvarande östblocket. Det fanns PDP‑modeller upp till PDP‑16 från 1972. PDP‑serien efterträddes 1977 av VAX. Ett arv från PDP‑11 är Intels processorer, som länge byggde på instruktionsuppsättningen från PDP‑11.

[förkortningar på P] [it-historia] [minidatorer] [ändrad 10 oktober 2018]

konsol

  1. spelkonsol (game console) – dator som har byggts speciellt för dator­spel. Till exempel Nintendo, Playstation och Xbox;
  2. administratörsgränssnitt, administratörs­terminal. – I äldre stordator– och minidator-system var det systemadmi­ni­stra­törens terminal som kallades för konsol. Det hette så för att dator­systemets komponenter monterades på konsoler i hyll­system. Beteckningen konsol knöts då till systemadministratören, och blev senare beteckning på den terminal som systemadministratören råkade ha loggat in från. Även fri­stående Unix‑datorer har ibland kallats för konsoler, efter­som deras användare är sin egen system­administratör. – Numera är ”console” ett administratörsgränssnitt: ett eller flera fönster med grafiskt användargräns­snitt som systemadministratören gör inställningar i och över­vakar driften från. – Språkligt: Observera stavningen: en konsol, den konsolen, flera konsoler. – På engelska: console.

[it-system] [minidatorer] [spel] [stordatorer] [ändrad 4 juni 2019]

digital

  1. – uttryckt med siffror – om information och mätningar: uttryckt i sifferform och som exakta tal. Vid behov avrundas talen. Alter­na­tivet är analog. – An­led­ningen till att datorer arbetar med data i digital form är att digitala data kan be­ar­betas och kopieras gång på gång utan att det blir svårare för datorn att avläsa informationen rätt. Even­tu­ella fel kan rättas till med hjälp av kontroll­siffror. Analog information försämras däremot varje gång den kopieras. – Ob­ser­vera att det vanliga decimala talsystemet med siffrorna 0——9 är precis lika digitalt som det binära talsystemet med ettor och nollor –– det som används i datorer. Skillnaden är praktiskt betingad, inte prin­ci­piell. – Se också numerisk;
  2. – allmänt ord för sådant som är baserat på inter­net och data­teknik, som det digitala sam­hället, till exempel i uttryck som den digitala klyftan och digitalisering. – Jäm­för med cyber och e-;
  3. – företaget Digital†, se Digital Equipment Corporation† (köpt av Hewlett‑Packard).

[datorns konstruktion] [datorvetenskap] [företag] [matematik] [uppköpt] [ändrad 24 januari 2019]

dum terminal

persondatorliknande terminal som ansluts till stordator eller minidator, och som inte kan användas fristående. – I princip bara en bildskärm och ett tangentbord. En dum terminal saknar processor och minne, förutom vad som behövs för att registrera tangenttryckningar och för att hantera bildskärmen. Dumma terminaler har sedan början av 1990‑talet ersatts med persondatorer och terminalemulering. – Jämför med datorbaserad terminal. – Modern motsvarighet, se virtual desktop infrastructure.

[it-system] [minidatorer] [stordatorer] [ändrad 4 augusti 2018]

Nexus 7

nerlagd surfplatta från Google med operativsystemet Android. Den ut­veck­­la­­des i samarbete med Asus, och började säljas sommaren 2012. En ny version kom 2013. Nexus 7 ingick i produktserien Nexus. –2014 kom Nexus 9. – Nexus 7 lades ner 2015.

[nerlagt] [surfplattor] [ändrad 21 april 2017]

von Neumann-arkitektur

den uppbyggnad av datorer som har varit standard sedan 1940-talet. Data och program lagras i samma minne –– sammanhanget avgör vad som är vad. Arki­tek­turen är upp­kallad efter mate­ma­tikern John von Neumann, men andra forskare var med och utvecklade principerna. De första datorerna som tillämp­ade von Neumann-arkitekturen var brittiska Small-scale experimental machine från 1948 och ameri­kan­ska IAS-maskinen från 1952, som blev mönster­bildande. –– von Neumann kände till Alan Turings idéer, men han ville göra ett dator­system som var mindre intellektuellt krävande för pro­­gram­merarna. Prin­ciperna beskrevs först i rapporten First draft on the Edvac (länk) från 1945 (se Edvac). –– John von Neumann delade in datorn i fyra huvud­­delar, nämligen (med moderna termer) pro­cessor, minne, styrning och användargränssnitt. Detta var inget nytt: samma delar ingår i alla datorer, inklusive Charles Babbages analysmaskin, som ritades hundra år tidigare. Mer speci­fikt för von Neumann-arkitekturen är att den:

  • – har ett gemensamt minne för program­instruktioner och data. Vad som är vad avgörs av sammanhanget. Ett annat känne­tecken för von Neu­mann-arkitekturen är:
  • – att beräkningarna sker sekventiellt. Programinstruktionerna verk­ställs en i taget, data och instruktioner hämtas från minnet ett i taget.–

– Under 1940-talet fanns en konkurrerande arkitektur, Harvardarkitekturen, som tydligt skilde mellan instruktioner och data. Det har gjorts många försök att utveckla nya arkitekturer. Främst gäller det att komma ifrån ””von Neu­mann-flask­­halsen””, den sek­ven­ti­ella inläsningen av data och instruktioner från minnet. Det går ju inte att läsa in instruktioner och data samtidigt, vilket gick i Harvard­arkitekturen. – John von Neumann insåg för­delarna med parallell data­behandling, men han ansåg att det skulle bli för besvärligt att genom­föra. Numera är parallellism vanligt, eftersom datorer ofta har flera processorer, eller fler­kärniga pro­cessorer. Principen om gemen­samt minne har också ifråga­­satts, eftersom programspråk tydligt skiljer mellan data och instruktioner. –– Efter­­som von Neu­mann-arkitekturen hanterar instruktioner och data i samma minne skulle man kunna skriva program som för­ändrar sin egen kod, men knappast någon utnyttjar den möjlig­heten.

[datorer] [it-historia] [ändrad 23 januari 2018]