läsplatta

(e-book, e-book reader, reading pad,  på svenska också e-bok eller e-bok­läsare) – dator som har ut­­formats för visning av e-böcker. – Läs­­plattor har ofta elek­tron­iskt papper i stället för tra­di­tion­ell lcd-skärm, dels för att spara ström, dels för att skona ögonen på läsaren. För en lista över läs­­plattor, klicka här. – Läs­­plattor kan vara knutna till specifika fil­­format för e-böcker eller vara öppna. De kan också med hjälp av kopi­erings­­skydd (drm) vara låsta till en viss le­ve­rantör av e-böcker. De spe­ci­ella läs­­platt­or­na har ut­­veck­lats för att vara bil­lig­are, mer an­­­vändar­vänliga och skon­­sam­mare mot ögonen än vanliga datorer och mobil­tele­foner. När de första läs­­platt­or­na kom fanns inte surf­plattor. Så små­ningom har surf­plattor och läs­plattor blivit allt mer lika var­­andra, och det är troligt att läs­­plattor succes­sivt för­­svinner som en särskilt ka­te­gori. – Jäm­för med lär­platta. – Läs också om pro­­jektet World­reader.

surfplatta

handhållen dator i form av en pek­skärm. – En komplett dator är inbyggd i bild­skärmen. Det behövs inget separat tangent­bord och ingen mus, eftersom man pekar direkt på bildskärmen och skriver på ett virtu­ellt tangentbord. – Det mest kända exemplet på surf­platta är Apples iPad, som har gett upphov till den skämt­samma be­näm­ningen padda. – En surf­platta är ett slags pekdator. – På svenska kallas surf­plattor också för dator­­plattor eller pek­plattor. Surf­plattor för skol­elever kallas också för lär­plattor. – En kombina­tion av surfplatta och vanlig bärbar dator kallas för hybrid­dator eller PC‑platta. – Se också Datatermgruppen (länk). – På engelska används benäm­ningar som pad (i samman­­sätt­ningar), slate, tablet och media tablet.

[datorer] [surfplattor] [ändrad 15 maj 2019]

Ferranti

ett engelskt företag som var ett av de första företagen som tillverkade datorer för försäljning. Numera nerlagt. – Ferranti byggde redan på 1940‑talet datorer baserade på Man­chester Mark I. Sålde under 1950- och 1960‑talen framgångsrikt datorerna Pegasus, Mercury och Atlas. Ferrantis datoravdelning för­värvades på 1960‑talet av ICL† (se Wikipedia). Före­taget Ferranti gick i konkurs i början av 1990‑talet.

[datorer] [företag] [nerlagt] [ändrad 10 oktober 2018]

ACE

  1. Foto av räksmörgås.
    xn--rksmrgs-5waolo

    ASCII compatible encoding – metod att använda icke‑engelska tecken, som åäö, i domännamn. Det är egent­ligen omöj­ligt. Därför an­vänder ACE fortfarande bara bok­stä­verna i det engelska alfa­betet, alltså a—z, samt siff­rorna 09 och bindestreck. Problemet löses genom att andra tecken kodas som teckenkombi­­na­tioner. De byts auto­matiskt ut i webbläsare som klarar ACE. Med ACE kodas domännamnet www.räksmörgås.se som www.xn--rksmrgs-5waolo.se. Kodningen och avkodningen sköts normalt av ett pro­gram i webb­­läsaren, omärk­ligt för användaren, som bara skriver och läser namnet som räksmörgås. Liknande förvand­lingar kan göras i nästan alla skrift­­system, in­klu­sive ki­nesiska och japanska. – Observera att ACE bara är avsett för webben. Det fungerar inte för e‑postadresser. ”Åsa Häggström” på företaget ”Räksmörgås” bör därför ha e‑postadressen asa.haggstrom@raksmorgas.se, alternativt asa.haggstrom@xn--rksmrgs‑5waolo.se om företaget har registrerat den domänen. Det går inte att internationalisera första delen av e‑postadressen (personnamnet). – ACE är en övergripande beteckning på metoden för att göra andra teckensystem än det engelska alfabetet användbara på internet. Själva konverteringen görs med programmet ToASCII, som upptäcker de etiketter som innehåller tecken som behöver konverteras, och Punycode, som utför konverteringen. Efter konverteringen läggs prefixet xn-- till. – ACE ingår i systemet IDN, se Internationaliserade domän­­namn. – Läs också om internationalized resource identifier (IRI);

  2. – ACE – Automatic computing engine – dator kon­stru­erad 1946 av Alan Turing. – En för­­enklad version av Turings kon­struk­tion, Pilot Model ACE, var klar 1950. Den var då världens snabbaste dator med en klockfrekvens på en megahertz. Flera andra 1950‑tals­­datorer byggdes med ACE som före­bild, bland annat Deuce, som till­­verkades i 31 exemplar 1955—1963. – Se Wikipedia.

[datorer] [domäner] [förkortningar på A] [it-historia] [tecken] [ändrad 28 november 2018]

AS/400

minidator från IBM, lanserad 1988. Den gick 2001 upp i serverserien iSeries, som i sin tur 2006 bytte namn till System i, sedan till IBM Power Systems. Benämningen AS/400 används fortfarande ibland, trots namnbytena. – AS/400 var känd för sin driftsäkerhet, och det var den sista mini­datorn som var kommersiellt framgångs­rik. Förkortningen AS uppges ha stått för Application system. Operativsystemet hette OS/400† (vidareutvecklat till IBM i).

[inaktuellt] [minidatorer] [ändrad 11 augusti 2019]

Knowledge navigator

Apples vision från 1987 om ett dator­system som skulle kunna förstå och utföra instruk­tioner som getts i naturligt tal. – Knowledge navigator skulle ha tillgång till stora mängder information och känna igen talat språk (se också talgränssnitt). – Idén formulerades av Apples då­varande chef John Sculley, och åskådlig­gjordes i flera video­filmer. Den reali­se­rades på 1990‑talet i pro­jektet Newton, som dock blev betydligt mindre avance­rat. Visionen gav också upphov till uttrycket person­lig digital assistent, PDA. – Först på 2010‑talet har det kommit tjänster som kommer i närheten av visionen i Knowledge navigator, se till exempel Amazon Echo, Cortana, Siri och Viv. – Länkar till video­filmerna om Knowledge navigator finns på Wikipedia, längst ner på sidan.

[ai] [experimentell teknik] [it-historia] [ändrad 15 maj 2018]