von Neumann-arkitektur

den uppbyggnad av datorer som har varit standard sedan 1940-talet. Data och program lagras i samma minne – sammanhanget avgör vad som är vad. Arki­tek­turen är upp­kallad efter mate­ma­tikern John von Neumann, men andra forskare var med och utvecklade principerna. De första datorerna som tillämp­ade von Neumann-arkitekturen var brittiska Small-scale experimental machine från 1948 och ameri­kan­ska IAS-maskinen från 1952, som blev mönster­bildande. – von Neumann kände till Alan Turings idéer, men han ville göra ett dator­system som var mindre intellektuellt krävande för pro­­gram­merarna. Prin­ciperna beskrevs först i rapporten First draft on the Edvac (länk) från 1945 (se Edvac). – John von Neumann delade in datorn i fyra huvud­­delar, nämligen (med moderna termer) pro­cessor, minne, styrning och användargränssnitt. Detta var inget nytt: samma delar ingår i alla datorer, inklusive Charles Babbages analysmaskin, som ritades hundra år tidigare. Mer speci­fikt för von Neumann-arkitekturen är att den:

  • – har ett gemensamt minne för program­instruktioner och data. Vad som är vad avgörs av sammanhanget. Ett annat känne­tecken för von Neu­mann-arkitekturen är:
  • – att beräkningarna sker sekventiellt. Programinstruktionerna verk­ställs en i taget, data och instruktioner hämtas från minnet ett i taget.

– Under 1940-talet fanns en konkurrerande arkitektur, Harvardarkitekturen, som tydligt skilde mellan instruktioner och data. Det har gjorts många försök att utveckla nya arkitekturer. Främst gäller det att komma ifrån ”von Neu­mann-flask­­halsen”, den sek­ven­ti­ella inläsningen av data och instruktioner från minnet. Det går ju inte att läsa in instruktioner och data samtidigt, vilket gick i Harvard­arkitekturen. John von Neumann insåg för­delarna med parallell data­behandling, men han ansåg att det skulle bli för besvärligt att genom­föra. Numera är parallellism vanligt, eftersom datorer ofta har flera processorer, eller fler­kärniga pro­cessorer. Principen om gemen­samt minne har också ifråga­­satts, eftersom programspråk tydligt skiljer mellan data och instruktioner. – Efter­­som von Neu­mann-arkitekturen hanterar instruktioner och data i samma minne skulle man kunna skriva program som för­ändrar sin egen kod, men knappast någon utnyttjar den möjlig­heten.

[datorer] [it-historia] [ändrad 23 januari 2018]

pekdator

(touch screen computer) – dator som kan styras genom att man vidrör skärmen med en eller flera fingrar. Fingertoppen ersätter musen. (Pek­datorn kan, men behöver inte, också ha ett vanligt tangentbord eller virtuellt tangentbord.) – Ordet pekdator används främst om större stationära datorer som är tillgängliga för allmänheten för, till exempel, turistinformation. De är vanliga datorer med pekskärm. – HP sålde pekdatorer för kontor redan på 1980‑talet, men utan större framgång. – Ordet peka ska tolkas som att man sätter fingret direkt på det utpekade, inte som att man pekar på långt håll. (Möjligen, beroende på teknik, kan det räcka med att man håller fingertoppen mycket nära bildskärmen.) – Surfplattor är datorer som bara består av en tunn handhållen bildskärm som fungerar som pekskärm.

[bildskärmar] [grafiskt användargränssnitt] [styrdon] [ändrad 11 juni 2017]

Telenova

ett svenskt företag, känt för utvecklingen av skoldatorn Compis på 1980‑talet. Telenova var då helägt av Televerket, nuvarande Telia. Telenova avknoppades senare och ägnade sig åt att sälja kommunikationssystem. Sedan 2009 ingår Telenova i DGC, numera Iver (iver.com).

[företag] [persondatorer] [uppköpt] [utbildning] [ändrad 27 maj 2019]

Psion

uppköpt brittiskt företag som tillverkar hand­hållna datorer för industriellt bruk samt trådlösa nät. Psion köptes 2012 av Motorola, som 2014 sålde det vidare till brittiska Zebra Technologies (länk). Varumärket Psion tycks vara avvecklat. – Psion grundades 1980 av David Potter (se Wikipedia), styrelseordförande fram till 2009. På 1990‑talet tillverkade Psion en nerlagd serie hand­hållna små datorer med kontors­program och inbyggt mekaniskt tangentbord (Psion 3, Psion 5, Psion 7). De hade operativsystemet Epoc†. (Läs också om Gemini.) Epoc vidareutvecklades till det numera avvecklade Symbian† i företaget med samma namn. Psion var med och grundade Symbian, men sålde 2004 sin andel till Nokia. År 2000 förvärvade Psion före­taget Teklogix.  – Läs mer på Zebra Technologies webbsidor.

[datorer] [företag] [uppköpt] [ändrad 13 mars 2018]

Thunderbird

  1. – ett program för hantering av e‑post, RSS‑flöden och Usenet­inlägg, utvecklat med fri och öppen källkod inom Mozilla-projektet. Första versionen av Thunder­bird släpptes 2004. Sommaren 2012 meddelade Mozilla att Mozilla kommer att sätta in sina utveck­lare på andra projekt. Thunder­bird kommer att under­hållas inom Mozilla­projektet, men inte att vidare­utvecklas. Eventu­ellt kommer det att vidare­utveck­las i en fristående grupp. – Se thunderbird.net;
  2. – superdatorsystem vid amerikanska Sandia National Laboratories (sandia.gov), byggt av Dell och bestå­ende av över 4 000 servrar. Operativsystemet är Linux. Det var i mitten av 00‑talet ett av världens snabbaste superdatorsystem (se pressmeddelande).

[e-post] [personliga data] [superdatorer] [ändrad 6 september 2018]

Amiga

en populär hemdator på 1980- och 1990‑talen. – Amiga hade en för sin tid avancerad konstruk­tion med goda möjligheter att hantera bild och ljud. Den konkur­re­rade närmast med Apple och Atari, men slogs ut. Amiga blev aldrig mer än en hobby­dator, utom under en tid i Tyskland där den också användes på företag. – Amiga såldes av före­taget Commodore, som 1984 hade köpt det företag som utveck­lat datorn, Hi‑Toro. Den första Amigadatorn kom ut 1985, de sista 1996. Då hade Commodore gått i konkurs. – Amiga hade ett eget operativ­system, AmigaOS, som numera utvecklas av Hyperion (länk) på uppdrag av Amiga, se amigaos.net (från 2012). Det företag som tog över namnet Amiga (Amiga Inc) förlorade rätten till namnet 2017. Det företaget tillverkade inte datorer, men datorer som kan köra AmigaOS tillverkas, eller har tillverkats, av fristående företag. Det finns också fristå­ende företag som samar­betar med företaget Amiga, och som till­verkar moder­kort för AmigaOS. Det italienska företaget Cloanto marknadsför Amiga‑emulatorer för Windows (amigaforever.com). – Namnet: Amiga är spanska och portugis­iska för vän­inna. Commodore valde namnet för att företaget ville ha ett namn som kom före Apple och Atari i bokstavsord­ning. – Svenska användarföreningen för Amiga, Safir, finns på safir.amigaos.se. – Boken Generation 500: Amiga 500 tog mig dit jag ville (se generation500.com) av Jimmy Wilhelmsson (se spelpappan.se) kom ut 2017. – IDG:s artiklar om Amiga, se denna länk.

[persondatorer] [it-historia] [ändrad 23 maj 2019]

Surface

  1. – varumärke för datorer från Microsoft. –Se Surface Book och Surface Studio. – Se microsoft.com/surface
  2. surfplatta från Microsoft, först uppvisad i juni 2012. – Surface är i själva verket en kom­bi­na­tion av surf­platta och ultra­lätt dator (en hybrid­dator), efter­som den har ett tangent­­bord som är inbyggt i skydds­­locket. – Surface till­verkas av Micro­­soft i egen regi och säljs under varu­märket Microsoft. Den första Surface och Surface 2 hade operativ­­systemet Windows RT† och ARM‑pro­cessor, men Surface 3 har Intelprocessor och kör Windows 10. Den kan bara köra program från Microsofts pro­gram­­butik på nätet, Windows Store. Den dyrare versionen, Surface Pro, har Intelprocessor, och på den kan man in­stal­lera alla Windows-program. – Sur­face Hub är en jätte­­lik surfplatta på 84 tum (alltså med en dia­gonal på 210 centimeter), avsedd för gruppmöten och video­­kon­fe­renser. Den visades upp i januari 2015 (länk).

[persondatorer] [surfplattor] [ändrad 4 oktober 2018]

Apollo

  1. Project Apollo – kinesiska Baidus (baidu.com) projekt för att skapa en allmänt tillgänglig plattform, baserad på öppen källkod, för självkörande bilar. Den presenterades i april 2017, se pressmeddelande;
  2. – version 8 av Windows Phone†, släppt under 2012;
  3. – det första företaget som sålde det som då kallades för arbetsstationer. För­sta modellen hette Domain och lanserades 1981. Hewlett‑Packard köpte Apollo 1989, och använde sedan namnet som varumärke för sina arbetsstationer i några år;
  4. Apollo syndrome, se Apollonsyndromet;
  5. – se Apollo guidance computer (styrdatorn till Apolloprogrammets månlandare).

– Den grekiska guden Απόλλων heter Apollon på svenska, men Apollo på engelska.

[bilar] [datorer] [företag] [it-historia] [mobilt] [psykologi] [windows] [ändrad 10 juni 2019]

Altair

Altair med locket borttaget så att man ser lite av kretsarna. På framsidan lysdioder och vippströmbrytare.
Altair utan lock.

en av de första persondatorerna, lanserad 1975. Den första som fick en viss spridning. Altair 88000 såldes som byggsats för 395 dollar (färdigbyggd för 495 dollar) och hade en Intel 8080-processor, 256 byte (bara byte) i minne och ett användargränssnitt bestående av lysdioder och vipp­ström­brytare. Den kom från ett företag som hette MITS, Micro instrumen­ta­tion and telemetry Systems, i Albu­querque i New Mexico. Datorn såldes i ungefär fyra tusen exemplar, bland annat till Bill Gates och Paul Allen†, som båda därefter anställdes på MITS som programutvecklare, men som slutade 1976. MITS lades ner kort därefter på grund av en kombination av konkurrens och bristfälliga affärsmetoder. – Namnet: Altair är en ljusstark stjärna i stjärnbilden Örnen. Namnet är arabiska och betyder örnen.

[datorer] [it-historia] [nerlagt] [ändrad 16 oktober 2018]